No description available.

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) är då djur ingår i behandlingsprogram med mål att förbättra fysisk och psykisk hälsa hos patienter med till exempel demens. Vård vid demenssjukdom skall bygga på ett personcentrerat förhållningssätt för att främja välmående eller livskvalitet hos den som blir vårdad. Verksam personal kan i viss utsträckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smärtuttryck, eller tecken på oro. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en påverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsområdet gällande hur personer med demenssjukdom påverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som användes var CINAHL och PubMed. Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning där de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut på kriterierna att de var skrivna på engelska, kvantitativa, var tillgängliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990. Efter granskning av artikelresultatet skapades relevanta teman. Resultat: Majoriteten av de för studien inkluderade artiklarna visade att AAT minskade aggressivt och agiterat beteenden hos personer med demenssjukdom. Även gällande ökning i socialt deltagande samt att lindring av oro kunde positivt resultat ses. Flertalet av studierna i artiklarna kunde påvisa signifikanta resultat, men det finns avvikelser. Slutsats: AAT har generellt visat en positiv påverkan hos personer med demenssjukdom, både gällande sinnestämningar och sociala beteenden. För att ytterligare säkerställa kvalitén i en litteraturstudie är det en fördel att använda ytterligare artikeldatabaser för att inte exkludera relevant forskning. Mer forskning behövs för att vidare understryka effekter av hundassisterad terapi. / Background: Animal-assisted therapy (AAT) is when animals are involved in treatment programs with the goal to improve physical and mental health in patients with for example dementia. Care in dementia should be based on a patient-centered approach to promote the well-being or quality of life of the person being cared for. Healthcare personal can to some extent make an assessment of the patient's observed quality of life through for example, assessing pain expressions or signs of anxiety. Objective: A literature study was chosen to create a comprehensive insight into the current field of research regarding how dementia patients affected by AAT in some respects. Databases for articles used were CINAHL and PubMed. Nine quantitative articles were selected after completing the performance review in which they were assessed as medium or high. They were selected on the criteria that they were written in English, Quantitative, were available through Uppsala University's search engine, free and published after 1990. After a review of the articles relevant themes where created. Results: The majority of the articles included showed that AAT reduced aggressive and agitated behaviors in dementia patients. An increase in social participation and a relief of anxiety could be seen as a positive result. Most of the studies where able to demonstrate significant results, but there are deviations. Conclusion: To further ensure the quality of a literature review it is advantageous to use additional databases to not exclude relevant research. More research is needed to further underline dog assisted therapy.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar. Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt. En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa. Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom. Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013. Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd. Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa.

