Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur organisationskulturen ser ut inom Handelsbanken och Swedbank och att ta reda på hur detta i sin tur påverkar de anställda på dessa två banker. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsdesign där data insamlades genom åtta semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultatet redovisas genom en identifiering av teman med utgångspunkt efter empirin. Resultat och slutsats: Under vår undersökning har vi kommit fram till att Handelsbanken, som är en decentraliserad organisation, har ett driv för personlig utveckling och främjar personligt engagemang i vardagligt arbete hos sina anställda. Detta är något som vi tydligt märkt när vi utfört våra intervjuer med personal från båda instituten. Swedbank beskrivs med mer fokus på enskilda specificerade arbetsuppgifter, har ett tydligt arbetssätt för anställda och riktar sig inte specifikt mot enskilda anställdas utveckling i företaget. Examensarbetets bidrag: Vårt arbete bidrar med en mer djupgående förståelse till hur skillnader hos dessa två stora aktörer i den svenska banksektorn ser ut, främst i termer av ledarskap, motivation och organisationskultur. Studien ger en inblick i hur de organisationskulturer som råder på dessa institut påverkar de anställda inom organisationen samt hur ledarskapet kan variera från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Förslag till vidare forskning: Denna studie bidrar till forskning om organisationskultur och motivation, detta genom att undersöka skillnader i den dagliga verksamheten hos två av Sveriges största bankinstitut som erbjuder homogena produkter. / Aim: The purpose of the study is to examine the organizational culture within Handelsbanken and Swedbank and to determine how this, in turn, affects the employees at these two banks. Method: The study was conducted using a qualitative research design, where data was collected through eight semi-structured interviews. The study has been analyzed using qualitative content analysis with a deductive approach. The results are presented through the identification of themes based on the empirical data. Results and Conclusions: During our investigation, we have found that Handelsbanken, being a decentralized organization, emphasizes personal development and encourages personal engagement in daily work among its employees. This is something that we have clearly noticed during our interviews with staff members from both institutes. Swedbank, on the other hand, is described as having a greater focus on individual specified tasks, with a clear working method for employees, but without a specific emphasis on individual employee development within the company. Contribution of the thesis: Our work contributes to a more in-depth understanding of how the differences between these two major players in the Swedish banking sector look, mainly in terms of leadership, motivation and organizational culture. Suggestions of the future Research: Our work contributes to a deeper understanding of the differences between these two major players in the Swedish banking sector, regarding the leadership and motivation in two companies with different organizational cultures. The study provides insight into how the organizational cultures in these institutions affect the employees within the organization, as well as how leadership can vary from a centralized to a decentralized organization. Suggestions for future research: This study contributes to research on organizational culture and motivation by examining differences in the daily operations of two of Sweden's largest banking institutions that offer homogeneous products.

In modern computer networks log messages produced on different devices throughout the network is collected and analyzed. The data from these log messages gives the network administrators an overview of the networks operation, allows them to detect problems with the network and block security breaches. In this thesis several different centralized log management systems are analyzed and evaluated to see if they match the requirements for security, performance and cost which was established. These requirements are designed to meet the stakeholder’s requirements of log management and allow for scaling along with the growth of their network. To prove that the selected system meets the requirements, a small-scale implementation of the system will be created as a “proof of concept”. The conclusion reached was that the best solution for the centralized log management system was the ELK Stack system which is based upon the three open source software Elasticsearch, Logstash and Kibana. In the small-scale implementation of the ELK Stack system it was shown that it meets all the requirements placed on the system. The goal of this thesis is to help develop a greater understanding of some well-known centralized log management systems and why the usage of them is important for computer networks. This will be done by describing, comparing and evaluating some of the functionalities of the selected centralized log management systems. This thesis will also be able to provide people and entities with guidance and recommendations for the choice and implementation of a centralized log management system. / I moderna datornätverk så produceras loggar på olika enheter i nätverket för att sedan samlas in och analyseras. Den data som finns i dessa loggar hjälper nätverksadministratörerna att få en överblick av hur nätverket fungerar, tillåter dem att upptäcka problem i nätverket samt blockera säkerhetshål. I detta projekt så analyseras flertalet relevanta system för centraliserad loggning utifrån de krav för säkerhet, prestanda och kostnad som är uppsatta. Dessa krav är uppsatta för att möta intressentens krav på loghantering och även tillåta för skalning jämsides med tillväxten av deras nätverk. För att bevisa att det valda systemet även fyller de uppsatta kraven så upprättades även en småskalig implementation av det valda systemet som ett ”proof of concept”. Slutsatsen som drogs var att det bästa centraliserade loggningssystemet utifrån de krav som ställs var ELK Stack som är baserat på tre olika mjukvarusystem med öppen källkod som heter Elasticsearch, Logstash och Kibana. I den småskaliga implementationen av detta system så påvisades även att det valda loggningssystemet uppnår samtliga krav som ställdes på systemet. Målet med detta projekt är att hjälpa till att utveckla kunskapen kring några välkända system för centraliserad loggning och varför användning av dessa är av stor betydelse för datornätverk. Detta kommer att göras genom att beskriva, jämföra och utvärdera de utvalda systemen för centraliserad loggning. Projektet kan även att hjälpa personer och organisationer med vägledning och rekommendationer inför val och implementation av ett centraliserat loggningssystem.

