Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är en ökande folkhälsosjukdom där cirka fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha sjukdomen. Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som kan leda till svåra komplikationer. Därmed är det viktigt att personer med sjukdomen får god information om egenvård för att själva kunna minska riskerna för att utveckla komplikationer. Inom diabetesegenvården är det viktigt med fysisk aktivitet, en god glukoskontroll, god fotvård samt en bra kost. En persons upplevelse är aldrig densamma som någon annan person i samma sist. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen har en förståelse för hur personernas livsvärld kan förändras i samband med diabetes mellitus typ II.Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II.Metod: Studien som gjordes var en litteraturstudie med en kvalitativ metod, med åtta artiklar som grund för resultatet. Innehållsanalysen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom det att personernas upplevelse av att leva med diabetes mellitus typ II var blandade känslor där dem upplevde oro, trötthet, förändrad personlighet och en känsla av skam. De upplevde att sjukdomen påverkade deras vardag genom att de var tvungna att lägga om hela sin livsstil, genom bland annat egenvård. Personerna upplevde olika känslor angående egenvården där de flesta uttryckte en svårighet med att få in egenvården i vardagen. De kände även en stark känsla av att vilja leva, för både sig själva och familjen, vilket gjorde att dem var redo att kämpa. Personerna upplevde en oro för att få komplikationer så som amputation, blindhet och njurproblem. Slutsats: Studiens resultat framhävde att många personer med diabetes mellitus typ II upplevde en förändrad livsvärld. Att leva med sjukdomen gjorde att personerna upplevde en rad olika känslor och tankar, som sjukvårdspersonalen bör ha i beaktning. Genom ett livsvärldsperspektiv kan sjukvårdspersonalen få en ökad förståelse över vad personen med diabetes mellitus typ II upplever.

Sammanfattning Bakgrund: Diabetes är en sjukdom som ständigt ökar världen över och ses numera som en folksjukdom i Sverige. Orsaken till sjukdomen relateras ofta till livsstil, vilket ställer krav på att den drabbade personen gör livsstilsförändringar.   Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ II. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats har gjorts, där 12 artiklar av kvalitativ design har granskats kritiskt, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelser presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Rädsla, skam och frustration var några av många ogynnsamma känslor som visade sig uppstå vid en diabetesdiagnos. Stöd från omgivningen gav kraft och motivation till egenvårdsskötsel, vilket i sin tur var en förutsättning för att uppnå kontroll och därmed hälsa.   Slutsatser: En diabetesdiagnos skapar en livsomställning som både är känslomässigt och praktiskt svår att hantera. / Summary Background: Diabetes is a disease that is steadily increasing around the world and in Sweden it is seen as a national disease. The underlying cause of the disease is often related to lifestyle, this requires that the affected person necessarily need to make lifestyle changes.   Aim: The aim of this literature review is to describe the adult people's experiences of living with type II diabetes. Method: A literature review has been made and 12 articles of qualitative inductive design was reviewed critically, analyzed and compiled.   Result: The persons’ experiences are presented in three categories with associated subcategories. Fear, shame and frustration were some of the many unfavorable feelings that proved to occur at a diabetes diagnosis. Support from the environment gave power and motivation to self-care management, which in turn was a prerequisite for achieving control and thereby health. Conclusions: A diagnosis of diabetes create a life adjustment that is both emotionally and practically difficult to handle.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ II är den mest förekommande diabetessjukdomen. I Sverige lever cirka 500 000 personer med diabetes, varav 80 – 90 % har diabetes mellitus typ II. Vid diabetes mellitus typ II är livsstilsförändringar den grundläggande behandlingen av sjukdomen, utöver läkemedelsbehandling. Sjuksköterskan har stor betydelse för patienterna i form av att stödja, motivera samt bidra med ökad kunskap. Syfte: Syftet var att sammanställa forskning avseende vuxna patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ II. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Studien bygger på resultaten från åtta vetenskapliga artiklar där samtliga kvalitetsgranskades och därefter analyserades samt sammanställdes för att besvara litteraturstudiens syfte. Resultat: Vid analysen framkom tre olika huvudkategorier och sex underkategorier. Underlättande faktorer, Hindrande faktoreroch Sjukvårdspersonalen kan hjälpa. Betydelse av stöd, Omgivningens betydelse, Utmaningar, Begränsningaroch krav, Sjuksköterskans inverkan samt individanpassad vård. Slutsats: Diabetessjukdomen begränsade vardagen för patienterna på grund av livsstilsförändringar, utmaningar samt begränsningar och krav. Stöd från familjen samt vårdpersonal underlättade livsstilsförändringarna och ledde till en ökad motivation gentemot en fortsatt hälsosam livsstil.

