Den kris som Covid-19 inneburit för samhället har få likheter med tidigare kriser. Den påverkar hela världen, och har satt en enorm press på sjukvården. Den kris som sjukhusen går igenom påverkar alla delar av verksamheten, inklusive beslutsfattandet. Denna studie undersöker hur en kris påverkar det operativa beslutsfattandet på ledningsnivå inom organisationer. Detta genomförs med hjälp av en fallstudie av hur Södersjukhuset har påverkats av Covid-19-pandemin. Med utgångspunkt i tidigare forskning som säger att beslutsfattande centraliseras vid kriser har beslutsfattande undersökts före och under krisen genom intervjuer och analys av dokument. Resultatet visar att operativa beslut fattas med mindre beslutsunderlag, samt att beslutsprocesser är mer centraliserade och något mer experimentella i kris.

Företag omorganiserar sig med jämna mellanrum. Graden av centralisering och decentralisering skiftar ofta i samband med omorganisationer och hierarkiska nivåer tenderar tillkomma och försvinna. Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan centralisering och decentralisering inom banker samt att undersöka hur ledarskap påverkas av detta. Inom den vetenskapliga litteraturen har det länge pågått en diskussion kring ämnet samt vilken grad av centralisering och decentralisering som är att föredra. Denna studie har sin utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats med teorier från Henry Mintzbergs organisationsteori, contingency theory samt agentteorin. Vidare är studien inriktad som en kvalitativ studie där det empiriskt material samlats in via semistrukturerade intervjuer med fem chefer inom två olika banker samt olika hierarkiska nivåer. Analysen av arbetet har vi bemött genom tematisk analys där vi systematiskt identifierat, organiserat och skapat insikt i den insamlade empirin. Resultatet från denna studie tyder på att varje enskilt företag bör analysera hur organisationen vill kommunicera till slutkunden samt utifrån det bestämma graden av centralisering och decentralisering. Resultatet tyder också på att lokala bankkontor bör luta åt decentralisering då chefer inom sina lokala marknader har bättre kännedom än företagets strategiska ledning. I enlighet med graden av centralisering eller decentralisering tyder resultatet också på att ledarskapet inom en organisation bör inkludera mandat i förhållande till den grad av centralisering eller decentralisering ett företag väljer att förhålla sig till.

Risks often operate in a routine way but are not always measurable, which can make them problematic. Historical events within the Swedish banking industry have exposed the financial system to economic crises as a result. Risk management is the part of business management that aims to identify, analyze and prevent risks. Hence, it is for reasons that research in the subject is required. Today, Sweden's economy is facing a new crisis which means high inflation and increased interest rates. We consider the area interesting because banks are in an industry that faces risks on a daily basis in the form of lending, among other things. As a result of this, it is of interest to investigate whether the organizational structure has any impact on risk management, as well as whether high inflation affects risk management in the various banks. Based on the research question, two case studies were applied to two banks in Kalmar. The essay is based on a qualitative method, with an abductive approach. The semi-structure was what characterized the interviews because we were looking for an in-depth conversation with each respondent.  We can state that many factors within Handelsbanken and SEB in Kalmar depends on their organizational structure in the form of decentralization versus centralization. The risks banks face are largely the same but differ depending on how much authority the individual has. Planning for risks within the banks does not differ significantly, SEB's quarterly report gives a picture of what the future may look like. Handelsbanken has weekly and monthly reports that update employees on how the market looks. The risk management process also looks similar between banks with a difference in authority, which also depends on their organizational structure. We feel that Handelsbanken and SEB tend to increase the degree of centralization, which goes against the theory. Inflation did not bring about as great changes in either risks or risk management as we expected. We believe this is because they are prepared thanks to the risk-prone industry they operate in.

Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie undersöka hur Uppvidinge kommun i centrala Småland arbetar med frågorna om pågående befolkningsminskning och pågående åldrande inom kommunen. Genom en intervjustudie har totalt sex tjänstemän från olika delar av den kommunala verksamheten valts ut för att besvara de frågorna om hur Uppvidinge kommun i dag förhåller sig till en befolkningsminskning och en åldrande population. Resultatet från intervjuerna visar att Uppvidinge kommun i dag har få planer vad det gäller att förhålla sig till befolkningsminskningen. Allt fokus ligger i stället på att göra kommunen mer attraktiv, för att på så sätt få fler människor att vilja flytta till kommunen. Gällande åldrandet i kommunen anser respondenterna att kommunen i framtiden kommer behöva vidta vissa åtgärder för att kunna upprätthålla den lagstadgade kommunala servicen. Som exempel lyfts en centralisering av vissa delar av den kommunala verksamheten fram som ett måste för att kunna upprätthålla tillbörlig service.

This essay investigates the centralization of schools in the municipalityFridlevstad between 1952-1973. Both a quantitative and qualitative method is used for the research, quantitative regarding the statistic part about population and age composition in the parishes. The qualitative method is used with the handle of the protocols from the municipal council and the local school board.The conclusion of this study is that the politicians were rarely under conflict during the process of school-centralization between these years. Between 1952-1973 the numbers of schools in Fridlevstad municipality went from 14to 3, which more or less got positive effects on the education, in some respects.

