Under 2000-talet har de primära konsumtionskanalerna för musik gått från den traditionella radion och CD-skivan till Internet och dess tjänster så som Spotify och Deezer. Trots den nya tekniken och de nya möjligheterna så har både Spotify och Deezer implementerat en funktion som benämns som radio. Studien undersöker ur ett MDI-perspektiv vilken av musikstreamingtjänsterna Spotify och Deezer som har bäst användarupplevelse, när en användare aktivt vill upptäcka ny musik med hjälp av radiofunktionen. Detta undersöks med hjälp av en grupp studenter från KTH. Denna grupp besvarade en enkät om streamingvanor och deras relation till musik.  De utförde också ett “Think Aloud”-test under interaktion med radiofunktionerna. Deltagarna besvarade sedan en uppföljande enkät om vad de upplevt under testet. Både “Think Aloud”-testet och enkätstudien studerades utifrån hur användbar tjänsten var och hur musikrekommendationen presterade. På så sätt kunde vi se vilken tjänst som gav den bästa användarupplevelsen. Är användaren ute efter en musikupplevelse som främst spelar musik som användaren hört förut och troligtvis också uppskattar bör användaren använda sig av Spotifys radiofunktion som är mer träffsäker på att hitta låtar du gillar. Studien visar även att Spotifys radiofunktion kommer spela många låtar användaren redan hört. Vill användaren däremot aktivt hitta ny musik som användaren inte hört tidigare visar studiens resultat att Deezers radiofunktion är att föredra framför Spotifys radiofunktion. / In the 21st century the primary media consumption has evolved from traditional radio and CD listening to the Internet and software services like Spotify and Deezer. Despite the new technology, both Spotify and Deezer have implemented a so-called Radio function. This study investigates the music streaming services through a Human- Computer Interaction point of view. Furthermore it determines which one of the two has the better user experience when the user wants to discover new music with help from the Radio function. The studied group consists of 15 Engineering (Media technology) Students who answered a survey about streaming habits and their relation to music. Subsequently, they preformed a Think Aloud test during their interaction with the radio function. Following this, the participants answered a survey about their experiences during the test. Both the Think Aloud test and the surveys are observed through a usability point of view, by evaluating the usefulness of the services’ music recommendation. This way we could find which service had the best user experience. The radio function in Spotify provides music the users like in a higher rate than Deezer, however these songs are more likely to have been heard before by the user in comparison to Deezer. Therefore, if the user wants to actively find new music they like, Deezer’s radio function is preferable.

Följande studie undersöker musikkonsumenternas behov i relation till streamingtjänsterna, med utgångspunkt i det krig som pågår mellan streamingtjänsterna, samt i de tre aktuellastreamingtjänsterna Spotify, Deezer och Apple Music. Studien undersöker musikkonsumentens (tolv till 35 år gamla) omedvetna behov som musikstreamingtjänsten ska uppfylla, samt hur förhållandet ser ut mellan de här behoven och musikkonsumentens val av streamingtjänst. Studien har genom en kvalitativ metod, där fokusgrupper och en semistrukturerad intervju legat till grund för empiriinsamlingen, kommit fram till slutsatsen att musikkonsumenten har två övergripande omedvetna behov: personifiering och igenkänning i tjänsten, samt behovet av att streamingtjänsten ska göra det möjligt för musikkonsumenten att leva i streamingen, i flow med den streamade musiken. Förhållandet mellan de omedvetna behoven och valet av streamingtjänst innebär övergripande att musikkonsumenten använder den streamingtjänst som tillfredsställer de omedvetna behoven, men inte byter tjänst med utgångspunkt i sina omedvetna behov, eftersom konsumenten inte själv känner till behoven. / The following study examines the needs music consumers have in relation to the streamingservices, based on the war going on on the streaming market, as well as in the three currentstreaming services Spotify, Deezer and Apple Music. The study examines the music consumers (twelve to 35 years old) unconscious needs that the music streaming service must meet, and how the relationship is shaped between these needs and the music consumer's choice of streaming service. The study has through a qualitative approach, where focus groups and one semi-structured interview formed the basis of empirical data collection, come to the conclusion that the music consumer has two unconscious needs: personalisation and self-recognition in the streaming service, as well as the need for the streaming service to allow the music consumers to live in the stream, in flow with the stream of music. The relationship between these unconscious needs and the choice of streaming service, shows that the music consumer is using the streaming service that satisfies their unconscious needs, but does not replace the service on the basis of their unconscious needs since the consumer do not know these needs themselves.