Bakgrund: Diabetes mellitus är ett växande folkhälsoproblem då allt fler insjuknar i sjukdomen. Det är en kronisk sjukdom och förekommer i två olika typer, typ I och typ II varav typ II är den mest utbredda. Övervikt är en bidragande orsak till att personer utvecklar diabetes mellitus typ II, därför är det viktigt att göra livsstilsförändringar när diagnosen erhållits. Det är betydelsefullt att som sjuksköterska hjälpa och stödja personer utifrån deras behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ II. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där 16 artiklar har analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Flertalet kvinnor upplevde en ökad oro och stress över hur de skulle hantera sin sjukdom. Det fanns flera olika faktorer som påverkade hur kvinnorna skötte sin sjukdom. För att de skulle förändra sin vardag och genomföra livsstilsförändringar var det nödvändigt med kunskap och information. Slutsats: För att hantera sin sjukdom krävs adekvat information ifrån hälso- och sjukvården. Brist på adekvat information kan visa på att det inte finns så stor kompetens kring sjukdomen. För att kunna optimera vården är det viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om hur sjukdomen upplevs. / Background: Diabetes mellitus is a growing public health problem as more fall ill with the disease. It is a chronic disease and occurs in two types, type I and type II, which type II is the most widespread. Obesity is a contributing factor to people developing diabetes mellitus type II, so it is important to make lifestyle changes when diagnosed been acquired. It is significant as a nurse to help and support people based on their needs. Aim: To describe women's experience of living with diabetes mellitus type II. Method: A literature review where a qualitative design has been implemented, 16 articles have been analyzed to the result. Results: Most women experienced increased anxiety and stress over how to manage their disease. There were several factors that influenced how women managed their disease. To change their daily lives and to implement lifestyle changes, it was necessary to have knowledge and information. Conclusion: To manage their condition it requires adequate information from healthcare. Lack of adequate information can demonstrate that there is not so much expertise about the disease. In order to optimize the care it is important that as a nurse to have knowledge of how the disease is experienced.

Flertalet faktorer kan påverka huruvida en person är följsam till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Att leva med diabetes mellitus typ II kan innebära en del livsstilsförändringar och anpassningar för att uppnå en god egenvård och därigenom en hanterbar och kontrollerad diabetes. Syftet med studien var att sammanställa faktorer som kan påverka följsamheten till egenvård hos personer med diabetes mellitus typ II. Metoden som tillämpades vid litteraturstudien var en systematisk integrerad litteraturöversikt. Litteratursökningen av vetenskaplig forskning genomfördes i de två databaserna PubMed och CINAHL. Analysen genomfördes i enlighet med analysmetoden av Whittemore och Knafl (2005). Totalt analyserades 22 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien resulterade i följande huvudkategorier; Sociala faktorer, Mentala faktorer, Uppfattningar och religiösa faktorer, Fysiska faktorer, Kunskapsrelaterade faktorer och Vårdrelaterade faktorer. Att få socialt stöd från andra människor, utbildning i diabetes och en god mental hälsa kunde förbättra följsamheten till egenvård vid diabetes mellitus typ II. Depression, fel uppfattning och otillräcklig kunskap om sjukdomen kunde leda till sämre följsamhet. Slutsatsen av studien var att en sjuksköterska i ett tidigt skede bör göra en bedömning av vilka faktorer som påverkar en persons följsamhet till egenvård och vilka unika behov som måste tillgodoses, i syfte att skapa förutsättningar för en god egenvård vid diabetes mellitus typ II.

