Bakgrund: Hela familjen påverkas när en av familjemedlemmarna drabbas av en sjukdom, vilket leder till en påfrestning för alla inblandade. Vardagen förändras för de anhöriga när deras delaktighet i sjukdomen blir central och behovet av stöd och hjälp ökar för den som har diabetes typ 1. Vid diabetes typ 1 finns det många komplikationer och sjukdomen ställer höga krav på att vardagen ska anpassas efter sjukdomen. Detta innebär att även anhöriga behöver anpassa sig efter sjukdomen, vilket kan vara påfrestande.  Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en vuxen person med diabetes typ 1.  Metod: En allmän litteraturöversiktmed en kvalitativ ansats, baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med hjälp av en femstegsmodell beskriven av Friberg. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem teman: Psykiskt påfrestande situation för anhöriga, En förändrad vardag, Förändrade relationer, En underliggande rädslaoch Ett behov av stöd och information.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat beskriver hur anhöriga upplever begränsningar i vardagen samt oro för den vuxne anhörige med diabetes typ 1. Även relationerna påverkas av sjukdomen. De upplevde också att anhörigstödet från vården var bristfälligt. Vikten av att inkludera de anhöriga i vårdprocessen framkom. Familjefokuserad omvårdnad kan användas för att underlätta för vården att uppmärksamma och stödja alla i familjen.

Varje år diagnostiseras ungefär 900 barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det är en kronisk sjukdom som kräver stora omställningar och ställer stora krav på ungdomen och deras liv. Psykisk ohälsa är ett problem som ungdomar med diabetes har en ökad risk att utveckla. Vi vet att diabetes typ 1 är en svår sjukdom för vuxna, i detta arbete vill vi fokusera på ungdomar. Detta arbete kan öka medvetenhet hos den grundutbildade sjuksköterskan vid mötet med ungdomar som har drabbats av diabetes typ 1. Syftet är att undersöka erfarenheter hos ungdomar med diabetes typ 1. Studiens metod är en litteraturöversikt där 11 artiklar har samlats in från databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades och resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att många ungdomar upplever sig annorlunda och känner ett utanförskap på grund av deras diabetesdiagnos. Det visade också att många ungdomar upplever psykisk ohälsa i form av depressiva symtom, ätstörningar samt sömnproblematik. Det visade också att ungdomar upplever en hög stress och oro inför framtiden och de eventuella komplikationer som kan uppstå om sjukdomen inte hanteras och sköts på ett korrekt sätt. I diskussionen framkommer det hur viktigt information om egenvård är. Om egenvården sköts av ungdomarna är det möjligt att leva som de gjorde innan diagnosen. Vidare är det också viktigt att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, då ungdomar med diabetes typ 1 har en ökad risk att drabbas av detta.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst barn och unga drabbas av, behandlingen är livslång eftersom det inte går att bota sjukdomen.  Syfte: Att belysa föräldrars erfarenhet att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som sammanställer de befintliga kunskaper inom ämnet. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultaten från åtta empiriska och kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet analyserades enligt Forsberg & Wengström femstegs analysmetod. Resultat: Resultat sammanställdes i två kategorier: Erfara egna och andras kunskapsbrister, möta förändringar i det dagliga livet. I resultatet visade det sig att barnets diabetes påverkar föräldrarnas dagliga liv på många olika sätt såsom fysiskt, psykiskt och socialt.  Konklusion: Barnets diabetes medför en stor förändring i föräldrarnas liv. Föräldrarna upplever att både de själva och de i barnets omgivning inte har tillräcklig kompetens gällande barnets diabetes och tillhörande diabetesvård. Därmed bör sjuksköterskan förmedla kunskap och utbilda föräldrarna för att de ska kunna hantera barnets diabetesvård på ett bra sätt. Skolpersonal och anhöriga bör erbjudas utbildning för att föräldrarna ska kunna släppa taget när barnet befinner sig i skolan, hos anhöriga eller vänner. / Background: Diabetes type 1 is an autoimmune disease that mainly affects children and young people, the treatment is lifelong because it is not possible to cure the disease. Aim: To illuminate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes Methods: A qualitative literature study that compiles the existing knowledge in the subject. The search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The results of eight empirical and qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. The result was analyzed according to Forsberg & Wengström five steps analysis method.  Results: The results were compiled into two categories: Experience of their own and others' lack of knowledge, face changes in daily life. The results showed that the child's diabetes affects the parents' daily lives in many different ways, such as physical, mental and social. Conclusion: The child's diabetes causes major changes in the parents' lives. The parents feel that both themselves and those in the child's environment do not have sufficient competence regarding the child's diabetes and associated diabetes care. Thus, nurses should convey knowledge and educate parents so that they can handle the child's diabetes care in a good way. School staff and relatives should be offered education so that the parents feel safe when the child is at school, with relatives or friends.

