Universiẗat, Diss., 2002--Dortmund.

I detta arbete undersöker jag min egen hantverkstradition, glasblåsartraditionen. I arbetet har jag valt att lägga fokus på dekorationstekniker. Jag undersöker hur hantverkaren, formgivaren, handen och hjärnan samarbetar. Under det här projekt undersöker jag ett flertal olika metoder att dekorera glas på. Dels traditionella tekniker men också nya metoder. Alla undersökningar i detta projekt, har jag jobbat med parallellt just för att försöka hitta nya arbetsmetoder. De olika processerna har genererat nya ideer och metoder. Jag har försökt hitta en balans där man kan ge och ta av sina egna ideer. Jag har valt att jobba med dekor för dess kommunikativa aspekt. Jag utnyttjar dekorens möjligheter att ge uttryck för olika processer. Jag har i slutet av mitt examensarbete velat hitta ett sätt att komunicera dessa olika steg för en betraktare, att översätta en process i tredimentionell form. Min arbetsmetod har lett mig in på en glasteknisk metod som kallas överdrivningsmetoden. Överdrivningsmetoden är en gammal och tidskrävande teknik, där det slutgiltiga objektet ofta besitter en teknisk mystik som får många att bli fascinerade av glasets mångsidiga egenskaper. Mitt arbete har resulterat i en serie objekt som tydligt visar på överdrivningsmetodens olika arbetsmoment, kronologiskt. I arbetet ställer/undersöker jag frågor om tid och hantverksmässiga värden, i förhållande till en erhållen tekniks kunskap.

<p>Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information. Bärande stilideal beskrivs och utmynnar i diskussion kring samhällets påverkan med betoning på vad som anses <em>rätt</em> och <em>fel</em> i tiden, samt det ständig återkommande fenomenet inom stilskapande där <em>reform</em> blandas eller byts ut mot <em>reträtt</em>. Arbetet kan användas som en del till en grund för större mer omfattande arbeten där syftet är att dra säkra slutsatser om generaliseringar, men även för arbeten som berör konsthantverk, stilideal och inspiration i övrigt.</p>

Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information. Bärande stilideal beskrivs och utmynnar i diskussion kring samhällets påverkan med betoning på vad som anses rätt och fel i tiden, samt det ständig återkommande fenomenet inom stilskapande där reform blandas eller byts ut mot reträtt. Arbetet kan användas som en del till en grund för större mer omfattande arbeten där syftet är att dra säkra slutsatser om generaliseringar, men även för arbeten som berör konsthantverk, stilideal och inspiration i övrigt.

Det här examensarbetet handlar om parkettläggningar och olika tekniker som kan användas för att skapa dem. Parkettläggning är 2- dimensionella mönster i trä och/eller andra material som används för att pryda bland annat möbler och andra produkter. Dem tillverkas i tunna fanerskikt för att kunna appliceras på önskad yta utan att skapa spänningar i materialet. I Europa har parkettläggningar traditionellt sett skapats genom att faner formats till bitar som fogas samman till ett större mönster. Det finns även andra beprövade tillvägagångssätt som utvecklats under olika skeenden i historien och på olika platser i världen. I det här arbetet redogör jag för några av de etablerade tekniker samt experimenterar inom området för att jämföra för- och nackdelar med de olika metoderna. Rapportens innehåll vilar på litteraturstudier, observationer från filmklipp, intervjuer samt praktiska empiriska undersökningar. Jag har jämfört olika tekniker för att se i vilken mån det är möjligt att rationalisera tillverkningen av parkettläggningar. Samtidigt har jag provat en metod som gör det möjligt att skapa parkettläggningar med runda former. På så sätt hoppas jag kunna bidra till utvecklingen och modernisering inom området. / This thesis is about furniture parquetry and various techniques. Parquetry can be describe as wooden, 2-dimensional patterns used to garnish furniture and other products. It is manufactured in thin veneer layer and applied to the surface. By using thin veneer we are able to minimize stresses in the material, which results in tight joints. In Europe, furniture parquetry is traditionally created by wood veneer pieces that has been formed and joined into a pattern. There are also other proven techniques developed during different stages in history and in different places in the world. In my thesis I describe some of those established techniques and some of my experiments in the subject. The report is based on literature studies, observations of movie clips, interviews and empirical practical studies. I have compared different techniques to see in what ways it is possible to rationalize the production of furniture parquetry. At the same time I wanted to try and develop a method that makes it possible to create parquetry patterns containing round shapes. In this way I hope to contribute to the development and modernization in the area.