Förekomsten av icke smittsamma sjukdomar är enligt Världshälsoorganisationen en av de största hälsoutmaningarna vad gäller både människolidande och påverkan på den socioekonomiska situationen i världens länder. Hjärtsjukdom förblir den ledande dödsorsaken och utgör 46 procent av icke-smittsamma sjukdomar följt av cancer, lungsjukdomar och diabetes. Majoriteten av dessa sjukdomar kan förebyggas och har gemensamma riskfaktorer som tobak, alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet. Det vinns ett vetenskapligt stöd för måttlig lågkolhydratkost vid övervikt och fetma samt Diabetes Mellitus typ II. Lågkolhydratkost är ett kostalternativ som används av personer med övervikt, Metabolt Syndrom och Diabetes Mellitus typ II. Syftet med denna studie var att belysa upplevelsen av lågkolhydratkost hos personer vid övervikt, Metabola Syndromet och Diabetes Mellitus typ II. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva informanter intervjuades. Datamaterialet bearbetades med manifest och latent innehållsanalys. Resultatet utmynnade i ett tema: “Inre kraft är motor till egenvård”. Kategorier var “Lågkolhydratkost som en välfungerande hälsostrategi” samt “Betydelsen av stöd vid tillämpning av lågkolhydratkost”. Hälsofördelarna som informanterna upplevde till följd av lågkolhydratkost var: viktnedgång, normalisering av blodtryck, blodsocker och blodfetter, lugnare mage, minskad medicinering samt förbättrad psykisk hälsa och livskvalitet. Viktigt för informanterna var tillgång till forum för att träffa likasinnade personer i samma situation för utbyte av råd och stöd hos varandra. Informanterna beskrev en relation med sjukvårdspersonal, närstående och kollegor som var av stor betydelse och påverkade deras upplevelse av kosten i både negativ och positiv riktning beroende på attityden hos personen de mötte. Det var tydligt att den interpersonella relationen påverkades genom kunskap och inställning hos motparten. Slutsatsen av denna studie var att informanterna hade en positiv upplevelse av lågkolhydratkost avseende hälsa och livskvalitet. Informanterna upplevde att tillämpning av lågkolhydratkost påverkades av omgivningen både positivt och negativt och betonade vikten av socialt stöd och stöd från grupper via sociala medier. Det var viktigt för informanterna att det fanns kunnig och lyhörd sjukvårdpersonal som kunde bistå med kvalificerat stöd kring hälsoproblemen.

Rajic, M Diabetes mellitus typ II. Hur invandrares egenvård av diabetes typ II påverkas av språksvårigheter kultur och kön. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.Diabetes mellitus typ II är en kronisk sjukdom som drabbar vuxna människor. Idag sjunker debuten i allt lägre åldrar. I vårt land, i och med allt större invandring träffar vi inom vården allt fler människor med invandrarbakgrund som har diabetes typ II. Dessa människor har ofta problem med det svenska språket samt en annan kultur och syn på sjukdomen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar den dagliga egenvården av diabetes typ II för invandrare. Studien ställer följande frågor; Hur påverkar språksvårigheter den dagliga egenvården av diabetes hos invandrare? Hur påverkar den kulturella synen på sjukdomen egenvården? Finns det skillnader i hur egenvården av diabetes ser ut beroende på kön? Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar. Resultat: Artiklarna visar att den kulturella synen på sjukdomen påverkar egenvården av diabetes. Det är viktigt att invandrare med diabetes typ II får relevant stöd i sin egenvård. Det är också viktigt att vårdpersonalen uppmärksammar den enskilde invandrarens problem när det gäller språket. Även en förståelse för deras kultur, genus och familjesituation krävs. Nyckelord: diabetes mellitus typ II, familj, genus, invandrare, kultur, språk / Rajic, M Diabetes mellitus typ II. How the self-care of diabetes II in immigrants is affected by language difficulties, culture and gender. Degree Project,15 Credit Points. Nursing Program, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2011.Diabetes mellitus type II is a chronic disease which affects grown up people. Today the debut is decreasing further down in age. With a greater amount of immigrants entering our country we meet more people with diabetes type II with an immigrant background. These people often have problems with the Swedish language and have a different cultural view of the disease. The purpose of this study was to enlighten what affects the daily self-care of diabetes type II in immigrants. The study asks several questions; how do language difficulties affect the daily self-care of diabetes in immigrants? How does the cultural view of the disease affect the self-care? Are there differences between the genders in how self-care is implemented? The study is based on six scientific articles.Results: The articles show that the cultural view of the disease does affect the self –care of diabetes. It also shows that it is important that immigrants with diabetes type II get relevant support in their self-care. It is also important that health care staff give attention to the language problems of the immigrant. An understanding of their culture, gender and family situation is also required. Keywords: culture, diabetes mellitus type II, family, gender, immigrants, language