Background: Dementia is an umbrella term for a group of diseases that affects the brain and causes cognitive impairment. Animal-assisted Therapy's goal is to meet patients' physical, psychological and social dimensions within the current health care field. To avoid problems like infections and allergy, robotic animals has been developed. The purpose of robotic animals is to induce relaxation and well-being of persons with cognitive impairment for example.Purpose: To compile scientific articles on which effects care dog and robotic animals have on mental and physical health in patients with dementia. Method: A literature review consisting of nine quantitative research articles. The databases used were PubMed and CINAHL.Results: Several of the studies shows positive effects on quality of life, increased social behavior, increased sense of satisfaction and a decreased sense of loneliness. Results of the interventions effect on agitation and anxiety varies, one study shows unchanged behavior in the intervention group while the control group's agitation behavior increased during the same period. Effect on depressive symptoms was only assessed after the intervention with care dog and none of the studies were able to show any significant effect of treatment. The results show no effect on physical well-being.Conclusion: The results of this study show that intervention with care dog or robotic animals might have positive effect on the wellbeing of older people with dementia. The results are not generalizable. More controlled studies need to be done with clear descriptions of the intervention approach and the participants' status to assure the evidence of the interventions. / Bakgrund: Demens är ett samlingsnamn för en grupp olika sjukdomar som drabbar hjärnan och därmed orsakar kognitiv svikt. Djurassisterad terapi har som mål att tillgodose patienternas fysiska, psykiska och sociala dimensioner inom aktuellt vårdområde. För att undvika problem som infektioner och allergi, samt för att effektivisera vården har robotdjur utvecklats. Robotdjurs syfte är att framkalla välbehag och avslappning hos personer med exempelvis kognitiv nedsättning. Syfte: Att sammanställa vetenskapliga artiklar om vilka effekter vårdhund och robotdjur har på psykisk och fysisk hälsa hos patienter med demenssjukdom.   Metod: En litteraturstudie bestående av totalt nio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes var PubMed och CINAHL. Resultat: Flera av de granskade studierna visar på positiva effekter på livskvalitet, ökning av socialt beteende, ökad känsla av tillfredställelse och en minskad känsla av ensamhet. Resultat av interventionens påverkan på agitation och ängslan varierar, en studie visar på oförändrat beteende hos interventionsgruppen medan kontrollgruppens agitationsbeteende ökade under samma period. Påverkan på depressionssymtom var endast utvärderat efter intervention med vårdhund och ingen av studierna kunde visa någon säkerställd effekt efter behandling.  Resultatet visar ingen påverkan på fysiskt välbefinnande. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att intervention med vårdhund eller robotdjur kan ha positiv effekt på välbefinnande hos äldre personer med demens. Resultatet är inte generaliserbart då studierna varit små och upplägget varierat. Fler kontrollerade studier behöver göras med tydliga beskrivningar av interventionens upplägg och deltagarnas status för att säkerställa interventionens evidens.

ABSTRACT   Background: Aging and losing cognitive and physical functions is difficult. To also be affected by dementia means that you lose some part of your identity and the ability to take care of yourself. It is important to find alternative, non-pharmacological ways to increase health for the elderly and those who are affected by dementia. When dogs are used for therapeutic purposes in health care it is roughly divided into two different forms; AAA (Animal Assisted Activity) and AAT (Animal Assisted Therapy). AAI (Animal Assisted Intervention) is also used as a term, in which AAT is included. These three forms of animal contact do not require verbal communication, which is advantageous to use for people with dementia. Purpose: Through a literature review examine whether dogs affect the health of elderly residents, living in nursing homes suffering from somatic diseases and/or dementia. Method: Literature study with a total of nine included articles, of which one is qualitative and eight are quantitative. The databases used are PubMed, CINAHL and SCOPUS. Results: One can derive some improved health in people living in nursing homes through the presence of dogs. However, one can not see any connection in the articles on how much time is required with the dogs or if any form of therapy (AAI, AAT or AAA) is more beneficial and effective. Conclusion: The result demonstrates that there are positive effects on mental and physical health of those exposed to dogs in nursing homes. However, more research on larger groups is needed to determine whether there is evidence of how these therapies should be used and on what patients. Keywords: dogs, health, dementia, nursing home

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlägga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa äldre personer. Syftet var även att kartlägga personalens inställning till massage/beröring och denna omvårdnads- åtgärds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var från åren 1999-2009. Sökorden som användes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil. Av resultatet framkom att i större delen av studierna har massage/beröring en positiv effekt på välmående hos äldre dementa och icke dementa människor. Särskilt kunde noteras att massage kunde vara en metod att minska agiterat beteende och vandrande hos dementa personer. Personalens inställning till massage/beröring sågs som positiv i den bemärkelsen att massage/beröring gynnade patientens välmående och att personalen kunde interagera med patienten på ett mer positivt sätt. I det empiriska tillägget var huvudfyndet att massage/ beröring hade bättre effekt för sömnen för dementa än för icke dementa. Uttryckt i Martinsens omvårdnadsteoretiska termer måste omvårdnaden ha som utgångspunkt den andres bästa. För att komma fram till vad som är bäst för den andre måste man vara öppen och närvarande hos honom samt sträva efter att tolka hans situation och behov. Föreliggande studies resultat bidrar till kunskap om massage/beröring som metod för äldre med särskild betoning på demens.

