Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgrupp som kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har under senaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot mot folkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finns det en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommunicera för att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnaden krävs det att personalen har den kunskap motivation och kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som underlättar kommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar inom området. Resultatet visar att strategier för att underlätta kommunikationen både verbalt och icke-verbalt mellan sjuksköterskan och patienten med demenssjukdom har en stor betydelse för ett bra omhändertagande av patienten. Där kunskap om hur sjuksköterskan ska kommunicera med patienten på bästa sätt är centralt. Resultatet visar återkommande att en bekräftande attityd, kroppsspråket, ögonkontakten, röstvolymen, beröring, och ett tillåtande klimat är viktiga faktorer som gör att patienten trots graden av demenssjukdom ökar sitt självförtroende så pass mycket att en ömsesidig interaktion är möjlig och det ger också patienten en chans till att bli förstådd och bekräftad. För att kunna bemöta patienter med demenssjukdom behövs en gemensam värdegrund och riktlinjer för omhändertagandet. Framtida forskning föreslås handla om att utveckla bra strategier i kommunikationen som bygger på den kvarvarande kognitiva förmågan som patienten har.

Demenssjukdomar drabbar i högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa musikens betydelse för att minska agitation hos personer som drabbats av demenssjukdom. Metoden som valdes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 12 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av artiklarnas resultat bildades tre teman, vilka var; musikens påverkan på agiterande beteende, musiken betydelse för kommunikation och socialt samspel samt betydelsen av musikval. Resultatet visade att musik kan ha positiv effekt på agiterade beteenden. Bäst effekt har den individuellt anpassade musiken som valts ut efter varje individs enskilda smak och resultatet bör utvärderas i varje enskilt fall. I diskussionen konkluderades det bland annat att musik kan antas förbättra välbefinnandet hos personer med demenssjukdom och därmed underlätta såväl omvårdnadsarbetet för vårdaren, som välbefinnandet för personer som drabbats av demenssjukdom.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus. Fyra kluster bildades, ett med normal kognitiv funktion (n=114), ett med episodminnesstörning (n=76), ett med språkstörning (n=55) och ett med spatial störning (n=42). Resultatet överensstämmer inte med tidigare föreslagna subgrupper. Att det bildades ett kluster, vars testresultat visade på en normal kognitiv funktion tyder på brister i diagnostiseringen. Detta kluster hade också en låg konverteringstakt till demenssjukdomar och en stor andel förbättrades kognitivt. Övriga kluster hade ungefär samma konverteringstakt till demens sjukdomar.

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...

Sammanfattning Bakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring. Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom. Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier. Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder. Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost. Att möta individens näringskrav är en utmaning och kräver tid och tålamod. Ju längre tid som patienten tillbringar vid matbordet, desto större blir näringsintaget.

No description available.

Abstract Background: Among elderly people with dementia pain is a common problem. In older persons, particularly those suffering from dementia and cognitive impairment pain is often underdiagnosed and undertreated causing unnecessary pain, suffering and affect quality of life negatively. Dementia complicates the identification of pain when the natural ability to communicate decreases when a person is suffering from dementia. It is important that health professionals working with older persons with dementia are aware of the person’s pain expression. Aim: To clarify how older persons with dementia communicate pain expression. Method: To study this area a literature review was used. Both qualitative and quantitative scientific articles were used. Results: Earnings how older persons with dementia communicate pain expressions are presented in an overall theme called Changes in the person's normal pattern. The other following themes were: Mood/Social, Basic needs, Language, Body and Face with subsequent sub-themes, face- and eye expression, agitation, depressed mood, appetite, sleep, verbal and semi-verbal language, defense and touching a body part. Conclusion: It is of utmost importance to see changes in the older person’s normal pattern.Elderly people with dementia experience pain, and communicates painexpression in many different ways. To understand the communication of painexpression in older persons with dementia the nurse interprets the person's body language, verbal language and behavior altogether as a whole.

No description available.

Sammanfattning   Syfte: Denna selektiva kunskapsöversikts syfte var att upptäcka vilken betydelse miljö och bemötande kan ha i omsorgen gällande personer med demenssjukdom. Metod: Kunskapsöversikten innehåller tio stycken forskningsdokument publicerade mellan år 2000-2011 som söktes i samlingsdatabasen EbscoDiscoveryService (EDS). Vid studerandet av de valda forskningsdokumenten utgicks det från två valda teman: bemötande och miljö. Materialet behandlades utifrån den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Resultatet tolkades sedan genom de valda teorierna, KASAM (Känsla av Sammanhang) och personcentrerad omvårdnadsteori. Resultat: Det visade sig att miljön kunde vara stödjande eller icke stödjande beroende på dess utformning. Det upptäcktes även att bemötande hade en omfattande betydelse inom demensomsorgen. Den demenssjukes förmågor kan antingen stimuleras eller hämmas beroende av personalens perspektiv, men även en strukturerad miljö kan vara god hjälp till att stimulera den demenssjukes förmågor. Konklusion: Resultatet visade att genom ett omvårdnadssätt där värdighet tydliggörs kan identitet, integritet och välbefinnande stärkas.    Nyckelord: demens, omsorg, bemötande, miljö, äldreboende. / Abstract   A literature overview of the environment and caring approach significance within dementia care   Aim: The aim of this literature overview was to study how differences within care of people with dementia could affect their wellbeing. Method: The literature review contains ten science based documents published between years 2000 and 2011, which were found in the database EbscoDiscoveryService (EDS). When studying the science based documents two themes were selected to focus on, environment and approach. The data from these documents were interpreted hermeneutically. Thereafter, the results were interpreted through the selected theories, SOC (Sense of Coherence) and person centred caring theory. Result: The findings show that differences existed in the care environment, such as supporting environment or non-supporting environment. Other findings were that different approaches in caring encounters did effect the communication within dementia care. The person with dementia could be stimulated or not stimulated depending of the staff’s perspective. A structured environment could also stimulate the abilities that the person with dementia possesses. Conclusion: The results show that a caring approach that highlights dignity can strengthen identity, integrity and wellbeing.   Keyword: dementia, care, approach in caring encounters, environment, elder care home.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med demensproblematik kunde reagera med att bli ”tysta” och att ”dra sig undan” eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande. Resultat på studiens andra fråga, vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköteskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom, gavs en variation av smärtbedömningsinstrument. Från analoga skalor där patienten i själv uppskattade smärta till skalinstrument där sjuksköterskan värderade patientens observerade smärta. Forskarna fann att smärtbedömningsinstrumenten ofta var ”trubbiga” och enbart kunde adekvat mäta smärta hos patienter med verbalförmåga helt eller delvis med fragmenterade ord, men ofta oanvändbar till svårt nedsatt kognitivförmåga.