<p><strong>Background: </strong>To suffer from diabetes type II affects peoples new situation of life and therefore even their experiences of quality of life. <strong>Aim: </strong>The aim with this study was to describe how people with diabetes's type II experiences their quality of life. <strong>Method:</strong> The method that was used was a literature study with describing and deductive approach, where people’s experiences have come forth on the basis of Rustoens (1993) definition of quality of life. In total we analyzed 16 scientific articles that were categorized in four themes through a systematic content analysis (Evans, 2003) which resulted in four themes and nine subthemes. Orems (2001) theory of self-care has been used as the theoretical frame of reference. <strong>Result: </strong>In the result, it appear that people with diabetes's type II experiences quality of life differently on the basis of those four different themes, being active, to have fellowship, to have ego and to have a base spirit of happiness. The different themes conduct in different ways to create a good quality of life among people with diabetes type II. <strong>Conclusion:</strong> People with diabetes type II have a need to increase their knowledge and understanding to cope with the disease. A continuous contact with health-care and belonging to a group was important. From without the four different themes the individual can self choose to see its own needs to be able to obtain good quality of life.</p>

Background: To suffer from diabetes type II affects peoples new situation of life and therefore even their experiences of quality of life. Aim: The aim with this study was to describe how people with diabetes's type II experiences their quality of life. Method: The method that was used was a literature study with describing and deductive approach, where people’s experiences have come forth on the basis of Rustoens (1993) definition of quality of life. In total we analyzed 16 scientific articles that were categorized in four themes through a systematic content analysis (Evans, 2003) which resulted in four themes and nine subthemes. Orems (2001) theory of self-care has been used as the theoretical frame of reference. Result: In the result, it appear that people with diabetes's type II experiences quality of life differently on the basis of those four different themes, being active, to have fellowship, to have ego and to have a base spirit of happiness. The different themes conduct in different ways to create a good quality of life among people with diabetes type II. Conclusion: People with diabetes type II have a need to increase their knowledge and understanding to cope with the disease. A continuous contact with health-care and belonging to a group was important. From without the four different themes the individual can self choose to see its own needs to be able to obtain good quality of life.

Bakgrund: När en person söker vård för sin diabetes typ II sker ett möte med sjuksköterskan. Mötet mellan patient och sjuksköterska utgör grunden för att en patient ska kunna skapa tillit och känna trygghet i samvaro med sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes typ II upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades fem huvudkategorier: Att ta emot och förstå information, att ta emot stöd och bli motiverad, att våga känna tillit till sjuksköterskan, att vara delaktig i sin vård och att genom kommunikation skapa en relation med sjuksköterskan. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar som matchade syftet kan bero på att det vårdvetenskapliga forskningsintresset inte är inriktat på allmänsjuksköterskan utan de flesta studier har inriktats på sjuksköterskan med specialistutbildning inom diabetesvården. Resultatdiskussion: Patienten vet hur det är att leva med diabetes mellitus typ II och sjuksköterskan har kunskap om hur sjukdomen påverkar kroppen. Ett samarbete mellan dessa två parter utgör grunden för att patienten ska kunna skapa sig en fungerande vardag. / Background: When a person with type II Diabetes seeks care, an encounter with a nurse will take place. The encounter between patient and nurse will help build the foundation for the trust and security that the patient will feel towards the nurse. Aim: The aim was to describe how patients with type II Diabetes experience the encounter with the nurse. Method: A literature review based on ten qualitative articles. Results: The analysis found five main categories: To receive and understand information, to receive support and get motivated, to put faith in the nurse, participation in your own treatment and through communication create a relationship with the nurse. Method discussion: Difficulties in finding relevant articles may have been due to most research focusing on diabetic nurses rather than practice nurses. Discussion of results: The patient knows what it is like to live with type II Diabetes and the nurse have the knowledge of how the disease affects the body. Collaboration between these two parts provides the basis for the patient to be able to create a functional week-day