The main aim of my master thesis is to describe the development of painted folk decor on ceramics since the arrival of Anabaptism in the Czech Republic. Selected Moravia workshops are used to track the decor development. Another goal of this thesis is to find out whether workshops that produce ceramics and subsequently paint it in the traditional way exit even today. Next part of my thesis is devoted to selected Czech workshops that produce painted ceramics. A presentation consisting of photos is included as well as a literature research.

Thesis about life and work of a printer and a woodcutter Michael Peterle is focused mainly on his assumed woodcutting activity (he was active between years 1562-1588). It is based on following assumption: although Michael Peterle did not sign his woodcuts, he illustrated portion of his prints. His printing office produced multitude of topical compositions and some interesting illustrated books. Photodocumentation and description of woodcutting illustrations and decoration (according to Soupis tisků Michaela Peterla staršího a jeho nástupců by Pravoslav Kneidl and more recent sources) was created during writing of this thesis. Attention was also focused on context of usage of illustrations. Afterwards Illustrations and decoration of Peterle's competition in the Czech Republic and Germany were examined. Conducted research showed, that Michael Peterle was not woodcutter, but only a colorist and a printer. This thesis provides another view on printing production in the second half of the 16th century. Key words: Peterle, Michael; printer; bookprinting; woodcut; illustration; decoration

Det här examensarbetet genomfördes på ett företag som tillverkar dekor till nöjesindustrin ex. nöjesparker och eventbyråer. I dagsläget tillverkar företaget stillastående dekor, men har en vision att i framtiden bygga in olika sorters rörelser. Frågan de ställer sig är hur? Uppdraget var att nysta i frågan och resultatet är ett introduktionsförslag på hur företaget kan påbörja sitt arbete samt 9 designprinciper för utformning av underhållningsprodukter. Förarbetet innebar en litteraturstudie, benchmarking, intervjuer med andra företag inom underhållningsbranschen samt en analys av uppdragsgivaren och dess förutsättningar. Litteraturstudien visade framförallt hur socialt betingat underhållning är och vikten av att ta hela interaktionen i akt. Ofta skapas en historia runt produkten som steg för steg försöker väcka känslor hos användaren. Högst prioriterade värdeord hos de företag som intervjuades var ”nytt”, ”wow-effekt” och ”den kreativa visionen”. Vanligast återkommande arbetsstrategier var ”förstå användaren”, ”ständigt utvecklas”, ”prototypa” och ”blanda olika tekniker”. Analysen av uppdragsgivaren visade att de anställda hade svårt att ta sig över kunskapströsklar. Detta bottnade framförallt i en paralyserande uppfattning av okunskap och en rädsla för att göra fel. Arbetet fokuserades på att hjälpa detta behov. Introduktionsförslaget, ”kunskapslabbet”, är en arbetsyta där användaren snabbt kan bygga fysiska prototyper. Arbetsytan fungerar som en interaktiv lärobok, de prototyper som byggs sparas och används som utbildande material vid nästa användningstillfälle. Detta blir en cirkulerande inlärningsprocess som innebär att arbetsytan automatiskt expanderar i takt med att företagets kollektiva kunskapsnivå höjs. Konceptet fick framförallt positiv respons för att arbetsytan upplevdes lättillgänglig och inspirerande medan negativ kritik berörde hur dokumentering av ny kunskap skulle uppehållas under en längre tid. / This batchelor’s project was carried out at a company that manufactures decor for the entertainment industry, e.g. amusement parks and event agencies. Currently, the company manufactures stationary decor, but has a vision to integrate different kinds of movement in the designs. The question they ask themselves is how? The objective was to explore this issue and the result is an ”introductory proposal” on how the company can begin its work together with 9 design principles for the design of entertainment products. The preparatory work involved a literature study, benchmarking, interviews with other companies in the entertainment industry as well as an analysis of the client and its conditions. The literature study emphasized how socially conditioned entertainment is and the importance of taking the whole interaction into account. Often a story is created around the product that  step by step tries to evoke emotions in the user. The highest-priority value words of the companies interviewed were ”new”, ”wow effect” and ”the creative vision”. The work strategies most frequently mentioned were ”understand the user”, ”constant development”, ”prototype” and ”mix different technologies”. The analysis of the client showed that the employees had difficulty getting over knowledge thresholds. This was primarily rooted in a paralyzing perception of unfamiliarity and a fear of making mistakes. The project was focused on helping this need. The introductory proposal, the ”knowledge lab”, is a workspace where the user can quickly build physical prototypes. It functions as an interactive textbook, the prototypes that are built are saved and used as material of knowledge the next time they are used. This becomes a circular learning process which means that the workspace automatically expands as the company’s collective knowledge level increases. The concept primarily received positive response connected to that it was perceived as easily accessible and inspiring, while negative criticism was concerned about how the documentation of new knowledge would be retained for a longer period of time.

