Det digitala beteendet förändras i takt med samhället och vår sociala värld flyttar sig allt mertill digitala miljöer. Samtidigt ställer samtiden höga krav på individualisering. Trots det sökersig allt fler kvinnor till separatistiska gemenskapsgrupper. Syftet med denna studie är attbättre förstå digitala separatistiska grupper på Facebook och vilken funktion de fyller genomatt studera interaktionsmönster mellan gruppmedlemmar. Gruppernas egenskaper analyserasför att undersöka vilken roll det kollektiva har och hur känslan av trygghet skapas. Detta görsutifrån Giddens teorier om individualism och reflexivet, ett feministiskt perspektiv och nyareteorier kopplat till digital interaktion på Facebook. Fem individer har intervjuats kring deraspersonliga upplevelser och reflektioner av att vara medlem till en grupp som är till för demsom identifierar sig som kvinna. Resultatet visar att Facebookgruppen används som enreflexiv resurs där medlemmarna delar vardagliga frågor och dilemman. Empirin ger ocksåstöd för att det finns två huvudsakliga förhållningssätt, passivt och aktivt, med ett antal behov.Behoven kretsar kring att uppleva samhörighet och utbyta erfarenheter som således bottnar idet kollektiva. Gruppen samskapar trygghet i hur detta utbyte sker. Studien ger belägg för attvar medlems individuella erfarenheter bidrar till en kollektiv resurs som således allamedlemmar får tillgång till, oavsett passivt eller aktivt förhållningssätt. Kollektivet stimulerarsåledes till den individuella kvinnans förmåga att reflektera över de frågor och funderingarsom gruppen sluts upp kring. Empirin pekar på att dessa digitala rum är ett sätt att bemötamaktordningarna utanför gruppen i den fysiska världen. Sammanbindande normer bidrar tillgruppens trygghet och upplevs dels i en strukturell konstruktion av administratörerna, dels iett samskapande som bygger på interaktionen inom gruppen. Hur medlemmarna delar ochkommenterar inlägg baseras på en rituell och deltagande kultur, men också på strukturellametoder för att stänga ute konflikter och andra hot mot den säkra miljön som det digitalatrygga rummet ska utgöra.

De senaste åren har begreppet participation har blivit ett centralt tema inom arkivprofessionen och den akademiska arkivvetenskapliga litteraturen. Trots detta råder det stor osäkerhet kring vad participation innebär i arkivsammanhang. Tidigare forskning visar att arkivarier till och med kan känna rädsla för att förlora sin auktoritet och bli överflödiga i det annalkande deltagande arkivet. Därför genomför jag en normstudie med avsikten att att öka förståelsen kring deltagandets villkor genom att analysera participationens grundförutsättningar, normerna i världens mest framgångsrika wiki projekt, participationskulturen Wikipedia. Med en normvetenskaplig ansats och med normmodellen som verktyg analyserar jag dels ett urval av Wikipedias normativa dokument och genomför en normanalys på mikronivå av en diskussionssida för att besvara frågorna; Vilka formella normer styr och påverkar samverkan i svenska Wikipedia? och Vad kännetecknar dessa normer? Jag identifierar 6 kategorier som är kännetecknande för de formella normerna i svenska Wikipedia, Mening och innehåll, Mening och identitet, Beteende, Rättslig, Organisation och koordination och Formella processer. Tillsammans bildar de ett genomgripande mönster av värden, förväntningar och krav som blottlägger villkoren för participation i deltagande kulturen Wikipedia. Kraven som ställs handlar inte om att upprätthålla maktstrukturer, utan kraven handlar ytterst om samverkan. De befäster värden för att forma en gemenskap som samverkar mot ett gemensamt mål. Participationens grundval utgörs således av ett normsystem som inte bara styr och påverkar samverkan utan ställer villkoret att deltagarna samverkar. Denna samverkan är beroende av det socioteknologiska normsystemet och av Wikipedias auktoriteter, utvalda administratörer med högre behörigheter och med befogenheter att sanktionera normbrott. Deltagande medger frihet men aldrig förutsättningslöst. Villkoren som ställs handlar ofta om att deltagarna ska sträva efter samförstånd och visa anständighet, artighet och respekt, och värden som upprepas är ordning och kontroll. Jag drar slutsatsen arkivarierna i ett framtida deltagande arkiv aldrig kommer att bli överflödiga. Arkivariernas kunskap, engagemang och auktoritet kommer att vara nödvändig på samma sätt som Wikipedias administratörer är nödvändiga för att beskydda Wikipedia och dess värden.

