Demens är en neurodegenerativ sjukdom där kognitiv och funktionell nedsättning uppstår. Det finns inget botemedel för demenssjukdom utan målet är att förbättra och stödja livet för individerna som drabbats, vilket kan tillämpas genom anpassning av den fysiska miljön. Syftet med litteraturstudien var att belysa den fysiska miljöns påverkan på individer med demenssjukdom utifrån vårdpersonal och forskares uppfattningar. Metoden som tillämpades var en litteraturstudie enligt Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell med datainsamling genom databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna genomgick Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa studier. Detta resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som bearbetades till olika teman. Resultatet redovisades med fem olika teman: minskad agitation, ökad orienteringsförmåga, ökat engagemang och uppmärksamhet, ökad social interaktion och ökat välbefinnande. Slutsatsen var att individerna med demenssjukdom påverkades av den fysiska miljön genom att den utbringade lugn, autonomi, trygghet, självständighet, frihet, värdighet och en känsla av att ha kontroll och att känna sig hemma. Detta samtidigt som personalen kunde få mer tid till att umgås och/eller utföra aktiviteter med individerna.

Bakgrund: Demenssjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd där den kognitiva funktionen i hjärnan är nedsatt. För många innebär det stora förändringar i livet samt att nu vara i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av att leva med en demenssjukdom i tidigt stadie. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt baserad på tretton kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet i litteraturstudien baserades på 13 vetenskapliga artiklar. I den analys som gjordes framkom tre kategorier, varav en fick två underkategorier. Kategorierna blev Förändrade relationer, Rädslor & farhågor och Att hitta vägar att leva med en demenssjukdom. Slutsats: Att leva med en demensdiagnos innebär ofta att personen upplever att den värld de lever i blir allt mer obegriplig. De kognitiva förmågorna sviktar och den person de en gång varit finns inte kvar. Personen hamnar i utsatt och sårbar situation, där de kan uppleva att de förlorat kontrollen över sitt liv. I mötet med den demenssjuke är det allra viktigaste att se personen bakom diagnosen och att göra personens röst hörd. Genom att vårdpersonalen både låter personen med demenssjukdom och dess anhöriga vara delaktiga i skapandet av den vård som ges, kan detta bidra till en höjd livskvalité och stärkt självkänsla.

<p>I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman:<strong><em> </em></strong><em>Lust </em>med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och <em>Lidande</em> med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.</p>

Oro är ett vanligt förekommande symtom hos personer med demens. Det kan vara svårt för sjuksköterskor att veta hur de ska bemöta och behandla oron då personer med demens ofta har svårt att förmedla sina behov. Syftet med denna litteraturstudie är därför att sammanställa kunskap gällande omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas vid oro för personer med demens. Syftet specificerades med två frågeställningar: vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas i preventivt syfte för att minska oro hos en person med demens samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas när oron har uppkommit hos en person med demens. Denna litteraturstudie är en integrerad kunskapsöversikt som genom en litteratursökning i två databaser resulterade i 13 artiklar som svarade mot syftet. Efter kvalitetsgranskning och analys av data identifierades tre kategorier med preventiva omvårdnadsåtgärder samt tre kategorier med omvårdnadsåtgärder vid redan uppkommen oro. Social kontakt och närhet var genomgående en viktig komponent i alla omvårdnadsåtgärder. Centralt i omvårdnaden vid oro är trygghet vilket skapas genom en personcentrerad vård.

Att beskriva upplevelser hos närstående till person med demens i tidig ålder (före 65 år ) En litteraturstudie. Christer Norman och Peter Forsberg Bakgrund: Demens i tidig ålder (Early Onset Dementia) är en sjukdom som inte uppmärksammats så mycket varken i forskningen eller i samhället till skillnad från den mer vanligt förekommande åldersdemensen. Att vara närstående till person med Early Onset Dementia innebär dels en stor emotionell belastning i form av förlustkänslor och oro inför framtiden, och dels att man försummar sina egna behov när man blir tvungen att ta på sig rollen som informell vårdare. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till person med demens i tidig ålder (före 65 år) Metod: Vi valde att genomföra en litteraturstudie med kvalitativ ansats för att ta del av och fördjupa oss i närståendes upplevelser. Nio vetenskapliga artiklar låg till grund för studien. Resultat: Två huvudkategorier gick att urskilja, emotionellt lidande och behov av stöd. De närstående upplevde ett behov av personcentrerad information och kunskap om sjukdomen för att kunna hantera situationen och rollen som informell vårdare. Familjens intressen stod i fokus eftersom rollerna och relationerna ofta förändrades när diagnosen Early Onset Dementia fastställdes. Ett tydligt resultat av studien var att närstående upplevde att både allmänheten men också sjukvården och sociala myndigheter hade för lite kunskap om sjukdomen och dess påverkan på familjer. Slutsats: De närstående upplevde stora brister i information och stöd från samhället och att detta ledde till onödigt emotionellt lidande. Närstående till personer med Early Onset Dementia är en bortglömd grupp och det behövs mer forskning kring dessa personers upplevelser och vilket stöd de behöver. Nyckelord: Demens, ungt insättande, Familj, Vårdgivare, Makar och Erfarenhet.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdom och står för 50-75 % av demenssjukdomar. Alzheimers sjukdom är ett snabbt växande hälsoproblem i dagens samhälle. Det är en sjukdom som tar över både individens liv och även dess närståendes och anhörigas liv. Det brister med kunskap och information kring Alzheimers sjukdom hos de närstående vilket gör att det är svårt att bidra med adekvat vård, vilket kan leda till att en närstående blir anhörigvårdare i hemmet. Detta kan i sin tur leda till fysiska, psykiska och sociala effekter för den som vårdar, för patienten och familjen.

