Bakgrund: I Sverige insjuknar fler barn i diabetes typ 1 jämfört med resten av världen. De drabbade har en förhöjd halt glukos i blodet och detta kan ge kortvariga och långvariga komplikationer. Behandling avser insulin, kost, motion och mätning av blodglukos. Sjuksköterskans roll ska vara att stötta barnet och hjälpa det att ta ansvar för egenvård. Syfte: Att beskriva hur det är att leva med diabetes typ I som barn och ungdomar, samt att undersöka vilka datainsamlingsmetoder som artiklarna använt sig av. 1. Hur upplever barn och ungdomar att diabetes typ I påverkar deras vardag? 2. Vilka datainsamlingsmetoder har artiklarna använt sig av? Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2008 till 2017 med kvalitativ ansats. Artiklarna söktes fram genom databaserna CINAHL och Medline via PubMed. Huvudresultat: Barn och ungdomar upplevde en abnormalitet då de drabbats av diabetes typ 1. De kände sig socialt begränsade, och hade problem med att knyta an till sjukdomen och acceptera den. Ett stort behov av stöd från olika personer och den kliniska vården fanns. Barn hade lättare att anpassa sig efter den kliniska vården än ungdomar hade, ungdomar upplevde att deras sociala liv påverkades stort. Slutsats: Barn och ungdomar upplevde att diabetes typ 1 påverkar deras vardag stort. De hade problem med att knyta an till sjukdomen och såg negativt på den. För att uppnå acceptans var sjuksköterskan viktig och behövde finnas som ett stöd emotionellt och kunskapsmässigt.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 ökar i förekomst världen över och har fördubblats på trettio år. Sjukdomen är kronisk och innebär förändringar i tillvaron relaterat till egenvård och interaktion med andra människor. Ungdomsåren är en känslig tid både kroppsligt och psykiskt, och att leva med en kronisk sjukdom som diabetes mellitus typ 1 kan göra tillvaron hos ungdomarna ännu känsligare. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1.   Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultaten från respektive artikel har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna som användes var CINAHL, PubMed och PyscInfo.   Resultat: Analysen bildade tre huvudkategorier och sammanlagt fem underkategorier. Resultatet visar att ungdomars upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1 innebär stora omställningar i övergången till självständighet i egenvården där de påverkas främst av konflikter med föräldrar och av kamraters bristande medkänsla och stöd.   Slutsats: Ungdomars upplevelser av diabetes typ 1 är att den påverkar flera dimensioner av livet, som hälsa, relationer och familj. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kompetens att upptäcka ungdomar som är i behov av hjälp och stöd i tid för att tillsammans kunna utveckla strategier för att kunna hantera ungdomarnas problem i vardagen

Att leva med diabetes typ 1 innebär ett stort ansvar gentemot sin hälsa samt upplevelser av livsförändringar. Den senaste forskningen påvisar att personer med Diabetes Mellitus typ 1 har specifika behov av stöd i det dagliga ansvaret för hantering av kost, motion, blodsocker övervakning och medicinering. Att leva med diabetes är en utmaning för både patienter, anhöriga och vårdgivare. Sjuksköterskans roll är att vägleda med behandling samt lära patienten att ta ansvar över sitt hälsotillstånd.

Bakgrund: Ett växande antal barn och tonåringar i världen drabbas idag av diabetes typ 1. Föräldrar till tonåringar med diabetes typ 1 vill ofta behålla ansvaret för egenvården. Detta blir således uppbyggnaden av litteraturstudiens problem. Studiens teoretiska förankring finns i Orems egenvårdsteori där sjuksköterskans uppgift är att skapa en vårdplan som främjar den enskilda individens förmåga till självständig egenvård. Syfte: Syftet var att belysa tonåringars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL och PubMed och sammanlagt nio relevanta artiklar framkom. Dessa granskades relaterat till deras kvalitet, analyserades sedan utifrån integrerad analys och ingick i litteraturstudiens resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Känslan av att vara annorlunda, Hinder för självständighet och Möjligheter till självständighet. Känslan av att vara annorlunda innebar att tonåringarna inte kände att de passade in bland andra jämnåriga och att detta förvärrades när de var tvungna att genomföra sin egenvård i sociala sammanhang. Gällande hinder för självständighet uttryckte vissa tonåringar att deras föräldrar lade sig i egenvården och att det var en faktor som hindrade tonåringarnas självständighet. Möjligheter till självständighet innebar att tonåringarna fick möjlighet att testa sig fram på egen hand och fatta egna beslut, då föräldrarna vågade släppa taget om dem. Slutsats: För att tonåringarna ska ha möjlighet att bli mer självständiga i sin egenvård, bör sjuksköterskor ge individanpassat stöd till tonåringen och dennes föräldrar. Samtidigt bör sjuksköterskor förmedla information till omgivningen för att öka dess förståelse för vad diabetes innebär.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Sjukdomen påverkar både patienten själv och personer i dess närhet. För patienter som lever med diabetes typ 1 är det viktigt att hantera egenvård för att må bra och minska risken för komplikationer. Orems egenvårdsteori är vald som teoretisk referensram.   Syfte: Att belysa vuxna patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Den valda designen är en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studien genomfördes med integrerad analys. Analysen delades upp i tre steg och presenteras i en analystabell. Åtta artiklar valdes ut.  Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”Egenvård för att övervinna rädslor”, ”familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”. Resultatet av egenvård för att övervinna rädslor var att patienterna undvika komplikationer. Familjens roll och kosten är en viktig del i egenvården. Patienter får utbildning i att kunna leva med diabetes typ 1. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av som deras vardag och erfarenheter. Där har familjen och sjuksköterska en viktig roll i att stödja egenvården. Det är viktigt att förhindra komplikationer som uppstår och att patienten sköter sitt eget behov av vård.