Digitalization has led to a higher speed of product development and increased competition on the market. This has impacted how firms organize and manage innovation activities, where firms need to have certain abilities to quickly respond to the external environment in order to stay competitive in dynamic markets. As obtaining innovation capabilities internally require large amount of R&D expenditures, there are several strategies a firm can pursue in order to innovate more efficiently; such as pursuing an Open Innovation landscape, and investing in strategic alliances. However, as these strategies come with additional challenges and costs, focus has instead been turned to the internal environment, and collaborating more effectively internally for innovation purposes has received new light in recent research. Therefore, this study aimed at exploring the underlying structures and mechanisms of intra-organizational collaboration for innovation. Previous research on internal collaboration for innovation have investigated the formal and informal structures for knowledge sharing and joint problem solving. In this stream of research, there has been both consistent and mixed results on the enablers of collaboration. Firstly, previous research is consistent with the importance of trust and social interactions for informal collaboration. However, there exists mixed results on the impact of centralization on collaboration. Therefore, this thesis aimed to shed a new light on this topic, and answer the research question: What are the enabling factors for formal and informal collaboration? In an attempt to answer the research question, a qualitative study consisting of 13 interviews with innovation practitioners and corporate executives in the organizational setting of an IT-service company was conducted. The interviews aimed at providing insights on how collaboration for innovation across units and individuals was carried out, and were carefully recorded, transcribed and analyzed. The findings revealed both support for previous theory as well as provided with new insights, stating that centralized decision making, managers’ self-interest and a clear mandate enables formal collaboration; while decentralized decision making, social connections, employees’ mindset and geographical proximity enables informal collaboration. Particularly important for enabling informal collaboration is the possibility for social interactions between employees, their level of organizational awareness and their mutual trust. Furthermore, the results highlighted the presence of interdependencies between the enabling factors, and provided with a new insight on the impact of centralization by clarifying when and how centralization is an enabler of collaboration, and where firms benefit from decentralized decision making instead. The results indicate that centralized decision making enables collaboration on a strategic “macro” level, and decentralized decision making enables collaboration on a “micro” level. / Digitaliseringen har både lett till ökad produktutvecklingshastighet och ökad konkurrens. För att kunna anpassa sig till förändringar på marknaden och fortsätta vara konkurrenskraftiga, måste bolag besitta vissa färdigheter och förutsättningar för att innovera. Då interna innovationsaktiviteter kräver kostsamma resurser, finns det ett antal strategier för att istället bygga på sig kompetenser genom externa samarbeten, såsom öppen innovation och strategiska partnerskap. Däremot kommer dessa med egna utmaningar och kostnader, vilket på senare tid har lett till ett nytt fokus på den interna miljön, och ett nytt ljus riktats mot forskning inom internt samarbete för innovation. Denna studie ämnar därför att utforska de underliggande strukturerna och mekanismerna bakom intern kollaboration för innovation. Tidigare forskning inom ämnet har tittat på de formella och informella strukturerna för intern kunskapsdelning och gemensam problemlösning för innovation. Här har tidigare forskning varit entydig i att sociala interaktioner och tillit är viktigt för informell kollaboration, däremot har påverkan av centralisering visat motsägelsefulla resultat. Därför ämnar denna studie i att svara på forskningsfrågan: Vilka faktorer möjliggör formell och informell kollaboration? I syfte att svara på frågan har en kvalitativ studie bestående av 13 intervjuer med innovatörer och bolagschefer på en IT-tjänstfirma utförts. Intervjuerna ämnade ge insikt på hur kollaboration för innovation över avdelning-, och individnivå skedde, varvid de spelades