No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök. Vårdpersonalens upplevelse av våld beror på deras tidigare erfarenheter och attityder. Varje vårdpersonal har en egen tolkning av vad våld innebär samt att graden av tolerans skiljer sig mellan olika individer. Genom att ha ökad kunskap, förmåga att kommunicera samt en professionell attityd och viljan att konsultera med andra i vårdteamet kan personalen förebygga ett aggressivt beteende på sin arbetsplats. Vårdpersonalen antog flera olika strategier för att hantera hot- och våldsituationer hos personer med aggressivt och utåtagerande beteende, t.ex. distraktion, personcentrerat förhållningssätt och kommunikation. Läkemedelsbehandling ansågs inte vara en förstahandsåtgärd. Inom det kliniska arbetet kommer vårdpersonalen på särskilt boende att stöta på svåra situationer och utåtagerande beteenden hos äldre och äldre med demenssjukdomar. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ha kunskap om bemötande samt kommunikation för att kunna hantera dessa situationer.

Då demografiska förändringar sker i samhället där fler blir äldre och allt fler drabbas av demenssjukdom kommer vårdpersonal i större grad vårda personer med demens där det är av stor vikt som vårdpersonal att inte låta värdigheten negligeras. Syftet var att belysa upplevelser av värdighet i omvårdnad av personer med demens. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar användes till resultatet. Artiklarna granskades och analyserades och fyra teman framkom som innehöll omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet. Upplevelser av delaktighet, sociala interaktioner, tid samt kunskap och säkerhet relaterat till värdighet upplevdes viktigt i omvårdnad av personer med demens vid bevarande av värdighet. Forskning gällande omvårdnad av personer med demens relaterat till värdighet kommer vara betydelsefullt för såväl anhöriga som vårdpersonal genom en fördjupad kunskap som kan leda till att värdighet bevaras och återupprättas. Ytterligare forskning i framtiden om demenssjukdom hos äldre med annan etnisk bakgrund än svensk kommer vara av stor betydelse då den ökade invandringen leder till att fler vårdas i Sverige.

Patienter diagnostiserade med en demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck. För att bedöma smärtan använder sig sjuksköterskan av dygnsregistreringsscheman och familjemedlemmar. Svårigheter med smärtbedömningen hos denna patientgrupp leder ibland till att sjuksköterskan blundar för smärtproblematiken och upplever känslor av maktlöshet och ångest. Då andelen patienter med demenssjukdom, och då även smärtproblematik beräknas öka krävs det av sjuksköterskorna en ökad utbildning och medvetenhet. Genom att nyutexaminerade sjuksköterskor får kunskap om patientgruppen sprids kunskapen till den kliniska verksamheten. Inom forskning önskas studier där hänsyn till kön tas.

No description available.

No description available.

<p>Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten. De specifika effekterna av musik är dock mer okända. Studiens syfte var att få kunskap om hur musik, ur en estetisk synvinkel, kan påverka en person med demens i omvårdnaden. Studien gjordes med en litteraturöversikt där kvalitativa studier analyserades, dokumenterades och diskuterades. Resultatet visar att musik hade effekter på emotionella, sociala, och fysiska aspekter, samt ökade minnesförmågan och dess kapacitet. En syntes gjordes av det sammanställda resultatet för att få en förståelse av musikens positiva påverkan på dementa utifrån ett omvårdnadsperspektiv.</p> / <p>Dementia is a degenerative disease that affects a person’s nervous system in a way in which he or she gradually becomes mentally and socially disabled, and in the end leads to death.  Even though the cause of this disease is still unknown, there is enough knowledge about the disease to make caring for these patients as sufficient as possible. Poor memory, aggressive behavior, and anxiety are the most common symptoms in a person with the disease, which makes professional care a necessity. Although previous studies have shown that the use of esthetics play an important roll in increasing quality of life, the specific effects seem to be more unknown. The purpose of this study was to gain knowledge of how music, from an aesthetical point of view, can affect a person with dementia in a nurse- caring environment. The study was carried out through a review of the literature in which qualitative studies were analyzed, documented, and discussed. The findings show that music had most of its effects on emotional, social, and physical aspects along with an increase in memory ability and capacity. A synthesis of the findings was discussed through a perspective that describes the positive effects of music and how it can be assessed in the care of people with dementia.<strong> </strong></p><p><strong></strong></p>

Bakgrund: Antalet personer som insjuknar i demenssjukdom ökar världen över. Behovet efter utbildad personal och sjuksköterskans ansvar att kunna ge stöd och hjälp till demenssjukas anhöriga ökar därför också då en demenssjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Syftet är att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en nära familjemedlem med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002) analysmetod har använts för att analysera 12 stycken kvalitativa artiklar. Nyckelfynd sammanfördes och bildade tre teman och sex stycken subteman. Resultat: Resultatet påvisar att anhöriga upplever blandade känslor av att en nära familjemedlem fått diagnosen demenssjukdom. Dessa upplevelser delades in i livet efter diagnosen, förluster och förändrad delaktighet till vården av den demenssjuke. Viljan att vårda sin familjemedlem, en förändrad vardag, förlust av kontroll, förlust av social samvaro och egen identitet, lämna över ansvaret och vara delaktig i vården på boendet var de subteman som uppkom. Slutsats: I arbetet klargjordes en rad upplevelser anhöriga hade utifrån att ha en nära familjemedlem med demenssjukdom. Dessa upplevelser bör sjuksköterskan ta del av inför det stöd och den handledning som erbjuds anhöriga. Mer forskning bör göras angående den hjälp som ges till anhöriga till demenssjuka. / Background: The number of people diagnosed with dementia is increasing worldwide. The need for trained personnel and the nurse's responsibility to provide support and assistance to families of people with dementia therefore increases since dementia affects the whole family. Aim: The purpose is to describe the relatives' experiences of having a close family member with dementia. Method: A systematic literature review of Evans (2002) analysis was used to analyze the 12 pieces of qualitative articles. Key findings were merged and formed three themes and six subthemes. Results: The results indicate that families are experiencing mixed feelings of a close family member diagnosed with dementia. These experiences were divided into life after diagnosis, losses and changes in participation to the care of people suffering from dementia. The desire to care for their family member, a change in living, loss of control, loss of social interaction and self-identity, hand over responsibility and be involved in the care of the accommodation was the subthemes that arose. Conclusion: This essay was made clear a number of relatives had experiences from having a close family member with dementia. These experiences should the nurse take note of for the support and guidance offered to relatives. More research should be done about the help given to families of people with dementia.