No description available.

Bakgrund: Demens innebär en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan och leder bland annat till en försämring av minnesfunktionen. Drygt 160 000 personer i Sverige är drabbade av en demenssjukdom och det räknas som en folksjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan även den närstående. Närstående som vårdar en person med demens har en stor betydelse för sjuksköterskan och vid ett bra samarbete ges förutsättningar för att bedriva en god vård. Syftet: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med demens samt att redovisa vilka undersökningsgrupper som ingår i de valda artiklarna i litteraturstudien. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen skedde i PubMed och Cinahl som resultareade i 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som granskades. Huvudresultat: I fyra underrubriker presenterades huvudresultatet. Rubrikerna var upplevelse av rollförändring, upplevelse av tillgång till stöd och information, upplevelse av psykisk påfrestning och upplevelse utav inskränkningar i det dagliga livet. De flesta av deltagarna i de ingående artiklarna var make/maka, döttrar eller söner till en person med demens. Samtliga studier använde ett ändamålsenligt urval. Slutsatser: Närstående upplevde att deras roll förändrades och det var en psykisk påfrestning med många olika känslor så som oro, frustration, sorg, trötthet och även inskränkningar i det dagliga livet att leva med en person med demens. Tillgången på stöd och information i allmänhet av hälso- och sjukvården upplevdes bristfällig, det skulle behövas i ett tidigt skede av sjukdomen för att hantera olika svåra situationer, känslor och även minska utmaningarna. / Background: Dementia involves a range of diseases that affect the brain to an extent ending with the deterioration of memory functions. More than 160 000 people in Sweden are afflicted with dementia and the risk increases with age. Dementia is considered as a public health problem, affecting not only the patient but also the related parties. Related Parties who are caring for a person with dementia are of great importance for the nurse. A good cooperation between the related parties and caregivers are will provide the opportunity to give a proper care. Aim: To describe the related parties experiences of living with the person with dementia and to report the study groups included in the selected items in literature studies. Methods: A descriptive literature. The Article search was done in PubMed and CINAHL. As a result, 12 revised scientific articles with qualitative design. Results: The four sub-headings presented the main results which are all based on the related parties experience living with the person with dementia. The sub-headings were: the experience of the role change, access to support and information, experience of psychological distress and experiencing restrictions in daily life. Most of the participants in the included articles were husband/wife, daughters or sons of a person with dementia. All studies used adequate samples. Conclusions: Related parties felt that their roles were changed and it was a psychic burden to withstand stress with many different emotions such as anxiety, frustration, sadness, fatigue and even restrictions on the daily life of living with a person with dementia. Access to support and information in general health- care felt inadequate, which were needed in the early stages of the disease to deal with various difficult situations, emotions and even to reduce the challenges.

Demenssjukdom är en av de mest vanligt förekommande sjukdomarna och det är främst äldre människor som drabbas. Detta kommer att leda till att antalet personer med demenssjukdom kommer att öka och deras komplexa sjukdomsproblematik kommer att leda till ökat behov av sjukhusvistelse och särskilt boende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda människor med demenssjukdom. En systematisk litteratursökning av vetenskaplig studier genomfördes inom området, vilket resulterade i tio studier som svarade på syftet. Studiernas innehåll analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats, som resulterade i fyra kategorier: Att vårdandet kan vara en utmaning, Att både ha kunskaps- och tidsbrist, Att vårdmiljön inte är utformad för personer med demenssjukdom och Att ha en god relation och kommunikation har stor betydelse. Studiens resultat diskuteras främst utifrån personcentrerad vård och hur ett personcentrerat förhållningsätt skulle kunna etableras inom vården av personer med demenssjukdom, i syfte att stärka personen med demenssjukdom utifrån dennes unika förutsättningar. Slutsatsen belyser vikten av att arbeta personcentrerat inom demensvården och att kunskap om demenssjukdomar kan underlätta svåra situationer.

I takt med att fler personer blir äldre ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Sjukdomen innebär ett hot mot personens upplevelse av identitet och leder till ett lidande när personen inte längre kan uppleva en relation till sig själv och andra personer. När sjukdomen fortskrider ökar lidandet ytterligare och personen får ett ökat behov av både sjukvård i slutenvård och vård och omsorg på särskilt boende. När personen på grund av förändrat hälsotillstånd måste vårdas på avdelning på sjukhus ställer det höga krav på sjuksköterskorna i form av gott bemötande och en personcentrerad vård. Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda dessa personer inom somatisk akutvårdsavdelning. Studien har utförts genom en sammanställning av forskningsresultat i nio artiklar som rör sjuksköterskors upplevelser. Forskningsresultaten lästes och sorterades sedan ut och presenterades i två huvudteman; ”vårdandet en utmaning “och “vikten av interaktion”. Resultatet visade på en del utmaningar sjuksköterskor upplever i mötet med personer med demenssjukdom. I diskussionen bearbetades sedan den information som framkommit och möjliga behjälpliga åtgärder i vårdandet av personerna identifierades.