in, transkriberades och analyserades enligt ett antal metoder. Resultaten delvis bekräftade tidigare forskning, och delvis bidrog med ett antal nya insikter, genom att peka på att centraliserad beslutsfattande, ledares egenintresse och tydliga mandat möjliggör för formell kollaboration; och decentraliserat beslutsfattande, sociala kontakter, medarbetares tankesätt och geografisk närhet möjliggör informell kollaboration. Viktigt specifikt för informell kollaboration var möjligheten för sociala interaktioner och ömsesidig tillit mellan medarbetare, samt nivån på deras kunskap om organisationen. Ytterligare upptäcktes en växelverkan mellan olika möjliggörande faktorer för formell och informell kollaboration, samt en ny insikt om när, hur, och var nivån av centralisering gör nytta för kollaboration. De empiriska resultaten pekade på att centraliserade beslut möjliggör på en strategisk, “makro”-nivå, medan decentraliserade beslut möjliggör på en lägre, “mikro”-nivå.

<p><strong>Executive Summary</strong></p><p>This final thesis has examined the effects of an increased centralization and better coord­in­ation of the distribution logistics at ABB in Västerås. The company is today strongly decent­ralized and there is a minimum of collaboration between the 20 business units. This is why the questions were raised; how could the business units coordinate outbound logistic activities and what effects would that provide. The obj­ect­ive of this final thesis is to provide basic data for a future decision-making which desc­r­ibe these effects.</p><p>The report has mapped out the factors that are important to ABB in an evaluation of their logistic activities and how the outbound logistics work today. The four factors are cost efficiency, delivery service, environmental impact and logistics capability. It was noticed that the degree of collaboration was very low and the business units send their goods in three main directions: Gothenburg, Arlanda and Europe (except for deliveries within the Nordic countries). Today it is only the goods towards Arlanda which are joint­ly transported. In the other directions there are only a few business units who collaborate.</p><p>Beside the primal task to negotiate general transport­ation agreements, the central logistic function (GFSM) at ABB has only a supporting roll in the work concerning logistics. The reason is not just that the business units have the real mandate over the logistics but also that the logistic focus in general is low. Furthermore is it hard for the freight managers (FM) at each business unit to change and improve the logistics, because they have other tasks to manage but also since their logistics skills in many cases are poor. The demands on the freight man­agers are also not expressed clearly enough and therefore they don’t know what is expected of them in their rolls as freight managers.</p><p>Three development directions were identified and expressed as scenarios, see table 1. <em>Scenario 1</em> represents an increased focus on the logistics and more distinct rolls for the GFSM and the FMs. <em>Scenario 2</em> addresses an increased coordination of the physical flow of goods (exemplified as a consolidation of all truck transportations toward Gothenburg) where the freight managers are in charge of this coordination. <em>Scen­ario 3</em> is a combi­nation of the first and second scenario and represents a centralization of the outbound logistics (exemplified as train with containers to Gothenburg).</p><p>The conclusion was that:</p><p>-   <em>Scenario 1</em> entails an increased transparency, communication and central management with positive effects on costs, delivery service and on the environment in the long run. The scenario becomes a prerequisite for the execution of the two others. Therefore is it the first step for ABB if they wish to increase their coordination of physical goods or centralize their logistics operations.</p><p>-   <em>Scenario 2</em> envolves cost savings by a good 50 % because the collecting of the goods takes place at each business unit (unchanged amount of handling). These changes are something to attain since it, in addition to the cost savings, can imply an improved delivery service and doesn’t increase the emissions of CO₂ compared with today!</p><p>-   <em>Scenario 3</em> results in a cost impairment since the cost reductions are too small for the distance Västerås-Gothenburg and are eliminated by the increased costs for handling of goods, warehousing and internal transportation. Nevertheless is train transportation within Sw­eden preferable out of an environmental perspective. All aspects considered, this scen­ario must consolidate more flows of goods and secure already existing knowledge before it becomes interesting to realize.</p>

