Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom bland unga. Föräldrarna bär det största ansvaret över vården och behandlingen av sjukdomen vilket medför många utmaningar. Sjuksköterskan har därför en stor roll i att hjälpa och vägleda föräldrarna genom den förändrade vardagen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att ta hand om sitt barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där nio studier har granskats och analyserats. Databassökningarna gjordes i fyra olika databaser. Vid analys användes beskrivande metasyntes. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier med nio tillhörande subkategorier. Kategorierna som framkom var “behov av stöd och förståelse”, “att utföra egenvård” och “att skapa tillit”. Konklusion: Att ta hand om sitt barn med diabetes typ 1 var utmanande för föräldrarna och de krävde mycket stöd för att klara av vardagen. De hade dock svårt att lita på att någon annan kunde ta hand om barnet. Framtida forskning kan ge ökad kunskap till sjukvården om hur man bör bemöta drabbade familjer samt skapa en förståelse för vilket stöd som behövs för att ge familjen en förbättrad livskvalité. Nyckelord: Barn, diabetes typ 1, egenvård, erfaren / Background: Type 1 diabetes is a common disease among young people. The parents bear the greatest responsibility for the care and treatment of the disease, which entails many challenges. The nurse has a great role in helping and guiding parents through the changing everyday life. Aim: To highlight parents' experiences of caring for their child with type 1 diabetes. Methods: A qualitative literature study in which nine studies have been reviewed and analyzed. Database search was done in four different databases. In analysis, descriptive metasynthesis was used. Result: The result consisted of three categories with nine associated subcategories. The categories that emerged were "need for support and understanding", "to perform self-care" and "to create trust". Conclusion: Caring for a child with type 1 diabetes was challenging for parents and they required a lot of support to cope with everyday life. They had difficulty trusting that someone else could take care of the child. Future research can provide increased knowledge to the health care system on how to respond to affected families and create an understanding of what support is needed to give the family an improved quality of life.

Background: Diabetes type 1 is a chronic autoimmune disease where insulin manually regulates the glucose level. This is time consuming and demands responsibility. To manage the disease in parallel with current changes in life can be challenging. Aim: The aim was to explore how quality of life is experienced by young adults living with diabetes type 1. Method: A qualitative literature study where 14 articles were founded in the databases PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using SBU (2022). The results analysis was made after Popenoe et al., (2021).  Result: It was shown that living with diabetes type 1 caused worry in everyday life and for the future. Adapting created obstacles in everyday life and affected future choices. When the focus was on the disease and the human behind it became secondary it contributed to emotions of frustration. Multiple participants expressed their dissatisfaction when they were associated with the disease and expressed their wish to be “normal”. Living with the disease contributed to both physical and psychological consequences. The constant work was shown to be hard and support from relatives and understanding from others were a crucial part for well-being. Accepting the situation and looking at the positive side increased the quality of life. Conclusion: Young adults have both positive and negative experiences of living with diabetes type 1. If the disease gets accepted by the person or not is the main reason that affects quality of life. By letting the nurse take part of the experience young adults have of the disease, the support can be adjusted to fit the young adults better. / Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom där glukosnivån behöver manuellt regleras med insulin. Detta är tidskrävande och kräver stort ansvar. Att som ung vuxen hantera sjukdomen parallellt med aktuella förändringar i livet kan vara en utmaning. Syfte: Syftet var att undersöka unga vuxnas upplevelse av hur diabetes typ 1 påverkar deras livskvalitet.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där 14 artiklar hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades via SBU (2022). Resultatanalysen utgick efter Popenoe et al., (2021).  Resultat: Att leva med diabetes typ 1 visade sig orsaka oro i vardagen och för framtiden. Anpassning till sjukdomen skapade hinder i vardagen och påverkade framtida val. Det bidrog till känslor av frustration då sjukdomen hamnade i fokus och människan bakom blev sekundär. Flera deltagare uttryckte missnöje över att förknippas med sjukdomen och uttryckte önskan av att vara "normal". Konsekvenserna av att leva med sjukdomen var både psykiska och fysiska påfrestningar. Det konstanta arbetet för att kunna hantera sjukdomen visade sig vara tufft och många upplevde att stöd från anhöriga samt förståelse från utomstående var en viktig del för välmåendet. Att acceptera situationen och att se det positiva med diabetes typ 1 ökade de unga vuxnas livskvalitet.  Slutsats: Unga vuxna har både positiva och negativa upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Det som främst påverkar livskvaliteten är huruvida personen med diabetes typ 1 accepterar sjukdomen eller inte. Genom att sjuksköterskan får ta del av unga vuxnas upplevelse av sjukdomen kommer anpassat stöd kunna ges.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar många människor i världen. Sjukdomen kan leda till många olika komplikationer om egenvård inte främjas. För att förebygga diabeteskomplikationer krävs det livsstilsförändring i form av hälsosam kost och fysiska aktiviteter. För att patienten ska vara delaktig i sin egenvård krävs det att sjuksköterskan framhäver patientens styrkor och motiverar dem till delaktighet i egenvård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes i studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades genom Fribergs fem steg för en integrerande sammanfattning.  