För svenska företag som har ambitionen att expandera internationellt är Tyskland en av de närmast större marknaderna. Då svenska och tyska marknaden har olika förutsättningar vad gäller politik, lagstiftning, ekonomi samt kultur, ställs företag inför utmaningar när det kommer till hur de bör styra och leda sina tyska dotterbolag. I vår studie har vi valt att undersöka hur det svenska detaljhandelsföretaget Stadium styr sitt tyska dotterbolag i förhållande till sitt svenska samt granska vilka utmaningar som följer av att implementera kontrollmekanismerna i Tyskland. Vi ämnar även undersöka ifall utmaningarna kan härledas till de av Hofstede beskrivna kulturskillnaderna mellan länderna. De kontrollmekanismer vi undersöker i studien har vi valt att benämna centralisering, byråkratiska styrmedel och kulturell kontroll. Resultatet är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med personer som innehar ledande befattningar i dotterbolagen samt med personer ur moderbolagets företagsledning. Det visar att Stadium valt att ha samma styrmedel i båda ländernas dotterbolag men att det har inneburit utmaningar för ledarna i det tyska dotterbolaget. Framförallt har den tyska personalens syn på hierarki, ledarskapspreferenser och attityder till regler och rutiner påverkat arbetet med Stadiums kontrollmekanismer på den tyska marknaden.

<p>ÅDT-uppdraget tillhör Väg & Trafik, ett affärsområde inom Vägverket Konsult som i sin tur ägs av myndigheten Vägverket. Uppdraget innebär trafikmätning på de statliga vägarna, resultatet benämns ÅrsmedelDygnsTrafik (ÅDT). Kund och beställare är Vägverkets respektive regionkontor.</p><p>Idag har problem börjat uppmärksammas som drabbar medarbetarna och verksamheten i ÅDT-uppdraget. Det finns antydningar till missnöje kring hur uppdraget drivs samt oro för framtiden och en eventuell konkurrensutsättning. Uppdragets status har sjunkit både intern och externt.</p><p>Syftet med denna studie är att visa hur ÅDT-uppdragets faktiska organisationsstruktur ser ut och vilka effekter den har på medarbetarna och verksamheten. Genom en sådan koppling kan uppdraget stärkas och bli mer konkurrenskraftigt.</p><p>Därför riktas denna nulägesanalys mot kommunikationen i ÅDT-uppdraget, uppdragsstrukturen samt den kringliggande organisationskulturen. Dessa tre ämnesområden blir den teoretiska referensramen.</p><p>Informationsinsamling gjordes genom en serie direktintervjuer med fem personer samt telefonintervjuer som riktade sig till ytterligare tolv. Tillvägagångssättet var kvalitativt.</p><p>Resultatets helhet visar en grundläggande missuppfattning. Uppdragets organisationsstruktur beskrivs och förväntas fungera bäst som en matrisorganisation. Men förut-sättningarna för att en sådan struktur skall fungera finns ej idag. Istället syns tydliga kommunikations- och samordningsbrister samt att tendenser till motsättningar finns. Slutsatsen är därför att uppdragsstrukturen inte passar ihop med verksamhetsorganisationen i Vägverket Konsult. Problemlösningen innebär att antingen behålla nuläget men att hantera förutsättningar som geografisk spridning och samordning bättre, eller en tydlig strukturell förändring.</p><p>Avslutningsvis presenteras tre konkreta åtgärdsförslag som innebär olika organisationsstrukturer och grader av centralisering för ÅDT-uppdraget.</p>

Den 1 februari 2017 lades förlossningsenheten ned på Sollefteå sjukhus. Händelsen utlöste debatter i både sociala medier och riksmedier där kritik riktades mot långa resvägar för födande kvinnor på landsbygden. Den här studien undersöker den geografiska koncentrationen av förlossningsenheter i Sverige och hur nedläggningar av förlossningsenheter påverkar kvinnors syn på förlossningsvården. Syftet är att kartlägga antalet nedlagda förlossningsenheter i mellan 1997 till 2017 i Sverige, samt att undersöka dess fördelningen mellan landsbygd respektive storstad. Arbetet är ett journalistiskt examensarbete i två delar. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig i olika perspektiv på begreppen risk och säkerhet i ämnet förlossningsvård. Den journalistiska produktionsdelen resulterade i två nyhetsartiklar, Nyfödda levereras på bebisfabriker och Istället för bilförlossning– kvinnor väljer andra vägar. Här presenteras kartläggningens resultat samt åtta intervjupersoners perspektiv på några av dessa nedläggningar, samt hur det påverkat deras syn på ”risk” och ”säkerhet” i förlossningsvården. Kartläggningen visar att femton förlossningsenheter lagts ned mellan 1997 och 2017, samt att åttiosju procent av dessa var placerade på landsbygden. Nyhetsartiklarna belyser hur vissa kvinnor väljer alternativa förlossningsmöjligheter istället för att anpassa sig efter förlossningsvårdens centralisering.

The purpose of this study was to examine, through the areas decisions making, accountability, variation in the work tasks, the organizations routines and job descriptions, the employee’s assessment of their current organizational structure. Furthermore, the study examined if the employee’s wanted bigger opportunities for decision making and accountability, more variation in the work tasks and clearer routines and job descriptions compared to their current organizational structure. A digital questionnaire was distributed to 110 employees. 73 of the employees chose to participate. A quantitative study was used, and the descriptive data was examined. Four separate paired sample t-tests were performed for the purpose of the two problem statements. The result was non-significant within all four tests. Individual items indicated that the employees assessed the organizational structure as both flat and hierarchic.

This is a historical study of the political process connected to closures and reorganizations of schools in the rural municipalities Stenbrohult, Göteryd and Virestad in Sweden during the years 1954-1970.The main source material used in the study are protocols from meetings with the city councils and the local education committees. Articles from the newspaper Smålänningen are used as a complement to the protocols. The study shows that all three of the municipalities went through big changes when it comes to education and schools during the period. The number of schools were reduced from 20 in 1954 to 7 in 1970. The main reasons that the schools were reorganized was that old school buildings were in bad condition, the number of students in rural areas were diminishing and small schools with only a few students were too expensive. Urbanization and centralization seem to have been important factors that contributed to the closing of many schools.