No description available.

<p> Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen.</p><p><p><p>Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen. Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor</p></p></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka hur kvinnor med diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvårdnaden i samband med graviditet. <strong>Metod:</strong> Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehållet analyserades med tematisk analysmetod för att få fram kategorier och subkategorier. <strong>Resultat:</strong> Majoriteten av kvinnorna fick information gällande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hälsovården innan de blev gravida. Många av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten låg på blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna på specialistmödravården fokuserade på diabetessjukdomen och glömde mödravården. Informationen på specialistmödravården upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information själva. Omvårdnaden och mottagandet var bra på specialistmödravården fastän det framkom att väntetiderna ibland var långa och att personalen var ostrukturerad. <strong>Slutsats:</strong> De flesta kvinnorna upplever att informationen på specialistmödravården är bristande eller att den kommer för sent, medan de upplever att omvårdnaden i de flesta fall är bra. Vi anser att det finns utrymme för förbättringar genom att exempelvis utforma en broschyr med information gällande graviditet i samband med diabetes typ-1. Vi tycker att det är viktigt att vårdpersonalen förklarar för kvinnorna hur de kan minimera riskerna och poängtera att många kvinnor med diabetes typ-1 idag får friska barn.</p> / <p><strong>Aim:</strong> To investigate how women with diabetes type-1 experienced information before and during pregnancy and nursing care during pregnancy. <strong>Method:</strong> Semi-structured interviews with seven women were carried out and the content was analyzed with a thematic analysis to generate categories and subcategories. <strong>Result:</strong> The majority of the women received information about pregnancy associated with diabetes type-1 in health care before they became pregnant. Many women felt that the focus during pregnancy was on blood sugar control and that the focused on diabetes and forgot about maternity care. The information received was seen as inadequate or missing entirely, and the women chose to seek information themselves. The care was good although it appeared that the waiting times were long and the staff was unstructured. <strong>Conclusion:</strong> Most women feel that the information is inadequate or that it comes too late, while they experience that the care in most cases is good. We believe that there is room for improvement, for example by designing a brochure with information regarding pregnancy associated with diabetes type-1. We think it is important that health professionals explain to women how they can minimize risks and point out that many women with diabetes type-1 have healthy children.</p>

Syfte: Att undersöka hur kvinnor med diabetes typ-1 upplever informationen före och i samband med graviditet samt omvårdnaden i samband med graviditet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor genomfördes och innehållet analyserades med tematisk analysmetod för att få fram kategorier och subkategorier. Resultat: Majoriteten av kvinnorna fick information gällande graviditet i samband med behandlingen av sin diabetessjukdom av hälsovården innan de blev gravida. Många av kvinnorna upplevde att fokus under graviditeten låg på blodsockerkontrollerna och att barnmorskorna på specialistmödravården fokuserade på diabetessjukdomen och glömde mödravården. Informationen på specialistmödravården upplevdes som bristande eller saknades helt och kvinnorna valde att söka information själva. Omvårdnaden och mottagandet var bra på specialistmödravården fastän det framkom att väntetiderna ibland var långa och att personalen var ostrukturerad. Slutsats: De flesta kvinnorna upplever att informationen på specialistmödravården är bristande eller att den kommer för sent, medan de upplever att omvårdnaden i de flesta fall är bra. Vi anser att det finns utrymme för förbättringar genom att exempelvis utforma en broschyr med information gällande graviditet i samband med diabetes typ-1. Vi tycker att det är viktigt att vårdpersonalen förklarar för kvinnorna hur de kan minimera riskerna och poängtera att många kvinnor med diabetes typ-1 idag får friska barn. / Aim: To investigate how women with diabetes type-1 experienced information before and during pregnancy and nursing care during pregnancy. Method: Semi-structured interviews with seven women were carried out and the content was analyzed with a thematic analysis to generate categories and subcategories. Result: The majority of the women received information about pregnancy associated with diabetes type-1 in health care before they became pregnant. Many women felt that the focus during pregnancy was on blood sugar control and that the focused on diabetes and forgot about maternity care. The information received was seen as inadequate or missing entirely, and the women chose to seek information themselves. The care was good although it appeared that the waiting times were long and the staff was unstructured. Conclusion: Most women feel that the information is inadequate or that it comes too late, while they experience that the care in most cases is good. We believe that there is room for improvement, for example by designing a brochure with information regarding pregnancy associated with diabetes type-1. We think it is important that health professionals explain to women how they can minimize risks and point out that many women with diabetes type-1 have healthy children.