Background: When a child suffers from chronic illness, it affects the whole family. Type 1 diabetes in children is becoming more common and over 900 children in Sweden per year suffer from the disease. Self-care becomes a fact and parents have the greatest responsibility for nursing. There will be major changes in life and previous routines changed to new ones. The nurse has an important responsibility in supporting and guiding the parents in an individualized and appropriate manner. Aim: The purpose of this literature study was to elucidate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes. Method: The method used was a literature-based study based on qualitative studies. Nine qualitative articles were analyzed according to Friberg's five-step model. Results: The result is presented in two themes as; When life changes and New challenges. When life changed, three sub-themes meant describing the parents' experience of the changed life situation. New challenges with three subthemes focus on the parents 'experience of balancing the parent's perspective with the carers' perspective. Conclusion: Understanding the parents 'experience of living with a child with type 1 diabetes can help the nurse meet the parents' nursing needs by taking the responsibility of nursing and using their core competencies.

Bakgrund: Cirka 57 000 människor lever med diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomen är kronisk och för med sig livsstilsförändringar där egenvården med ständiga kontroller och insulinbehandlingar blir en del av vardagen. Vården har ett ansvar för att individen ska få tillräckligt med kunskap för att kunna behandla sjukdomen på egen hand, detta är viktigt för att sjukdomen för med sig egenansvar.  Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med diabetes typ 1.  Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på fem självbiografier som analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim.   Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att få diagnosen diabetes, Behovet av stöd, Synen på egenvård, Att aldrig känna sig fri och Vägen till acceptans. Att insjukna i diabetes typ 1 upplevdes som en svår omställning i livet. Sjukdomen tog upp en stor del av vardagen och ständigt arbete kring sjukdomen krävdes. Stöd från omgivningen var viktigt för att kunna acceptera sjukdomen, acceptans av sjukdomen var viktigt för att uppnå ett välmående. Slutsats: Föreliggande studie kan ha kliniska implikationer för sjuksköterskans arbete eftersom det ger kunskap om hur det kan upplevas att leva med diabetes typ 1 och möjliggör en personcentrerad vård.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1. / <p>Examinationsdatum: 2020-06-03</p>

Diabetes typ 1 är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna som drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen är komplex och svår att hantera vilket påverkar stor del av barn och ungdomars livssituation. I Sverige lever idag 60 000 barn och ungdomar med diabetes typ 1 och denna siffra ökar med tiden. En dåligt kontrollerad diabetes typ 1 kan medföra allvarliga komplikationer därmed är sjuksköterskans förebyggande arbete avgörande. Syftet med den här studien är att belysa hur sjuksköterskor kan främja hälsa hos barn och ungdomar med diabetes typ 1. Metoden var litteraturöversikt med vårdvetenskapliga artiklar som innehåller en kvantitativ och nio kvalitativa ansatser. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet och granskades därefter enskilt och gemensamt av skribenterna för att öka förståelse kring innehållet. Resultatet visar på att sjuksköterskan kan främja hälsa genom att skapa nätverka där alla relevanta personer samarbetar för att skapa trygg och säker miljö i skolan för barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det speciellt viktigt att sjuksköterskan håller en nära relation med föräldrar till dessa barn och ungdomar då föräldrarnas engagemang är viktigt för att skapa hälsoprocesser. Flera sjuksköterskor upplevde även vikten av att uppdatera sig inom diabetsvården och erbjuda evidensbaserad undervisningar för barn och ungdomar med diabetes och deras föräldrar. I diskussionen diskuteras två huvudteman som presenteras i resultatet. Flera studier styrker vikten av sjuksköterskans undervisning. Även sjuksköterskans råd och stöd diskuteras i både för- och nackdelar. Stödet som barn och ungdomar får medförde bättre livskvalité medan utebliven stöd medförde till lidande.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och kanförekomma i alla åldrar. Det blir särskilt krävande för föräldrar när barnetdrabbas av diabetes typ 1. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn somdrabbats av diabetes typ 1 också blir påverkade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter av att levamed barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie valdes som metod för att besvara syftet i studien.Studien är sammanställd av nio kvalitativa studier från databasernaPsycINFO och Cinahl. Resultat: I resultatet av studien framkommer fyra kategorier; “Förändringari föräldrars vardagsliv”, “Påverkan på föräldrars psykiska hälsa”, “Föräldrarserfarenheter av sjukvården” och “Föräldrars behov av kunskap om diabetestyp 1”. Slutsats: Att synliggöra föräldrars erfarenheter att leva med barn meddiabetes typ 1 bidrar till att sjuksköterskan får en ökad förståelse förföräldrarnas situation. Ökad förståelse om föräldrarnas kunskapsbehov ochpsykiska lidande hjälper sjuksköterskan att kunna stödja föräldrarna bådepraktiskt och emotionellt. Sjuksköterskor kan förbättra föräldrarsvälbefinnande genom att utgå från en familjefokuserad omvårdnad ivårdandet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som drabbar flera människor i hela världen. Orsaken till uppkomsten av diabetes typ 1 beror på att mängden betaceller är kraftigt reducerande. Behandlingen består av administrering av läkemedel (insulin) och egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa unga patienter med diabetes typ 1. Ungdomsåren kan vara en förvirrande period och att vara sjuk som tonåring med många sjukhusvistelser kan vara utmattande. Syfte: Syftet var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som ger en helhetssyn över det specifika området. Fribergs modell användes under analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier; upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 1, olika former av vardagliga problem i olika delar av världen och upplevelser av diabetes i vardagen. Sammanfattning: Diabetes mellitus typ 1 medför livsstilsförändring för ungdomar och påverkar dem på många olika sätt. Sjukdomen kräver konstant behandling av egenvård vilket kan vara betungande, ett exempel som ungdomarna upplevde jobbigt var att ständigt behöva tänka på blodsockernivåerna. En sjukdom som är livslång kan innebära mycket lidande för ungdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är både utmatning men även lärdom. / Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disease that affects humans worldwide. The cause for type 1 diabetes is the amount of beta cells in the body that is heavily reduced, causing no too little insulin. The treatment consists of administration of medication (insulin) and self- care. Nurses have an important role in helping young patients with their diseases. Going from being a kid to adulthood can be a confusing period in life and being sick during that time with many hospital visits can be exhausting. Aim: The aim was to describe adolescents experiences living with diabetes mellitus type 1. Method: The chosen method is a literature review that provides a holistic view of the specific area. Friberg's model was used for the analysis process. Results: The results were summarized in three categories; The experience of being diagnosed with type 1 diabetes, Different forms of everyday problems in different parts of the world and Experiences of diabetes in everyday life. Conclusion: Type 1 diabetes mellitus can cause lifestyle changes for young people and affect them in many different ways. Many of the adolescents' lives have changed because of the disease and the constant self-care it requires. A disease that is lifetime lasting can mean a lot of suffering for young people but it doesn't have to be. Having to constantly worry about blood sugar levels was something that the participants of this study thought was hard. Diabetes mellitus type 1 is both a challenging experience but it's a learning process.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som påverkar hela kroppens ämnesomsättning. Sjukdomen definieras av att kroppens immunförsvar angriper sin egen vävnad och orsakar glukosintolerans samt delvis eller total insulinbrist. När ett barn drabbas av diagnosen bär föräldrarna ett stort ansvar av att hantera allt kring sjukdomen. Att vara förälder till ett barn som insjuknar i diabetes leder det till stora förändringar i livet. Föräldrarna ställs inför nya utmaningar och hinder, både till följd av att anpassa vardagen efter sjukdomen, men även till att kunna bemöta de känslor som uppstår till följd av att deras barn fått diagnosen. Metod: Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. En innehållsanalys gjordes för att analysera artiklarna. Syfte: Vårt syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med ett barn som har diabetes typ 1. Resultat: Resultatet om processen som föräldrar till barn med diabetes typ 1 upplevt sammanställdes under tre huvudkategorier med respektive subkategorier. Huvudkategorierna var: Blodsockret tar över, Den livsavgörande kontrollen samt Den förändrade föräldrarollen. Föräldrarna upplevde att det var en utmaning att anpassa det dagliga livet efter diagnosen och det fanns många nya hinder att överkomma i vardagen. De beskrev även hur viktigt det var med rutiner och hur planering blev en stor del av deras liv, även oro, ångest och dåligt samvete blev känslor som fick ny form i relation till att deras barn fick sin diagnos. Konklusion: Slutsatsen är att föräldrar till ett barn med diabetes typ 1 har ett större behov av stöd, både praktiskt och emotionellt. Likaså finns där ett påtagligt behov av mer information från hälso- och sjukvården. Det bör även vara mer fokus på föräldrarnas känslor och processen av att hantera etableringen på vardagslivet med de nya kunskaper som de får när barnet har fått sin diagnos. / Background: Type 1 diabetes mellitus is a chronic autoimmune disease that affects the entire body's metabolism. The disease defines by the body's own immune system attacking it´s own tissue and causing glucose intolerance and partial or total insulin deficiency. When a child is diagnosed, the parents have a responsibility to handle everything around the disease. Being a parent of a child who is diagnosed with diabetes leads to major life changes. The parents face new challenges and obstacles, both with adapting to a new everyday life combined with the illness, but also being able to respond to the emotions that evolves when their child is diagnosed. Method: Ten scientific articles with qualitative approach were taken from the databases CINAHL and PubMed. A content analysis was performed to analyze the articles. Aim: The aim was to describe the parents' experience of living with a child who has type 1 diabetes. Result: The result highlighted the process that the parents of children with type 1 diabetes had experienced and was compiled under three main categories and associated subcategories. The main categories were: The blood glucose takes over, The life depending control and The transformed parenting role. The parents experience was that it´s a challenge to adapt to a new everyday life after the child has been diagnosed. They declared about the importance of establishing routines and how planning became a big part of their life. It was also explained that they experienced a different kind off concern, anxiety and a bad conscience regarding their child. Conclusion: The conclusion was that parents are in need of greater support, both practical and emotional and more information from the nurse and the diabetes team. There should also be more focus on the parents' feelings and the process of how to manage adaption to the everyday life after the child has been diagnosed.