Syfte: Målet med studien var att beskriva sjuksköterskans kunskaper för att identifiera, bedöma och agera vid olika smärttillstånd hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning skedde i databaserna PubMed och Cinahl vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudresultatet var att sjuksköterskan kunde använda beteendeskalor som smärtskattningsinstrument. Observerbara uttryck som indikerade smärta var: ansiktsuttryck, verbala uttryck, kroppsspråk, fysiologiska indikatorer och personens sinnesstämning. Kunskaper som påverkade sjuksköterskans agerande vid smärthanteringen var: kunskaper i smärta, erfarenheter, attityder, osäkerhet i bedömning och samarbetet kring patienten. Slutsats: För att tillgodose behovet av smärtidentifiering samt adekvat smärtlindring hos denna växande grupp av personer med demenssjukdom krävdes det att sjuksköterskan hade en väl utvecklad kunskap och medvetenhet inom smärtområdet.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förväntas öka världen över inom 50 år. Då medicinska behandlingsmöjligheter är få anses god omvårdnad och förbättrat välbefinnande vara bästa behandlingen. Vårdhunden har blivit ett begrepp inom vården av människor med demens då tidigare forskning visat att vårdhunden på ett positivt sätt bidragit med fysiska och psykiska förbättringar samt ökat välbefinnande hos människor med demens. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonalen upplever att en vårdhund påverkar välbefinnandet hos de boende på ett demensboende. Metod: Studien är en sammanställning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier. Resultat: Resultatet visade att en vårdhund upplevdes frambringa mycket glädje och en förbättrad social samvaro för de boende på demensboendet. Vårdhunden bidrog även med ökad rörlighet och aktivitet hos de boende samt minnesstimulering som ledde till fler diskussioner sinsemellan. Nackdelarna med vårdhunden upplevdes vara få men hundrädsla och allergi nämndes. Slutsatser: Studiens slutsats är att vårdhund upplevs bidra med glädje och positiv energi. Vårdhunden upplevs påverka de som möter den både på ett fysiskt och psykiskt plan. Vårdhunden frambringar minnen, känslor och rörelse och upplevs kunna främja välbefinnandet i vardagen hos den demensdrabbade.

Alzheimer's disease is the most common form of dementia. The individual who fall ill can be in an age between 40-65 years old. When dementia affects individuals at this age, many relatives take their responsibility for taking care of them at home for a long time. The aim of this study was to illustrate emotions relatives experienced when a close family member's suffering from Alzheimer's disease. The study was intended to show relatives emotions, and therefor four self-biographies were chosen to read. The method used to analyze was a narrative literature review. The emotions that emerged among the relatives who cared for their close family member were grief, tiredness, impotency, fear and frustration, sense of duty and hope. These were divided into six categories with zero to three subcategories. When a close family member suffers from Alzheimer's disease, life changes even for the relative. The nurse role is important in this context to support and provide tools for the relative to be able to handle the situation.

Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmåga. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad demenssjukdom. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap. Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med demenssjukdom. Sjuksköterskor upplevde ofta att de hade behov av mer kunskap i sitt arbete med gravt dementa patienter. Resultatet visade att det är viktigt att sjuksköterskan var tydlig i både talesätt och kroppsspråk vid omvårdnad av dessa patienter. De vanligaste uttrycken var ansiktsuttryck och kroppsspråk. Slutsats: Det är möjligt för sjuksköterskan att identifiera smärta hos patienten med avancerad demenssjukdom, men det är en svår situation som innebär att sjuksköterskan behöver god kunskap, lyhördhet och erfarenhet av att bedöma smärtproblematik hos patienter med demenssjukdom.

Physical activity can reduce the risk of developing dementia, and studies show that people who already have some form of the disease can get a better memory function and find it easier to perform daily tasks if the activity is performed regularly. People who are diagnosed with dementia are generally not offered physical activity to a high extent, nor is there a wide range of equipment developed to suit the target group. The Bike Around project was launched during a workshop in Copenhagen and was organized by HCH and Techna Science with the aim to develop new training equipment for people with dementia. The workshop resulted in the development of a customized training bike where the user can get a biking experience from his wheelchair or favorite chair. By integrating the pedal movement with a prerecorded movie projected on a screen, the memory can be stimulated both visually and by the activity itself. Our assignment in the project consisted of three parts: design of the bike, movie playback and software programming. During the project a prototype has been created that meets the requirements of ergonomics and usability.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården. Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med demenssjukdom. Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen. Slutsats: Att vara närstående till en demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet. Den närstående är i behov av mycket stöd och hjälp för att kunna upprätthålla både sin egen hälsa samt hälsan hos sin demenssjuka familjemedlem.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008). Resultatet visade att de vanligaste faktorerna som påverkade måltider hos patienter med demens var sväljsvårigheter, förlusten av kognitiv förmåga som ledde till att patienter hade emotionella och psykomotoriska svårigheter samt ett rad somatiska besvär. Hjälpen av personalen eller närstående hade den största betydelse för att patienter fick tillräckligt med näring och vätskor. Verbal uppmuntran att äta, beröm, ögonkontakt, leende, skapandet av trivsam och lugn miljö hade en positiv effekt. Det finns behov av speciella utbildningsprogram inom malnutritionsfrågor, näringsstatus och hantering av måltidsvårigheter hos patienter med demens. Slutsatser: Omvårdnadspersonalen behöver öka kompetensen att förstå problemen med måltidssvårigheter och att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter patientens individuella behov. Även den fysiska och psykosociala måltidsmiljön har betydelse för matintaget.

No description available.

No description available.

The purpose of this study was to describe the experiences of being a family caregiver for aperson with dementia. A further aim was the inclusion criteria and data collection methods inthe studies presented, and how this may have affected the results of the studies. The methodwas a descriptive literature study with qualitative approach. Data were collected throughdatabases Cinahl and Pubmed using the words: dementia, knowledge, information, support,caregivers, coping, spouses, experiences and family caregiving. Keywords were combined indifferent ways in order to refine the search. Finally, 12 articles were selected for use in thestudy. Results were based on four sub-headings; support and information, dealing withchanges, emotions of family caregivers and dealing with everyday life. Getting rightinformation and knowledge about dementia was highly valued. Many felt frustration at thelack of support and information given by Health Care. Learning about the disease and how tocare for it in the best way possible, was for many families a way to learn to accept the disease.The authors concluded that family caregivers experience a lack of support and informationgiven from health care about what dementia might mean. Family caregivers also experience achange in the relationship with the person with dementia and how to deal with everyday life.