Bakgrund Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom. Sjukdomen kan medföra komplikationer som kan påverkar livskvalitet hos de drabbade. Denna typ av sjukdom kräver livsstilsförändringar som påverkar till exempel kost och motion. Dessa förändringar är viktiga för både individen och behandlingseffekten. En av de viktigaste delarna i behandlingen av sjukdomen, är att ha kontroll över sin blodsockernivå för att på så sätt ha ett relativt bra liv. Syfte Syftet var att beskriva den hälsorelaterade livskvaliteten hos patienter med diabetes typ 1. Metod Metoden var en beskrivande litteraturöversikt där författarna har använt 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visar att depression var en av de mest förekommande symtomen som påverkade livskvalitet hos patienter med diabetes typ1. Resultatet visade att komplikationer påverkade den hälsorelaterade livskvaliteten. Vidare framkom att beroende på formen av komplikation, kunde själva behandlingen antigen förbättra eller försämra individens livskvalitet. Slutsats Diabetes typ 1 är en växande sjukdom som drabbar individer över hela världen. Sjukvårdens arbete behöver inrikta sig på att förebygga redan i ett tidigt stadium, allt för att kunna undvika mentala, somatiska och psykosociala komplikationer.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och antalet barn som insjuknar ökar varje år. Sjukdomen medför ett stort ansvar och en förändrad livssituation för föräldrarna där Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta, hjälpa och ge information till föräldrarna.  Syfte: Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.  Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån Olsson och Sörensens mall för kvalitativ metod. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CinAhl.  Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier: en oförutsägbar sjukdom, att finna trygghet hos andra och en omtumlande livsförändring med sex tillhörande underkategorier.  Konklusion: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1 upplevdes vara utmanande i flera aspekter. Diagnosen medförde många påfrestande känslor och en förändrad vardag för föräldrarna. Sjuksköterskans förståelse för föräldrars upplevelse är betydande för att kunna ge god omvårdnad till föräldrarna och hela familjen.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som är både allvarlig och komplex. Det är vanligast att få diagnosen som barn. Att barn drabbas av diabetes typ 1 orsakar en livsförändring och ett stort ansvar hos föräldrarna. Det stora ansvaret kan i sin tur påverka föräldrarnas psykiska hälsa och deras livskvalitet. Vårdpersonal har ett ansvar att stötta och hjälpa dessa föräldrar. Därav är det av vikt att vårdpersonal har kunskap om föräldrarnas erfarenheter.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och APA PsycInfo. Samtliga studier kvalitetsgranskades utifrån Olsson & Sörensens granskningsmall för kvalitativa studier. Fribergs femstegsmodell användes som stöd vid analysen. Resultat: Resultatet utformades av tre huvudkategorier: Att ställas inför något nytt, att kunna känna trygghet och en ny vardag att hantera. Dessa byggde på sju subkategorier. Resultatet visade att föräldrar till barn med diabetes typ 1 upplevde den första tiden efter diagnos som en stor livsförändring. Den första tiden präglades av oro, stress och hinder för acceptans. Resultatet visade hur föräldrar högt värdesatte sjukvårdens stöd. Stöd och information bidrog till att föräldrar kände trygghet. Diagnosen medförde förändringar i vardagliga rutiner samt en mängd ny kunskap att ta till sig. Föräldrar upplevde att ökad erfarenhet underlättade hanteringen av barnets diabetes, vilket kunde minska negativa känslor hos föräldrarna.  Konklusion: Att vara förälder till barn med diabetes typ 1 innebär en omfattande anpassning i vardagen. Diagnosen orsakar påfrestning på föräldrarnas livskvalitet, detta gällande flera aspekter. Denna studie bidrar till förståelse för dessa föräldrar och kan därmed öka kunskapen hos vårdpersonal.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som innebär livslång behandling och egenvård. Sjukdomen innebär en ökad risk för komplikationer och följdsjukdomar som hypertension, fetma och neuropati. Sjuksköterskans roll är att stötta, vara lyhörd och ge tid för känslomässig bearbetning. Vården ska utgå från personcentrerad vård där patientberättelsen är i fokus. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod där sökningarna genomfördes i Cinahl, PubMed samt sekundärsökningar. En manifest innehållsanalys gjordes.Tretton artiklar valdes ut. Resultat: Upplevelser av hopplöshet och rädsla relaterat till hypoglykemi och komplikationer. Diabetes typ 1 som hinder i det sociala livet och på arbetsplatsen, känsla av att vara annorlunda från andra. Omgivningens brist på kunskap orsakade negativa upplevelser hos personer med diabetes typ 1 där felaktiga råd och ifrågasättande av hälsa fick dem att känna sig obekväma. Utmaningar i att balansera det sociala livet med egenvården i sjukdomen. Positiva upplevelser genom ökad kunskap om hälsosamma vanor, men också ökad empati för andra. Diskussion: Brist på förståelse från omgivningen och arbetsgivaren innebär risk för att sjukdomshanteringen blir lidande. Att acceptera sjukdomen och lära sig att leva med den skapar mer livskvalitet. Diabetes kan ses som ett hinder i vardagen, och det är hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift att sätta personen och dess unika behov i centrum i vården. Slutsats: Rädsla och oro för blodsocker och egenvård i olika kontexter samt omgivningens bristande kunskap på diabetes typ 1 tyder på att vidare forskning behöver göras för att främja positiva upplevelser av att leva sjukdomen. / <p>2023-11-03</p>

Bakgrund och problemformulering: När ett barn får diagnosen diabetes typ 1 förändras livssituationen för hela familjen. För föräldrar till det sjuka barnet innebär diagnosen inte bara att de blivit föräldrar till ett kroniskt sjukt barn utan att man också som förälder tillskrivs ett omfattande vårdansvar. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med nydiagnostiserad diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats. Resultat Presenteras i tre olika huvudteman: Förändring, övermäktig informationsbelastning och ovisshet. Dessa delas in i sex underteman: En ny vardag, förändrade relationer, en lärande process, sammanhang och tillhörighet, oro för vårdansvar och oro för komplikationer. Slutsats: Den livsomställning som det innebär för föräldrar till ett barn med nyupptäckt diabetes beskrivs som en överväldigande process och resulterar i en betydande oro. Informations belastningen som följer med diagnosen beskrivs som en betydande faktor bakom den oro som föräldrarna upplever under den initiala perioden.

Diabetes typ 1 innebär en kronisk brist på insulin som ska reglera en persons blodsocker. Tillståndet sätter personen i risk för diabetesrelaterade komplikationer om det inte behandlas korrekt. Den största delen av vården är egenvård vilket kan vara utmanande för personen både praktiskt och känslomässigt i vardagslivet med diabetes typ 1. / Diabetes type 1 involves a chronic shortage of insulin that will regulate a person´s blood sugar. The condition puts the person at risk for diabetes-related complications if it is not treated correctly. The main care is self-care, which can be challenging for the person both practical and emotionally in everyday life with type 1 diabetes.

Diabetes typ 1 är en av de mest förekommande långvariga sjukdomarna bland barn och ungdomar och antalet drabbade fortsätter att stiga. Sjukdomen är behandlingsbar och innefattar kontinuerlig bedömning och hantering av sin egenvård dygnet runt. Otillräcklig hantering av sjukdomen ökar risken för långsiktiga och akuta komplikationer vilket riskerar fatala konsekvenser. Under ungdomsåren sker en livsomställning där en identitet och självständighet successivt skapas. I takt med den sker en övergång till mer självständigt egenansvar kring sjukdomen. Statistik visar att under ungdomsåren försämras egen-vården och därmed den metabola kontrollen. Syftet med studien var att få en inblick i ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där författarna har utgått från Bettany-Saltikov och McSherrys datainsamlings- och analysmetod. I resultatet som består av 13 artiklar framkommer det att ungdomarna upplevde fluktuerande känslor i relation till sin sjukdom vilket mestadels påverkade dem negativt. Kraven och ansvaret som de beskrev bidrog till en sjukdomsbörda och rädsla för komplikationer. I resultatet identifierade ungdomarna svårigheter i övergången till självständighet i egenvården av sjukdomen. Studiens resultat kan bidra till en möjlighet för barnsjuksköterskan att förbättra vården för ungdomen ge-nom att bidra med kunskap, ge ett individanpassat stöd och eftersträva insikt i ungdomens livsvärld bortom sjukdomen. Med individualiserad vård och adekvat stöd kan ungdomens tidiga egenansvar ge goda förutsättningar att bibehålla en bra metabol kontroll i vuxen ålder och därmed öka möjligheten till en hållbar utveckling på individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som ökar globalt. Att drabbas av diabetes i barndomen medför både stora begränsningar och utmaningar. Sjuksköterskans roll i mötet med barnen är av stor vikt och kräver förståelse och kunskap om sjukdomen.Syfte: Syftet var att belysa barns upplevelser av att leva med diabetes typ 1.Metod: En litteraturstudie genomfördes baserat på nio kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i två databaser, CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades sedan med inspiration av Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys (2017). Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Resultat: Resultatet delades upp i tre huvudkategorier och sju subkategorier. Huvudkategorierna var 1) Uppleva förlust av självständighet, 2) Uppleva behov av olika former av stöd och 3) Uppnå medvetenhet om vad som krävs för att hantera egenvården.Konklusion: Diabetes typ 1 kan orsaka psykisk ohälsa och begränsningar i barns liv. Barns upplevelser av att leva med sjukdomen förbättras med hjälp av stöd från vänner och familj samt att få ökad självständighet och att involveras i vården. Det behövs mer forskning om barns upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt om hur deras psykiska mående kan påverkas av sjukdomen. / Background: Type 1 diabetes is a chronic disease, which is increasing globally. Being affected by diabetes as a child brings both great limitations and challenges. The role nurses have in the meeting with the affected children is of great importance to the child and requires the nurse to possess great understanding and knowledge about the disease.Aim: The aim was to illuminate children’s experiences of living with type 1 diabetes. Methods: This study is a literature review with a qualitative approach based on nine qualitative articles. The articles were found in two databases, CINAHL and PubMed. The articles were analyzed with inspiration from Lundman and Hällgren Graneheims qualitative content analysis (2017). The results are presented in three main categories and seven subcategories. Results: The results are divided into three main categories and seven subcategories. The main categories were 1) To experience the loss of independence, 2) To experience the need for various forms of support and 3) To gain awareness of what is required to manage self-care.Conclusion: Type 1 diabetes can be the cause of mental illness and limitations in children's lives. Children's experiences living with the disease are improved with the help of support from friends and family, with gaining increased independence and being involved in the management of the disease. More research is needed on children's experiences of living with type 1 diabetes and how their mental health can be affected.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ökar globalt vilket leder till att fler människor lever med hälsoutmaningar som diabetes typ 1 för med sig. Den kroniska autoimmuna sjukdomen diabetes typ 1 framträder oftast i ung ålder vilket skapar ytterligare utmaningar för den unga vuxna. Detta arbete vill därmed beskriva ungdomars erfarenheter kring egenvård av diabetes typ 1 under transitionen från barn till vuxenlivet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1.  Metod: Arbetet är en litteraturöversikt utformat efter Polit och Becks niostegsmodell. Elva originalartiklar analyserades i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Resultatet påvisade tre olika kategorier: utmaningar med diabetes typ 1, önskan om ökad självständighet och stödets varierande innebörd. Vidare fastställdes även åtta subkategorier.  Slutsats: Arbetet har kommit fram till en egenvårdsbrist hos ungdomarna med diabetes typ 1. Det observeras en brist i förståelse för ungdomars unika livssituation, vilket är anledningen till att vidare undersöka denna målgrupp för att främja egenvården och undvika att de inte får det stöd de behöver.  Nyckelord: Diabetes typ 1, erfarenheter, ungdomar, egenvård, utmaningar / Background: Type 1 diabetes is increasing globally, resulting in more individuals living with the health challenges associated with type 1 diabetes. The chronic autoimmune disease typically manifests at a young age, posing additional challenges for young adults. Therefore, this study aims to describe adolescents' experiences regarding self-care of type 1 diabetes during the transition from childhood to adulthood. Aim: The purpose of the study is to describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The study is a literature review designed following Polit and Beck's nine-step model. Eleven original articles were analyzed using Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results revealed three distinct categories: challenges with type 1 diabetes, desire for increased independence, and varying meanings of support. Additionally, eight subcategories were identified. Conclusion: The study has identified a deficiency in self-care among adolescents with type 1 diabetes. There is a lack of understanding of the unique life situation of adolescents, which underscores the need for further investigation of this target group to promote self-care and avoid neglecting the support they need.  Keywords: Type 1 diabetes, experiences, adolescents, self-care, challenges