No description available.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar ungdomar. I Sverige lever cirka 50 000 med diabetes typ 1, varav ungefär 7000 är barn och ungdomar. Sjukdomen debuterar vanligtvis i ungdomsåren, samtidigt som ungdomarna genomgår en snabb utvecklingskurva och kämpar med att finna sin egna identitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2017) nio steg. CINAHL och PubMed användes för att samla in relevanta artiklar. Kvalitetsgranskning enligt granskningsmallarna för kvalitativa artiklar enligt Forsberg & Wengström (2013). Induktivt förhållningssätt tillämpades vid analys och resultatet bestod av tio artiklar. Resultat: I artiklarna framkom olika faktorer som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Tre teman identifierades: Känslan av att vara annorlunda, Balans i vardagen och Den sociala världen. Slutsats: Flertalet faktorer identifierades som påverkade det dagliga livet hos ungdomar med diabetes typ 1. Att få känna sig normal och få slippa sin sjukdom var något som majoriteten strävade efter. Andra faktorer som framkom var kost, träning, sömn, familjära relationer, vänner, skola och oro inför sjukvården.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som präglar ungdomarnas vardag, där egenvården består av livslång insulinbehandling med tillhörande kontroller samt en generell livsomställning. Därav ämnades studien till att ge sjuksköterskor en ökad förståelse för ungdomarnas livsvärld för ett bättre möte mellan sjukvård och ungdom. Den valda teoretiska referensramen var Orems egenvårdsteori. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar, som genomgick en integrerad analys för att nå ett resultat. Resultat: Det gick att påvisa fyra kategorier som beskrev ungdomarnas erfarenheter.  “Leva med diabetes”, “Egenvård”, “Omgivningens betydelse” och “Kontakten med sjukvården”. Resultatets mest framträdande fynd berör ungdomarnas erfarenheter kring egenvården, och hur de ser sig själva efter att ha diagnostiserats med en kronisk sjukdom. Omgivningen och sjukvårdens stöd och bemötande sågs både positivt och negativt.Slutsats: Ungdomar med diabetes typ 1 har en vardag som präglas av konstanta utmaningar och kräver eftertanke under alla dygnets timmar för att hantera sin egenvård. De känner en genomgående känsla av att vara annorlunda. Kunskap och förståelse gällande ungdomarnas egna erfarenheter av sjukdomen, är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande inom sjukvården.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 1 är både psykiskt och fysiskt påfrestande då sjukdomen kräver uppenbarliga förändringar i livsstil, kost, regelbundna blodsockerkontroller, fysisk aktivitet och psykisk välmående. Att få diagnosen diabetes typ 1 kan drastiskt förändra en persons liv och skapa en stark oro inför framtiden. En dålig följsamhet i egenvårdshantering kan leda till akuta och sena komplikationer vilket ger sjuksköterskan en central roll i vårdande, utbildande och stöd för patientens egenvård och välmående i det dagliga livet. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja patienters egenvård vid typ 1 diabetes ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod En litteraturstudie användes för att besvara studiens syfte genom data från vetenskapliga forskningsartiklar. Artikelsökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades 15 artiklar i studiens resultat efter en systematisk genomgång av artiklarnas resultat genom en kvalitetsbedömning för att avgöra artiklarnas relevans för studien. Resultat Resultatet presenteras i två teman: Patientutbildning och egenvård ur både patient- och sjuksköterskeperspektiv. Sammanfattningsvis krävs en kontinuerlig individanpassad utbildning efter patientens egna behov och utmaningar. Slutsats För att patienten ska uppnå en så god egenvård som möjligt och uppleva välbefinnande har sjuksköterskan en central roll, detta genom att individanpassa vården efter patientens livssituation och behov samtidigt som respekt finns för integritet och autonomi. Den fortsatta och kontinuerliga patientutbildningen är en essentiell faktor för en fortsatt god egenvårdshantering genom ett personcentrerat förhållningssätt. Patientutbildningen ska grundas på vårdsituationen helhetsperspektiv där patientens egna värderingar, övertygelser och prioriteringar ska vara i fokus för att förbättra patienternas metaboliska kontroll, följsamhet och därav livskvalité

Bakgrund Egenvård är en stor del av behandlingen vid diabetes typ 1 som påverkar patientens och dess närståendes livssituation och hanteringen av egenvården är avgörande för att minska risken för komplikationer. Genom att sjuksköterskan ger individuellt stöd till egenvård förbättras egenvårdshanteringen. För att individanpassa behandlingen samt värna om patientens och dess närståendes hälsa och välbefinnande behöver sjuksköterskan vara medveten om hur egenvården upplevs. Syfte Syftet med studien var att beskriva patientens och närståendes upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1. Metod En litteraturöversikt valdes som metod och litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed och CINAHL Complete. Totalt inkluderades 22 artiklar som klassificerades, analyserades och presenteras i en matris. Resultat Resultatet presenteras i fyra teman: välbefinnande i egenvården, upplevelser av ansvar, upplevelser av kunskap och undervisning samt upplevelser av stöd. Sammantaget visar resultatet att upplevelser av egenvården varierar men beskrivs genomgående som överväldigande och frustrerande eller som en motivation till ett hälsosamt liv. Patienten upplever sig ha ett stort ansvar med ett flertal plikter och skyldigheter mot sig själv, närstående, samhället och hälso-och sjukvården. Slutsats För att patienten ska ha en god egenvård och uppleva välbefinnande behöver vården individanpassas där hela livssituationen tas hänsyn till. Närstående har en betydande roll i patientens egenvård och därför bör sjuksköterskan ta hänsyn till närståendes upplevelser och relationens påverkan för att främja, bibehålla eller uppnå en god egenvård.