Syftet var att beskriva vilka icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan användaför att lindra agitation hos äldre personer med demens. Metod Designen som har använts, är enlitteraturöversikt. Artiklar söktes via Cinahl och PubMed, med sökorden dementia, nonpharmacological,nursing och agitation. Sammanställning av sökord, antal träffar, urval,inklusionskriterier och exklusionskriterier återgavs genom text och tabeller. Till resultatsdelenvaldes 11 artiklar ut efter att granskats med granskningsmallar för kvalitetsbedömning. Bådekvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut i resultatet.Resultatet visade att de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna, har en positiv verkan påpersoner med demens agitation. Litteraturöversiktns slutsats är att speciellt musik och beröringfungerar bra som icke farmakologisk omvårdnadsåtgärd. Den positiva effekten är dock kortvarig.Slutsats Det behövs lite nytänkande kring de icke farmakologiska omvårdnadsåtgärderna.Metoderna är bra. Det som behövs, är att komma på hur man får en långvarig effekt av dessa.

Bakgrund: Idag lever vi längre än vi tidigare gjort och mellan 20 000 och 25 000 äldre personer insjuknar i demens varje år i Sverige. I takt med att sjukdomsförloppet fortskrider blir anhöriga delaktiga i sjukdomen. Demens kallas för de anhörigas sjukdom. Anhöriga blir en viktig länk mellan personen med demenssjukdom och sjuksköterskan. Sjuksköterskan är i sin tur en länk mellan anhörig och andra yrkesprofessioner. Syfte: Syftet med studien är att belysa anhörigas erfarenheter av att leva med en närstående med demenssjukdom. Metod:  En integrerad litteraturstudie som är baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna är inhämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: De fyra huvudteman förändrade roller, bristande kunskap och stöd, psykiskt lidande samt fysiskt lidande identifierades hos anhöriga. Slutsats: Det framkom att många anhöriga hade bristande kunskap om demenssjukdom. Många genomled ett psykiskt och fysiskt lidande. Många förlorade även sociala relationer på grund av vårdandet och den egna hälsan blev även lidande. Det blir viktigt för sjuksköterskan att ha kunskap om demens, symtomen och sjukdomen i stort för att på så sätt kunna ge rätt stöttning och förutsättningar till den anhörige.

No description available.

Bakgrund: Alzheimers demens är den vanligaste demenssjukdomen och en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Personen som lider av sjukdomen försämras successivt och sjukdomen varar livet ut. I dag har anhöriga en ansträngande roll när de vårdar sin närstående med Alzheimers demens. Rollen som vårdare blir mer ansträngande ju längre sjukdomen framskrider. Sjukdomen visar sig på olika sätt från person till person. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en närstående som lider av Alzheimers demens. Metod: Systematisk litteraturstudie. Kvalitativ manifest innehållsanalys. Vid sökningen av artiklar användes Cinahl, PsychInfo samt PubMed som sökmotorer där nio vetenskapliga artiklar användes efter kvalitetsgranskning. Resultat: Anhörigas upplevelser av att vårda sin närstående kunde delas in i fem kategorier; nedstämdhet, utmattning, börda, behov av stöd och sociala svårigheter och isolering. Detta upplevde de anhöriga i samband med vårdandet av den närstående och förändringarna som sjukdomen medförde i deras liv. Lidande i olika former var ett återkommande fenomen i resultatet. Slutsats: Det framgår tydligt hur de anhöriga påverkas av den närstående med Alzheimers demens, framför allt i sitt vardagliga liv. De anhöriga behöver stöd för att undvika upplevelser av utmattning, nedstämdhet, lidande, börda och övergivenhet i samband med vårdkontakt.