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen. Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen. Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor

En dramatisk ökning kan ses av antalet barn som insjuknar i diabetes typ 1 i Sverige. Diabetes typ 1 är en allvarlig livslång sjukdom, insjuknandet sker plötsligt och sjukdomen inträder oftast i unga åldrar. Syftet var att belysa föräldrarnas omvårdnadsbehov i samband med att deras barn diagnostiserades med diabetes typ 1. Metoden som valdes var en litteraturstudie och det gjordes systematiska sökningar av vetenskapliga artiklar i utvalda databaser. Nio artiklar valdes ut till resultatet vilka speglade föräldrars perspektiv. En dataanalys gjordes som mynnade ut i två teman: Föräldrars behov av bekräftelse och föräldrars behov av kunskap. I resultatet framkom att föräldrar uppskattade sjuksköterskors närvaro under sjukhusvistelsen vilket gav föräldrarna trygghet. De hade ett behov av samtal och uttryckte även ett behov av kunskap, anpassad information och att praktiskt få träna på omvårdnadsmoment. Det behöver göras mer forskning inom omvårdnad i samband med att barn diagnostiserats med diabetes typ 1 för att kunna utforma en ändamålsenlig omvårdnad för hela familjen. Denna studie kan användas i utbildning av blivande sjuksköterskor och även för att sprida kunskap bland dem som är i klinisk verksamhet. / A dramatic increase can be seen in the number of children who come down with type 1 diabetes in Sweden. Type 1 diabetes is a severe life-long disease, onset occurs suddenly, and the disease often occurs at a young age. The aim was to highlight parents' nursing needs associated with their child’s diagnosed with diabetes type 1. The method chosen was a literature study and it was made through systematic searches of research articles in selected databases. Nine articles were selected to the result which reflected the parents' perspective. A data analysis was done which culminated in two themes: Parents need of confirmation and parents need of knowledge. The result showed that parents appreciated the nurses' presence during hospitalization giving the parents some peace of mind. They had a need to talk and also expressed a need for knowledge, tailored information and to practically get to train in nursing. There needs to be more research to devise an appropriate care for the whole family. This study can be used in the training of future nurses and also to spread knowledge among those in clinical practice.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan påverka hela människan och dess omgivning. Sjuksköterskans förståelse av patientens upplevelser och erfarenheter kan ha stor betydelse i omvårdnaden. Att vara ung och leva med diabetes kan vara svårt och attityder till sjukdomen kan påverka egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Denna allmänna litteraturstudie bygger på empiriska studier. Resultat: Analysen resulterade i fyra följande kategorier: Relation till sin diabetes, relation till föräldrar, relation till vänner och relation till sjukvårdspersonalen. Åtta subkategorier bildades: positiva och negativa effekter, stöd, konflikter, bryta sig loss, stöd, att känna sig annorlunda, relation till läkare och relation till sjuksköterskor. Diskussion: Vårdpersonalen kan stödja ungdomar med diabetes genom att ge dem mer ansvar. Genom att förstå ungdomarnas upplevelser kan sjuksköterskan ge dem en förbättrad omvårdnad. Sjuksköterskan kan använda sig av empowermentmodellen, vilket innebär att patienten blir mer delaktig i sin behandling och tilldelas mer ansvar över sin situation. / Background: Diabetes is a chronic illness, which affects the ill person as well as the people in its immediate surroundings. The nurses' understanding of the experiences of the patients is also a vital part of the treatment. Being young and living with diabetes could be difficult and the attitude towards the illness can affect the diabetes self-care. Objectives: The aim of the literature study was to describe the experience of young people living with diabetes type 1. Method: This study is a general literature study that consists of empiric studies. Result: The analysis led to the following four categories: Relationship to diabetes, relationship to parents, relationship to friends and the relationship to the health care personnel. Eight subcategories were formed: Positive and negative effects, support, conflicts, detachment, support, feeling different and the relationship to physicians and nurses. Discussion: Nursing personnel can support youth with diabetes by giving them more responsibility. Understanding the experiences of the youths improves the care taking of the nurses. Nurses can use the empowerment model, which makes the patient more involved in the treatment as well as feeling more responsible about their situation.