<p>Företag: Midelfart Sonesson AB</p><p>Syfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli.</p><p>Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor.</p><p>Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande. Det ger en förståelse av lagerhållning och lagerställesrationalisering.</p><p>Empiri: I empirin beskrivs företagets situation idag. Förslag från konsulten tas upp, angående den förändring och det val som de står inför. Material som inkommit genom intervjuer belyses även i empirin.</p><p>Slutsats: Kostnadseffektivitet med bibehållen kundservice är de viktigaste kriterierna. Stora kostnadsbesparingar kan göras vid lagerställesrationalisering.</p> / <p>Company: Midelfart Sonesson AB</p><p>Purpose: The essay should give a picture of which criteria are important to companies when rationalizing their warehouse places. It would also illustrate what the possible economic consequences could be after a rationalization. A case study of a typical company and in addition, interviews with experts in the areas of logistics and business administration should help the authors investigate which criteria the companies emphasize, when they start such a large project as warehouse place rationalizing, and also understand the cost effect.</p><p>Methodology: A study of the company Midelfart Sonesson AB has been done. Primary- and secondary data has been gathered through personal interviews, literature, reports and electronic sources.</p><p>Theoretical perspective: The theory consists of nine different sections that can be applied to the subject of this essay. The theory is used to understand a company’s build-up, organization and its action. It gives a comprehension of stock holding and warehouse place rationalization.</p><p>Empirical foundation: This is where the company’s situation of today is described. The consultant’s recommendations, concerning the transformation and the choice that has to be made, are described. Information received through interviews is also illustrated in the empirical foundation.</p><p>Conclusion: Cost efficiency with maintained customer service is the most important criteria. Large cost savings can be made through warehouse place rationalizing.</p>

Företag: Midelfart Sonesson AB Syfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli. Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor. Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande. Det ger en förståelse av lagerhållning och lagerställesrationalisering. Empiri: I empirin beskrivs företagets situation idag. Förslag från konsulten tas upp, angående den förändring och det val som de står inför. Material som inkommit genom intervjuer belyses även i empirin. Slutsats: Kostnadseffektivitet med bibehållen kundservice är de viktigaste kriterierna. Stora kostnadsbesparingar kan göras vid lagerställesrationalisering. / Company: Midelfart Sonesson AB Purpose: The essay should give a picture of which criteria are important to companies when rationalizing their warehouse places. It would also illustrate what the possible economic consequences could be after a rationalization. A case study of a typical company and in addition, interviews with experts in the areas of logistics and business administration should help the authors investigate which criteria the companies emphasize, when they start such a large project as warehouse place rationalizing, and also understand the cost effect. Methodology: A study of the company Midelfart Sonesson AB has been done. Primary- and secondary data has been gathered through personal interviews, literature, reports and electronic sources. Theoretical perspective: The theory consists of nine different sections that can be applied to the subject of this essay. The theory is used to understand a company’s build-up, organization and its action. It gives a comprehension of stock holding and warehouse place rationalization. Empirical foundation: This is where the company’s situation of today is described. The consultant’s recommendations, concerning the transformation and the choice that has to be made, are described. Information received through interviews is also illustrated in the empirical foundation. Conclusion: Cost efficiency with maintained customer service is the most important criteria. Large cost savings can be made through warehouse place rationalizing.