This thesis investigates the communicative role of scenography in the performing arts for children, with an aim to make the readers understand the ways in which a set design can be optimized so that a young audience can be able to interpret the play and its message. The art of scenography is complex and includes many elements. The research questions can therefore be grouped into three clusters: one artistic oriented (How does the scenographic process work and what is its relation to the scenic piece at large? In which ways may scenography be used to support the desiderate interpretation?), one audience oriented (Which work processes enhances the chances of creating dramatic art that is perceived as meaningful to the audience? On what premises can the semiotics of theatre be used in the performing arts for a young audience?) and last a cluster that focuses on Den magiska cirkeln (The Magic Circle) by ung scen/öst (What is told in the show and how is this portrayed in the scenography? Who is in the target group, and does the audience get the feeling of the performance as intended?). Den magiska cirkeln is used as a case study in the thesis in order to reflect the theoretical material. Methods in the case study includes performance analysis, a survey completed by 178 people in the audience and an interview with scenographer Anna Dolata. 14 performing analyzes of Swedish children’s theatre shows have been made in addition to the case study. The thesis analyses and compares two work logics; the internal logic and the external logic, and it is shown that meaningful interpretations are likelier to happen with an external logical point of view. But the result is not unequivocal; a performance without any internal logic is likely to fall flat as the performance needs to be extracted from the creators’ full conviction. As shown in the thesis, scenography can be used to amplify the readings and intents with usage of the semiotics of theatre. It is important not to overlook the great potential of scenography in order to enhance the experience. The thesis also shows that the intentions that ung scen/öst had with Den magiska cirkeln went past many in the audience. Many felt that the show was confusing, and expressed frustration at not having solved the performance’s message. A high level of knowledge about the audience, and a willingness to listen and absorb its opinions, increases the chances of creating meaningful performances. Key words: scenography, stage design, set design, stage art, performing arts, theatre, children’s theatre, theatre semiotics, ung scen/öst / I denna uppsats studeras scenografi inom scenkonst för barn och unga. Syftet är att utreda vilken roll scenografin har för förmedlingen av det som berättas för publiken. Detta syftar i sin tur till att läsarna av denna uppsats ska förstå på vilka sätt en scenografi kan utformas på bästa sätt för att en ung publik ska kunna ta till sig föreställningen och dess budskap. Scenografi är en komplex konstart som innehåller många moment. För att uppnå syftet ställs frågeställningar som kan indelas i tre kluster; ett konstnärligt, scenografiskt orienterat (Hur ser den scenografiska arbetsprocessen ut och i vilken relation står den till det stora allkonstverket? Hur kan scenografi användas för att stödja och förstärka det som önskas förmedlas på scenen?), ett publikorienterat (Vilka arbetsmetoder ökar chansen för att skapa scenkonst som upplevs som meningsskapande av mottagaren? På vilka sätt kan teatersemiotiska överenskommelser användas i scenkonst för en ung publik?) och ett kluster som fokuserar på ung scen/östs föreställning Den magiska cirkeln (Vad berättas i föreställningen Den magiska cirkeln, och hur gestaltas detta i scenografin? Vem/vilka berättas det för, och får publiken den känsla av föreställningen som avsändaren har avsett?). Den magiska cirkeln används som fallstudie i uppsatsen med syfte att reflektera det teoretiska materialet mot ett verkligt studieobjekt. I fallstudien ingår föreställningsanalyser, en enkätundersökning med 178 personer i publiken samt en intervju med scenografen Anna Dolata. Förutom fallstudien har även föreställningsanalyser gjorts av 14 föreställningar som visats på Sveriges barnteaterscener 2012-2013. I uppsatsen analyseras och jämförs internlogisk arbetsmetod med externlogisk, och den visar att chansen för meningsskapande upplevelser hos publiken är större med externlogiska referenspunkter. Men det är inte helt svart eller vitt; utan internlogiska drag riskerar föreställningen att falla platt, eftersom det är viktigt att föreställningen utvinns ur upphovsmakarnas fulla övertygelse. Denna uppsats visar att scenografi kan användas för att förstärka bakomliggande läsart och intentioner med hjälp av teaterns semiotiska teckenvärld. Det är viktigt att inte förbise scenografins stora potential för att förstärka visuell och kroppslig erfarenhet av alla de teman som upphovsmakarna önskar förmedla. Uppsatsen visar även att ung scen/östs intentioner med Den magiska cirkeln gick många åskådare förbi. Flera ansåg att föreställningen var förvirrande, och uttryckte frustration över att inte ha knäckt föreställningens budskap. En hög kännedom om sin publik, samt en vilja att lyssna och ta till sig av dess åsikter, ökar chanserna för att skapa meningsfulla gestaltningar.

