Bakgrund: Inom demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier. Där framkommer olika åtgärder för att hantera de ätsvårigheter som dementa kan drabbas av. Musik är något som kan användas för att lugna ner oroliga personer så att de kan fokusera på maten, samt att vidareutbildning av personalen visat sig ha positiva effekter på patienternas näringsstatus. Diskussion: Demenssjukdomen kan medföra vissa komplikationer bl.a. undernäring och viktnedgång. Detta kan förebyggas delvis genom utbildning av personalen om nutritionsbehandling och anpassning av när miljön. Slutsats: Individer med demens har ett betydande behov av stöd och förståelse för deras sjukdom. Samt att de som jobbar med dementa kan ha stor nytta av vidareutbildning om hur demenssjukdomarna utvecklas och hur man handskas med patienternas avvikande beteenden.

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.

Demenssjukdomar är ett växande samhällsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslängd. Vårdpersonal upplever en känsla av otillräcklighet och ställs inför svårigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehållslöst. Det finns behov av att implementera en ändamålsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvårdnaden av demensdiagnostiserade personer. Litteraturstudiens syfte var att belysa reminiscensmetoden i omvårdnadsarbetet med demenssjuka personer. I reminiscensarbetet används olika former av sinnesstimulering för att väcka en persons associationer till minnen och erfarenheter från livet. En kontinuerlig användning av reminiscensmetoden i demensomvårdnaden ger majoriteten av vårdtagarna en förhöjd livskvalitet. I den ökade livskvaliteten ingår en förbättrad kognitiv funktion, stärkt integritet och en bevarad identitet, där patienten får ett större utrymme och ökad trygghet i sociala interaktioner. Vidare forskningsinsatser som belyser reminiscensmetoden ur ett närstående- och globalt perspektiv samt utifrån ett farmakologiskt jämförelseperspektiv är angelägna.

Demens är en degenerativ sjukdom som angriper den drabbade personens nervsystem på så vis att personen gradvis blir mentalt och socialt handikappad, innan sjukdomen slutligen leder till döden. Orsakerna till sjukdomen är ännu okänd, men det finns kunskap om hur vården av dessa människor kan bli så lämplig som möjligt. Sämre minne, aggressivt beteende och ångest är några av de sätt som sjukdomen yttrar sig på. Sjukdomen kan medföra svårigheter för vårdtagaren att fungera självständigt i det vardagliga livet, vilket gör att professionell vård ofta behövs. Tidigare studier har påvisat att estetik kan spela en viktig roll för att öka livskvaliteten. De specifika effekterna av musik är dock mer okända. Studiens syfte var att få kunskap om hur musik, ur en estetisk synvinkel, kan påverka en person med demens i omvårdnaden. Studien gjordes med en litteraturöversikt där kvalitativa studier analyserades, dokumenterades och diskuterades. Resultatet visar att musik hade effekter på emotionella, sociala, och fysiska aspekter, samt ökade minnesförmågan och dess kapacitet. En syntes gjordes av det sammanställda resultatet för att få en förståelse av musikens positiva påverkan på dementa utifrån ett omvårdnadsperspektiv. / Dementia is a degenerative disease that affects a person’s nervous system in a way in which he or she gradually becomes mentally and socially disabled, and in the end leads to death.  Even though the cause of this disease is still unknown, there is enough knowledge about the disease to make caring for these patients as sufficient as possible. Poor memory, aggressive behavior, and anxiety are the most common symptoms in a person with the disease, which makes professional care a necessity. Although previous studies have shown that the use of esthetics play an important roll in increasing quality of life, the specific effects seem to be more unknown. The purpose of this study was to gain knowledge of how music, from an aesthetical point of view, can affect a person with dementia in a nurse- caring environment. The study was carried out through a review of the literature in which qualitative studies were analyzed, documented, and discussed. The findings show that music had most of its effects on emotional, social, and physical aspects along with an increase in memory ability and capacity. A synthesis of the findings was discussed through a perspective that describes the positive effects of music and how it can be assessed in the care of people with dementia.

Syftet med denna studie var att via litteraturen beskriva eventuella effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid demensrelaterad agitation. Data samlades in genom sökning i databaserna Medline och Academic Search Elite. / The aim of this literature review was to describe the potential effects of non-pharmacological treatments for agitated behaviours associated with dementia. Data was collected through the databases Medline and Academic Search Elite. Searches were limited to articles published within the last ten years, written in either Swedish or English.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.