Executive Summary This final thesis has examined the effects of an increased centralization and better coord­in­ation of the distribution logistics at ABB in Västerås. The company is today strongly decent­ralized and there is a minimum of collaboration between the 20 business units. This is why the questions were raised; how could the business units coordinate outbound logistic activities and what effects would that provide. The obj­ect­ive of this final thesis is to provide basic data for a future decision-making which desc­r­ibe these effects. The report has mapped out the factors that are important to ABB in an evaluation of their logistic activities and how the outbound logistics work today. The four factors are cost efficiency, delivery service, environmental impact and logistics capability. It was noticed that the degree of collaboration was very low and the business units send their goods in three main directions: Gothenburg, Arlanda and Europe (except for deliveries within the Nordic countries). Today it is only the goods towards Arlanda which are joint­ly transported. In the other directions there are only a few business units who collaborate. Beside the primal task to negotiate general transport­ation agreements, the central logistic function (GFSM) at ABB has only a supporting roll in the work concerning logistics. The reason is not just that the business units have the real mandate over the logistics but also that the logistic focus in general is low. Furthermore is it hard for the freight managers (FM) at each business unit to change and improve the logistics, because they have other tasks to manage but also since their logistics skills in many cases are poor. The demands on the freight man­agers are also not expressed clearly enough and therefore they don’t know what is expected of them in their rolls as freight managers. Three development directions were identified and expressed as scenarios, see table 1. Scenario 1 represents an increased focus on the logistics and more distinct rolls for the GFSM and the FMs. Scenario 2 addresses an increased coordination of the physical flow of goods (exemplified as a consolidation of all truck transportations toward Gothenburg) where the freight managers are in charge of this coordination. Scen­ario 3 is a combi­nation of the first and second scenario and represents a centralization of the outbound logistics (exemplified as train with containers to Gothenburg). The conclusion was that: -   Scenario 1 entails an increased transparency, communication and central management with positive effects on costs, delivery service and on the environment in the long run. The scenario becomes a prerequisite for the execution of the two others. Therefore is it the first step for ABB if they wish to increase their coordination of physical goods or centralize their logistics operations. -   Scenario 2 envolves cost savings by a good 50 % because the collecting of the goods takes place at each business unit (unchanged amount of handling). These changes are something to attain since it, in addition to the cost savings, can imply an improved delivery service and doesn’t increase the emissions of CO2 compared with today! -   Scenario 3 results in a cost impairment since the cost reductions are too small for the distance Västerås-Gothenburg and are eliminated by the increased costs for handling of goods, warehousing and internal transportation. Nevertheless is train transportation within Sw­eden preferable out of an environmental perspective. All aspects considered, this scen­ario must consolidate more flows of goods and secure already existing knowledge before it becomes interesting to realize.

<p>Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd.</p><p>Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta.</p><p>Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter.</p><p>Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket om i programmen. De inslagslängder som var vanligast i båda nyhetsprogrammen var 16-30 sekunder. Det ämne som uppmärksammandes mest var brott/olyckor. Våra resultat visade inte på några stora skillnader mellan nyhetsprogrammen.</p> / <p>Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time).</p><p>The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize.</p><p>The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms.</p><p>The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping.</p>

Stora koncerner med verksamhet i flera företag och inte sällan i flera länder kan gynnas av att styra hela koncernens ekonomi från en gemensam enhet. Moderbolaget har olika stor insyn i dotterbolagens verksamheter beroende på koncernens storlek och organisationsstruktur och därmed kan centralisering av likviditetsstyrningen ske på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att ur ett ledarskapsperspektiv studera hur centraliserad likviditetsstyrning utförs samt hur det kan påverka koncerner. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med ekonomicheferna i fyra koncerner. Studien har därmed gjorts ur ett ledarskapsperspektiv och personliga intervjuer har gjorts för att få en djupare förståelse för hur koncernerna väljer att centralisera sin likviditetsstyrning samt vilken påverkan det har. Koncernerna som intervjuats har i hög grad centraliserad likviditetsstyrning och de viktigaste besluten fattas i huvudsak från en och samma enhet, resultatet av intervjuerna visar att centraliserad likviditetsstyrning skapar ökad översikt och kontroll. Ekonomicheferna anser sig ha god insyn i dotterbolagens verksamheter och kan därmed fatta de beslut som är de bästa för koncernen.  