Resultat: Patienter upplever att kunskap, stabila blodsockervärden, stöd från sjukvården, omgivningen och hjälpmedel ger känslan av trygghet. För att uppnå detta och kunna ta det egna ansvaret krävs att patienterna accepterar sin sjukdom och situationen som de befinner sig i. Rädsla och stress är ständigt närvarande hos patienterna och något som de behöver handskas med dagligen. Konklusion: Faktorer som påverkar blodsockernivåerna är något som ständigt är närvarande hos patienter med diabetes typ 1. Sjuksköterskans ansvarsområde är att utbilda patienterna utifrån deras individuella behov med syfte att öka kunskap, vilket bidrar till bättre egenvård och ökad trygghet i vardagen. / Background: Diabetes type 1 is a chronic disease that affects many people in the world. If there is no suitable self-care, this disease can lead to many different complications. To prevent diabetes complications, lifestyle changes in the form of a healthy diet and physical activities are required. For the patient to be involved in their care, the nurse must highlight the patient's strengths and motivate them to participate in self-care. Aim: To describe patients' experiences of self-care in diabetes type 1. Method: The method used in the study was a literature study based on qualitative research. 13 qualitative scientific articles with a qualitative approach were reviewed and analyzed through Friberg’s five steps for an integrative summary. Findings: Patients feel that knowledge, stable blood sugar values, support from the healthcare system, the environment and utils provide a sense of security. To achieve this and be able to take their own responsibility, patients must accept their illness and the situation they are in. Fear and stress are constantly present and something these patients need to deal with on a daily basis. Conclusion: Factors that affect blood sugar levels are constantly present in patients with type 1 diabetes. The nurse's area of responsibility is to educate patients based on their individual needs with the aim of increasing knowledge, which contributes to better self-care and increased security in everyday life.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av världens snabbast växande folksjukdom vilket innebär att fler patienter med en insulinpump kommer söka vård i framtiden. Eftersom diabetes typ 1 medför en del olika komplikationer har patienten ett stort ansvar i sin egenvård. För att sjuksköterskan ska kunna underlätta egenvården och arbeta hälsofrämjande krävs det kunskap om hur det är att leva med en insulinpump och hur patienten upplever detta hjälpmedel kring sin egenvård. Syfte: Vuxna patienters upplevelse av att leva med en insulinpump (av typen closed loop). Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar som tagits fram genom systematisk artikelsökning i flera databaser. Resultat: Höga förväntningar kan leda till besvikelser av oväntade hinder i insulinpumpsbehandlingen. Trots det upplever majoriteten av patienterna en flexiblare vardag och minskad psykisk börda kring insulinpumpen. Dock kan oro och rädsla upplevas för att insulinpumpen ansvarar för en livsviktig uppgift, som är insulinadministrering. Sjuksköterskans och vårdens stöd har stor betydelse men kan ibland inte räcka till. Konklusion: Upplevelserna kring en insulinpump har av majoriteten upplevts positivt. Anledningen till negativa upplevelser har varit höga förväntningar och brist på information av vården. / Background: Diabetes type 1 is the world's fastest growing public disease, which means that more patients with an insulin pump will seek care in the future. Since type 1 diabetes entails a number of different complications, the patient has a great responsibility in his self-care. In order for the nurse to be able to facilitate self-care and work to promote health, knowledge is required about what it is like to live with an insulin pump and how the patient experiences this aid in their self-care. Aim: Adult patient`s experience of living with an insulin pump (of the type closed loop). Method: The method was a literature review of qualitative scientific articles produced through a systematic article search in several databases. Findings: High expectations can lead to disappointments due to unexpected obstacles in insulin pump therapy. Despite that, the majority of patients experience a more flexible everyday life and reduced mental burden around the insulin pump. However, anxiety and fear can be experienced because the insulin pump is responsible for a vital task, which is insulin administration. The support of the nurse and the spring are of great importance, but sometimes cannot be enough. Conclusion: The experiences of an insulin pump have been experienced positively by the majority. The reason for negative experiences has been high expectations and a lack of information about care.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakar att personen behöver regelbunden behandling. Det påverkar deras vardag och kan orsaka både kort- och långsiktiga komplikationer. Livet som ung vuxen kan vara utmanande och att samtidigt leva med kronisk sjukdom kan skapa svårigheter, i en redan komplex period i livet. Utökad kunskap om detta är därför viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baseras på kvalitativa studier och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Data resulterade i 7 slutkategorier: Stöttande omgivning är betydelsefullt och ger trygghet, Svårighet att hitta balans mellan diabeteshanteringen och livet, Det ökade ansvaret är betungande men leder även till personlig utveckling, Önskan att passa in och inte stigmatiseras, Behov av frihet och kontroll kan påverka diabeteshanteringen, Att det finns barriärer inom hälso- och sjukvården, Rädsla över komplikationer och graviditet. Slutsatser: Upplevelser av att leva med diabetes typ 1 varierade mellan de unga vuxna. Det fanns en gemensam önskan över ökad kunskap och förståelse i samhället och hos hälso- och sjukvårdspersonal för att de ska kunna tillgodose individuella behov och en personcentrerad vård.

Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1. Metod: Studien var baserad på 11 vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Studien betonade vikten av att sjuksköterskan, den diabetesutbildade sjuksköterskan och föräldrarna i hanteringen av diabetesvård riktar adekvat information till ungdomarna. Ungdomar som har en kronisk sjukdom uppnådde god compliance när de hade energi, viljestyrka, kände motivation samt tog eget ansvar för sin behandling. Störst påverkan på compliance hos dessa ungdomar är när familj och vänner kan medverka, därefter kommer sjukvårdens roll och på tredje plats kommer egenvården. Slutsats: Sjukdomen skapar påfrestningar på familjen och det är viktigt med stöd till den unge från familj- anhöriga och vänner, sjuksköterskan och läkaren. Ungdomar med diabetes typ 1 måste i sitt dagliga liv se till att hålla en jämn och stabil blodsockernivå för att uppnå ett gott behandlingsresultat. Motion förbättrar känsligheten för insulin, ökar förbränningen av glukos, minskar hjärt- och kärlsjukdomar och förebygger fetma / Background: To be young and have a chronic disease involving the most revolutionary change in life that can affect the whole family. Type 1 diabetes requires a lot from adolescents and their families, such as to follow a regular schedule for insulin intake, blood glucose monitors, to keep a special diet and keep a regular diary of blood glucose control, regular physical activity and to deal with high or low blood sugar. Compliance describes how patients with specific disease follow advice and prescriptions. Aim: The aim of this literature study was to describe the factors that are important for compliance in adolescents with type 1 diabetes. Method: The study was based on 11 scientific articles in both quantitative and qualitative approach. Results: The study emphasized the importance of the nurse, the diabetic trained nurse, and that parents should in the management of diabetes care provide adequate information to adolescents. Adolescents who have a chronic disease achieved good compliance when they had the energy, willpower, motivation and felt responsibility. The factor that has the greatest impact on compliance in adolescents with type 1 diabetes is when family and friends can participate, then the medical establishments and in the third place comes self-care. Conclusion: The disease creates pressures on family and it’s important for the adolescence to have support from families, relatives and friends, nurses and doctors. Adolescents with type1 diabetes must in their daily lives try to keep a steady and stable blood sugar level in order to achieve good treatment outcomes. Exercises improve insulin sensitivity, increase the burning of glucose, reduce cardiovascular disease and prevent obesity.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär. Informanterna var 26 föräldrar till barn i åldrarna 3- 16 år med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes. Berättelserna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Informanterna upplevde att det var svårare att få maten att fungera då de hade båda sjukdomarna att ta hänsyn till och att dubbeldiagnosen krävde ständig planering av måltider. Föräldrarna upplevde bristande kunskap i omgivningen, exempelvis hos personal inom skola och restaurang. Det fanns små möjligheter att spara tid och pengar och matutbudet var ofta begränsat, särskilt vad gäller produkter med lågt glykemiskt index. Upplevelser av att vara till besvär och ett bristande bemötande från omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra. Slutsats Svårigheterna att lita på omgivningens kunskaper kring de två kostbehandlingarna försvårade följsamheten till kosten och begränsade barnens sociala liv. Upplevelserna av bristande bemötande och förståelse i omgivningen kunde förstärka känslan av att inte vara som alla andra och att vara till besvär. Därför finns ett behov av utbildning riktad till skol- och restaurangpersonal för ökad kunskap och förståelse. Mer material rörande matlagning anpassat till dubbeldiagnosen skulle också underlätta, både för barnens familjer och omgivningen. Den ständiga planeringen begränsade vardagen och föräldrarollen påverkades till att bli mer kontrollerande vilket skulle kunna försvåra för föräldrarna i att lotsa barnet till mer självständighet. Utbudet av glutenfria specialprodukter med lågt glykemiskt index var begränsat, framförallt vad gäller bröd. Därmed finns ett behov av en vidare produktutveckling. / Background The prevalence of both coeliac disease and diabetes type I in the pediatric population varies between 2.4-16.4 %. Both diseases demand a strictly controlled diet A limited number of studies are investigating the practical implementation of the two diets. Objective To investigate parent’s experiences of the diet, when having a child with both coeliac disease and diabetes type I. Method A qualitative method was used in form of narratives, collected through a web based form. The informants consisted of 26 parents, having a child of age 3-16 years, diagnosed with both coeliac disease and diabetes type I. Qualitative content analysis was used to analyze the narratives. Result Difficulties were experienced by the informants considering the practical implementation of the two diets. The double diagnosis demanded frequent planning. Lack of knowledge in the surroundings was experienced, for example in staff at school and restaurants. The possibilities of saving time and money were limited and there were limitations also in the food supply, especially gluten-free products with low glycemic index. Due to experience of inconvenience and negative treatment from their surroundings, the feelings of being different were enhanced. Conclusion Difficulties in trusting others knowledge regarding the diet lead to compliance issues and put restraint to the children’s social life. Perceptions of lack of treatment and understanding in the surroundings could enhance the feeling of not being like everyone else and being a nuisance. A need for education aimed at staff in schools and restaurants exists to increase knowledge and understanding. More materials regarding cooking with the double-diagnosis are desirable. Constant planning lead to limitations in the daily life and the parenting role became more controlling, which could create difficulties when guiding the child into independence. Also the supply of gluten-free products with low glycemic index is limited and need further development.