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem. De vetenskapliga artiklarna eftersöks i databaserna Cinahl och Pubmed och sammanlagt hittas 16 artiklar som svarade mot syftet. Databearbetningen utfördes i form av temaanalys. Resultatet visade fyra kategorier av stödjande insatser som ungdomar med diabetes typ 1 är i behov av från skolsköterskan. Utifrån Orems teori om stödjande och undervisande omvårdnadssystem delas de in i: stöd – fysiskt och psykiskt, vägledning, undervisning och skapa en utvecklande miljö. Det fysiska stödet bestod av att ha en fysiskt närvarande skolsköterska som befann sig på plats och gav stöd åt ungdomarna när diabetesrelaterade problem uppkom. Det psykiska stödet bestod av att ha en god lyssnare som en som förstod ungdomarnas livssituation och deras känslor. Det vägledande stödet bestod i att ha en skriftlig vårdplan för att kunna hantera ungdomarnas diabetes i skolan. Stöd i form av undervisning till ungdomarna med diabetes, lärarna och övrig skolpersonal ansågs viktigt. För att ungdomar med diabetes ska kunna hantera sin sjukdom och egenvård krävdes en anpassad miljö. I en stödjande miljö fanns behov, tid och tillgänglighet av mat. Det var viktigt för att fler personal på skolan skulle ha kunskap och handlingsberedskap vid eventuella akuta situationer som kunde uppstå. Kunskapen som framkommit är viktig i skolsköterskans kliniska arbete, för att kunna ge ungdomar med diabetes typ 1 en trygg tillvaro under sin skoltid. Vidare kvalitativ forskning behövs för att förbättra skolsköterskans stödjande insatser till ungdomar med kronisk sjukdom. Metoder för att skapa en anpassad och säker miljö för ungdomar med kroniska sjukdomar behöver utarbetas. / In Sweden there are currently 7000 children and young people with the chronic disease diabetes. Young people with type 1 diabetes have sometimes tended to experiment and take risks by testing limits to develop their knowledge. Risk-taking in a chronic disease may involve medical consequences for young people. A good health care is therefore of considerable importance. A systematic literature search with a deductive approach carried out where the purpose was to describe the school nurse support to young people with diabetes type1, based on Orem´s theory of supportive and educational care system. The research articles were searched for in database Cinahl and Pubmed and 16 articles were found who answered the purpose. Dataprocessing was carried out in the form of thematic analysis. The result showed 4 categories of support that young people with diabetes type 1 is in need of. Based on Orems theory of supportive and educational caresystem divided into: support -physically and mentally, guidance, education and create a developed environment. The physical support consisted of having a present school nurse who was situated at school and gave support to young people with diabetes related problems when they needed help. The mental support consisted of having a good listener who understood young people's life situation and feelings. The guidance support consisted in having a written care plan for young people to be able to manage diabetes in school. Educational support for young people with diabetes their teachers and other school staff was considered important. Young people with diabetes should be able to manage their disease and care required a developed environment. A supportive environment was necessary also time and availability of food. It was important that more staff at the school would have knowledge and preparedness in the event of any emergency situations that could arise. The knowledge that was found is important in a school nurse clinical work, to be able to give adolescents with diabetes type 1 safe environment during school time. Further qualitative research is needed to improve the school nurse´s supportive service for young people with chronic illness. Methods to create a customized and secure environment for young people with chronic illnesses need to be developed.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) är en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar främst barn och tonårningar. DM typ 1 kräver en livslång övervakning och behandling med insulininjektioner vilket ställer höga ansvarskrav på den drabbade. Barn- och tonåren karaktäriseras av olika stadium. För att främja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen är det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i åldrarna 10-18 års upplevelser av att leva med DM typ 1. Metoddelen var en litteraturstudie som bestod av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet framfördes genom tre huvudteman och tre underkategorier: Upplevelsen av egenvård, upplevelsen av stöd med underkategorierna; stöd genom föräldrar, stöd genom vänner och stöd