Berättelsen om Harry Potter har lästs av miljontals människor världen över. Bokseriens sociala och kulturella genomslag har haft stor påverkan på generationen som föddes under 1990-talet. Böckernas popularitet var tilltalade för många, men vissa läsare blev mer engagerade än andra och började engagera sig i fan-grupper och använde sig av internet för att kunna diskutera Harry Potter med andra fans. I den här uppsatsen undersöks det hur det kan vara att vara ett Harry Potter-fan och vad det har för betydelse för en individ. För att kunna gå in på djupet kring fenomenet ligger fokus på fandomet kring Harry Potter. Med fandom menas den typ av subkultur fans agerar inom. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer, bildanalyser och observationer, kunna förstå och kartlägga hur fandomet kring Harry Potter är uppbyggt, samt den inverkan det har på människorna inom det. För att ta reda på det analyserades resultaten med hjälp av deltagande kultur, Social Identity Theory och habitus. Resultatet vittnade om ett aktivt fandom med dedikerade medlemmar, fyllt av gemenskap med delad passion och nostalgi till barndomen.

Idag är miljö ett ämne som diskuteras ivrigt av både regering, media och företag. Att bara göra en sökning på internet på ordet miljö ger över 6 miljoner träffar och de första som kommer upp är oftast kopplade till miljöhot, klimatet eller hur kommuner/företag arbetar för miljön med hållbarhetsprogram. Det skrivs som sagt mycket om miljön idag, men hur påverkas vi egentligen av den informationen vi får? Och vad gör vi av den kunskap som vi tar till oss? Detta var något av utgångspunkten för examensarbetet och det som sedan kom att ligga som motivation till den förundersökning som gjordes inom Axfoods butiker. Förundersökningen som skulle ligga till grund för hur man skulle skapa en webbaserad utbildning inom ämnet miljö för de anställda hos Axfood. En utbildning som i och med Axfoods nya hållbarhetsarbete ska kunna få upp kunskapsnivån, medvetenheten och motivationen hos Axfoods anställda, för att de ska börja agera för miljön, både i sitt arbete men också utanför. Frågeställningarna är de följande: Vilka olika innebörder går att identifiera i de anställdas och kunders uppfattningar av begreppet miljö? Vad är de bakomliggande faktorerna till de anställdas och kundernas beteende när det kommer till att agera för miljön? Vad anser anställda och kunder inom Axfood vara det avgörande steget för att människor ska bli mer engagerade och motiverade att agera för en bättre miljö?Det empiriska materialet bygger på ett 70-tal kvalitativa och kvantitativa intervjuer ifrån anställda och kunder inom Axfoods verksamhet. Ett material som enligt en induktiv metod sammanställts och analyserats och som ligger till grunden för de slutsatser som dragits i rapporten.Undersökningen visade på att det idag är relativt jämt fördelat mellan vår positiva och negativa attityd genemot området miljö, men att en person som inte bär på några tidigare erfarenheter kring ämnet och som idag matats med en mängd negativa intryck har en negativ attityd till ämnet miljö. På samma sätt har också en person som bär på negativa erfarenheter ifrån sin uppväxt idag en negativ attityd. Samtidigt som en person som bär på positiva erfarenheter från sin uppväxt har en positiv attityd till ämnet miljö. Det visar sig också att detta kan vara avgörade för hur vi idag agerar för miljön. Negativa erfarenheter har en förmåga att bromsa oss i vårt arbete.Materialet som togs fram visar på att de anställda och kunderna som deltog i underökningen efterfrågar en utbildning inom miljö som ska bidra med de grunder som krävs för att ett fortsatt deltagande i det framtida hållbarhetsarbetet ska vara möjligt. Där tyngdpunkterna som undersökningen visar på ligger i att utbildningen ska bidra med motivation, enkelhet i att bidra och att få reda på hur man faktiskt är med och påverkar sin omgivning. Utifrån detta material ges flertalet orsaker till varför man idag inget gör för miljön och vad som skulle förändra detta beteende. Den största orsaken till att vi idag inte agerar för miljön visade sig vara bekvämlighet, deltagarna har livsstilar och rutinartade mönster som är svåra att bryta eller skära ner på. Detta kan också uppenbara sig i kombination med att man känner osäkerhet inför ämnet miljö i och med att man saknar kunskap, samtidigt som man inte känner motivationen i och med den maktlöshet som sprids bland deltagarna via medias negativa information kring ämnet miljö. Det som prioriteras högst idag bland deltagarna för att väcka ett engagemang är utbildningen som under våren och sommaren 2010 skapades hos Axfood. / Today the environment is a topic discussed eagerly by both the government, media and businesses. Just to do a search on the internet on the word environment provides more than 6 million hits and the first thing that comes up is most often linked to environmental threats, climate changes or how the municipalities / companies are working with environmental sustainability programs. As said before, the environment is a hot topic today, but how much are we humans affected by the information we receive? And what do we make of the knowledge that we receive? This was one of the starting points for this thesis that came to serve as motivation for the pre-investigation that took place in Axfoods stores. A pre-investigation which would be the basis for how to create a Web-based education in the Department of Environment for the employees of Axfood. An education that should be able to bring up the level of knowledge, awareness and motivation of the employees of Axfood, so that they will start thinking more about the environment, both at their work but also outside of it. The questions for this report are: What are the different meanings that can be identified in the employees and customers perception of the concept of environment? What are the underlying factors to the employees and customers behavior when it comes to acting for the environment? What does employees and customers in Axfood consider to be the crucial step for humans to become more engaged and motivated to act for a better environment? The empirical material is based on qualitative and quantitative interviews of employees and customers within Axfood enterprises. A material that according to an inductive method has been compiled and analyzed and which forms the basis for the conclusions reached in the report. The survey showed that it today is relatively equally between our positive and negative attitude towards the field environment, but one person who does not carry any previous experience on the topic and is now fed with a variety of negative impressions is showed to have a negative attitude to the subject environment. Similarly, a person who also carries the negative experiences from their childhood will today have a negative attitude. While a person who carries the positive experiences from their childhood have a positive attitude to the subject environment. It turns out that this can be crucial for how we act today to the environment. Negative experiences have a tendency to prevent us from working. The material shows that the staff and customers who participated in the investigation has a increased demand of an education in the department of Environment that will provide the foundations needed for a continued participation in the future work for sustainability. Where the focus of the study shows that an education like this one should help the employees with motivation, simplicity of contribution and to find out how I im fakt are with and are affecting my surroundings. Based on this material, several reasons on why one doesn´t do anything today for the environment is presented and also what would change this behavior. The biggest reason of why we today are not acting on the environment proved to be convenience, participants have lifestyles and routine patterns that are difficult to break or cut down on. This can also manifest itself in combination with the feeling of uncertainty about the subject Environment in connection with the lack of knowledge, while you at the same don’t get the motivation that is needed from media which leads to the feeling of powerlessness among the participants. The top priority today for bringing involvement among the participants is the education that was created by Axfood in the spring and summer of 2010.

This study investigates the individual experience of viewing fan art and creative works within fandom, as well as the community’s potential to be a place for learning or to develop creative skills. I approach the fandom of Final Fantasy XIV, a massive multiplayer online game, on the online platform Tumblr, asking for fans’ experience with creative content and community connections. Through inspiration by Henry Jenkins, Olga Goriunova, Kristina Busse, and others, we learn the intricacies of what criteria defines communities, their adaptation to the expansion of the internet and how art has previously been used through online connections. What it is like to be an artist in a space so full of the influx of viewer opinions, other artists and their works, and the invisible ideals created by the communities. Fandom and online community studies are currently an expanding area of interest within the humanities with much still to learn. This study provides a picture of what fandom looks like from the perspective of the fans who actively participate in the culture. Fans find fan art and creative works within fandom to be more personal, inspiring, and a way to find likeminded individuals to connect with. At the same time fans are very aware of the issues fan art and the fandom has, both in terms of ethical and political questions. I believe this study sets up the potential to consider a multitude of future studies that can provide to a better understanding of the fandom culture and visual arts that occur online.