För att få en ökad förståelse för hur cash pooling kan användas som instrument för att centralisera likviditetsstyrningen intervjuades även två banker. Cash pooling ger en översiktlig bild över koncernens likviditet genom interna överföringar mellan konton med intern ränta. Därmed används det befintliga kapitalet på ett effektivt sätt innan externa lån behöver tas. Tre av koncernerna använder sig av cash pooling och de anser att det skapar en överskådlighet över koncernens likviditet samt en ökad effektivitet eftersom antalet externa banklån reduceras. Bankerna är eniga och menar att cash pooling skapar en samlad bild över koncernens likviditet. Utöver cash pooling tar studien även upp begrepp som centralisering, cash management och treasury management, vilka även de kan ses som sätt att effektivisera likviditetsstyrningen i en koncern. / Business groups with companies active in several countries can benefit from managing the entire group’s economy from one single entity. The parent company’s transparency of its subsidiaries is depending on the size and the organizational structure of the concern. Therefore, centralization of the liquidity can be done in several ways. The purpose of the study aims to clarify how centralization of the liquidity can be performed and what consequences it gives the concern. The study has been conducted through the leaders’ perspectives of the business groups. Interviews have been carried out with the financial chiefs of four business groups, in order to get a deeper knowledge of how the liquidity is centralized and what effects it brings. The business groups have in a great extent centralized their liquidity to one entity where the most important decisions are made. The financial chiefs consider themselves to have the right knowledge to make decisions with the concern’s best interest in mind. To get a deeper knowledge about centralization of liquidity from the perspectives of the banks, and also to get awareness of cash pooling and how it is used, the decision of interviewing two banks as well, was made. Cash pooling is an instrument for optimizing the liquidity within business groups and thereby enabling an effective management of cash, and reducing the need for external borrowings. Three out of the four concerns interviewed are users of cash pooling and they all consider it an effective instrument that creates transparency and control over the liquidity. The banks agree and say that it gives a more composed picture of the liquidity of the concern, which simplifies the contact with the bank. In addition to cash pooling, the study also discusses cash management and treasury management. In conclusion, it is clear to say that there are considerable advantages, such as a greater transparency and control, when a corporate group is centralizing its liquidity. It also creates legitimacy against banks.

Uppsatsens syfte är att se vilka urval, lokala och regionala nyhetsprogram gör innehållsmässigt och geografiskt. De analysenheter vi valt är TV4Nyheterna Jönköping och SVT Smålandsnytt. Vi jämförde även de två programmens inslag beträffande typ och längd. Vi studerade under tre veckors tid nyhetssammanfattningen 21.55 från TV4Nyheterna Jönköping och nyhetssammanfattningen 22.15 från SVT SmålandsNytt. Anledningen till att vi valde nyhetssammanfattningar var för att vi vill se vad som kanalerna ansåg vara de viktigaste händelserna under dagen, det som var värt att sammanfatta. Den valda metoden är kvantitativ innehållsanalys. Valet gjordes för att vi ville undersöka statistiskt mätbara variabler, som tid, olika ämnen i inslagen och antal inslag per kommun. Detta är statistisk data och lämpar sig bäst då att räkna kvantitativt. Analysen har gjorts med hjälp av en kodbok och kodblanketter. Resultaten visade att i TV4Nyheterna Jönköping fanns det en stark centralisering till sändningsorten, Jönköping. I SmålandsNytt däremot fanns inte lika stark koncentration till Växjö, som är SmålandNytts sändningsort, utan även här dominerade Jönköping. Detta anser vi beror på det uppmärksammade studentmordet som rapporterats mycket om i programmen. De inslagslängder som var vanligast i båda nyhetsprogrammen var 16-30 sekunder. Det ämne som uppmärksammandes mest var brott/olyckor. Våra resultat visade inte på några stora skillnader mellan nyhetsprogrammen. / Our aim with the essay is to see how local and regional two news programmes are and which news they prioritize. The chosen programmes are TV4Nyheterna Jönköping and SVT Smålandsnytt. We will look into the differences between those two, when it comes to the type of elements, but also the difference in how long the elements are (in terms of time). The material we chose where the news summary 09.55 pm from TV4Nyheterna Jönköping and the news summary 10.15 pm from SVT SmålandsNytt, for three weeks. The reason why we chose news summaries is because we want to see what the channels consider are the most important events during the day, witch news where worth summarize. The selected method is quantitative content analysis. We chose that because we wanted to examine statistically measurable variables, as time, different matters in the elements and numbers elements by the municipality. Since it is statistical fact it suits best to count quantitatively. The analysis has been done with the aid of a code book and code forms. The results showed that TV4Nyheterna Jönköping had centralization to consignments place, Jönköping. But when it comes to SmålandsNytt, they did not have any centralization to the consignments place, instead Jönköping dominated here also. We consider that this can to do the with murder of a student that has been reported a lot about in the programmes. When it came to the time length of the elements that dominated in both of the news programmes where 16-30 seconds and the most common matters where criminal/accidents. According to Hadenius and Weibull are criminal/accidents one of the most primary readings at the newspaper readers. Our results did not show on some big differences in our two news programmes, SmålandsNytt and TV4Nyheterna Jönköping.