The Iron age settlement of Buttle Änge is located on the island of Gotland (Sweden), in the inland south of the medieval town Visby. The Stonehouse foundations on the site have been the focus for the University of Uppsala Campus Gotland archeological excavation since 2013. This paper aims to present a study of the pottery found in the Stonehouse foundations and the spaces between the houses from the excavations 2014-2016. The intention is to map and comprehend the Buttle ceramics. In order to accomplish the intended purpose and questions, I have defined and categorized the ceramics in different ceramic types based on color and minerals alterations in the clay, as well as other defining features to investigate the craft and the archaeological structures. The ceramic ware is evaluated by certain restrictions intended for obtaining a relative dating for the houses, which can provide an increased insight into the locations relationships to other Stonehouse foundations. The houses display many similarities with both foundations and construction, the difficulty has been to establish a chronology.   The focus has been on ceramics rather than on the Stonehouse foundations, which has resulted in 21 different ceramic types, based on color and minerals variations in the clay. In the documentation of the material, both archaeological and handicraft markers have been considered. This is where the pottery is both a source of information for the archaeologists, but also a craft that possesses information. By trying to put the ceramics into its context, it becomes possible to get an understanding of how it has changed and developed. The pottery has then been compared with Vallhagar (Fröjel, Gotland), to see if the material from Buttle is of the same style and shape. Different markers have since been compared with the Vallhagar material, which has given deeper understanding for a chronology, but also that there are similarities that indicate that there has been a know-how to produce the ceramic. Although there are minor details that have changed in the vessel's markers, it may be crucial for the chronology. The change may have been for practical reasons, but also for social reasons, and we need to know the significance of the change before we can see the chronological value. The study of pottery can hopefully give a wide-ranging understanding of the Stonehouse foundations timelines and the iron age people’s daily life.