genom sjukvårdsteamet och skolan. Det sista temat beskrev upplevelsen av sjukdomens påverkan på vardagen. Över tid upplevdes förståelsen och kunskapen av sjukdomen öka vilket genererade i förbättrad egenvård. Barn upplevde att en god problemlösningsförmåga var nyckeln till en välfungerande vardag. Varje patientmöte måste på en djupare nivå anpassas efter individen för att optimera vardagsupplevelsen för en person med DM typ 1. Sjuksköterskans roll i förbättringen av den unge individens vardagsupplevelser bör därför diskuteras mer. / Diabetes type 1 (DM type 1) is one ofe the most common chronical diseases and affects mainly children and adolescents. DM type 1 requires a lifelong monitoring and treatment with insulin injections, which sets high standards of responsibility on the affected person. Childhood and adolescence is characterized by different phases. To foster the development of a good patient participation thoughout the maturation process, it is important that nurses possess indepth knowledge about youth´s experiences. The aim of this study was to describe children´s, in the age of 10-18, experiences of livning with DM type 1. The method was a literature study which consisted of ten scientific articles. The findings was performed by three main themes and three sub-categories: the experience of self-care, the experience of support with the sub-categories: support from parents, support from friends and support through the healtcare team and the school. The last theme described the experience of the diseases impact on everyday life. Over time the experienced understanding and knowledge of the disease increased, which generated in improved self-care. Children experienced that good problem solvning skills were the key to a functioning everyday life. Each meeting with a patient must in a deeper way be adapted to the individual to optimize the experience of everyday life for a young person with DM type 1. The nurses role in improvning young people´s experiences of everyday life should therefore be discussed further.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som oftast drabbar barn. Sverige är ett av de länder som har högst incidens av diabetes typ 1 i världen. Diabetes typ 1 är en sjukdom där egenvården anses vara livsavgörande. Då sjukdomen drabbar barn spelar föräldrars delaktighet i egenvården en central roll. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva föräldrars upplevelse av delaktigheten i vården av sitt barn med diabetes typ 1. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie, baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att föräldrar bar ett stort ansvar i vårdandet kring barnet som har diabetes typ 1. Föräldrars upplevelser kring delaktigheten i vårdandet av sitt sjuka barn bestod i olika känslor, tankar och förändringar. Resultatet redovisas i tre kategorier känslomässiga reaktioner, vårdandets påverkan på vardagen och en ny värld. Slutsats: Det är viktigt att belysa föräldrars upplevelser då detta kan bidra till utveckling av den familjefokuserade omvårdnaden. Genom detta kan sjuksköterskan hjälpa familjer att uppnå en god och säker vård för familjerna med barn som har diabetes typ 1. Av studiens resultat dras slutsatsen att det som sjuksköterska är viktigt att söka förståelse för familjens perspektiv. Vilket författarna ser inom detta område vara att förstå relationen mellan barns sjukdom och föräldrars upplevelser. Klinisk Betydelse: En ökad kunskap hos sjuksköterskor i ämnet, bidrar till en bättre vård där familjefokuserad omvårdnad uppmärksammas i större uträkning. / Background: Diabetes type 1 is one of the most common chronic illness effecting children. Sweden is one of the countries in the world with the highest incident of diabetes type 1. Diabetes type 1 is a disease when self-care plays a life effecting part. As the disease often affects children the parents’ participation in the self-care play a central part. Aim: The aim of this study is to describe parents’ experience of participating in nursing for their child with diabetes type 1. Method: This study is regular literatures study, based on 10 qualitative articles. Results: The result shows that parents’ carried a huge responsibility regarding nursing for the child with diabetes type 1. Parents’ experience regarding participating in nursing for their child consisted in different feelings, thoughts and changes. The result is presented in three categories emotional reactions, nursing affecting the everyday life and a new world. Conclusions: It’s important to highlight parents experience as it can contribute to developing family nursing. Through this the nurse can help the family to achieve a god and safe care for the family having a child with diabetes type 1. The result off this study concludes the important of seeking understanding for the patients’ perspective, by the nurse. Which the author of this study sees, in its context meaning understanding the relationship between children’s disease and parents’ experience. Relevance to clinical practice: Increased knowledge by the nurse in the subject will contribute to better care, where family nursing is in larger computation.