Background: Type 1 diabetes is a common chronic disease in children. Approximately 1.1 million children worldwide live with this diagnosis and the incidence increases from year to year.  Aim: The aim of this study was to compile children’s experiences of living with type 1 diabetes, through a systematic literature study.  Method: After the systematic search, 15 articles were selected that formed the basis of the study. The study's selected articles were analysed through three steps based on a thematic synthesis. Results: The results are presented in two main themes and eight sub-themes. The first main theme "being controlled by the disease" includes four sub-themes: "the feeling of stress and anxiety", "the feeling of being controlled", "the feeling of limitation" and "the feeling of being forced to accept". The second main theme "being different" includes four sub-themes: "the feeling of wanting to conceal", "the feeling of lack of comprehension", "the feeling of loneliness and fear" and "the feeling of being affected in school". Conclusion: Children with type 1 diabetes perceive different experiences and difficulties due to changes that the disease causes. The children must take great responsibility in their stressful everyday life, this as a result of the restrictions the disease entails.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av insulinbrist. Förekomsten av diabeteskomplikationer under barndomen är låg men unga vuxna har en högre risk att utveckla komplikationer samt bristfällig diabetes hantering under olika utvecklingsfaser. Unga vuxna befinner sig i en utmanande tid och att leva med Diabetes typ 1 är en faktor som ökar bördan till de redan befintliga stressfaktorerna. Personcentrerad vård främjar unga vuxnas egenförmåga att självständigt hantera sin diabetes. Syfte: Studiens syfte var att beskriva unga vuxnas erfarenheter att leva med Diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var litteraturöversikt. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed samt CINAHL. Artiklarna var publicerade mellan år 2011–2021. Unga vuxna definierades utifrån åldern 15–40 år. Integrerad analysmetod användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och presenteras med två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet belyser både upplevelsen av sociala sammanhang samt hur unga vuxna upplever att det är att leva med diabetes typ 1. Områden som resultatet djupare går in på är skolgång, arbetsliv, kontakt med vården, förändringar och motgångar och påverkan av tidigare erfarenheter. Slutsats: Studien visar att unga vuxna påverkas på flera sätt av diagnosen DM1. Skolgång och arbetsliv påverkas och den unga vuxna kan känna sig annorlunda och utanför i samhället. Genom att hitta gemenskap med andra unga med DM1 samt bra stöd från hälso- och sjukvård samt anhöriga upplever den unga vuxna att hanteringen av sin diabetes typ 1 underlättas. / Background: Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease characterized by insulin deficiency. The incidence of diabetic complications during childhood is low, but young adults have a higher risk of developing complications and inadequate diabetes management during different developmental stages. Young adults are in a challenging time and living with Type 1 diabetes is a factor increasing the burden of the already existing stressors. Person-centered care promotes young adults to manage their diabetes independently. Purpose: The purpose of the study was to describe young adults' experiences of living with type 1 diabetes. Method: The method used to answer the purpose of the study was a literature review. The databases used were PubMed and CINAHL for data collection. Articles were published between year 2011-2021. Young adults were defined as 15-40 years old. Integrated analysis method was used to analyze and compile the results. Result: The result is based on 15 scientific articles and is presented with two main categories and four subcategories. The results shed light on both the experience of social contexts and how young adults experience what it is like to live with type 1 diabetes. Areas that the results go into more deeply are schooling, working life, contact with care, changes and setbacks and the impact of earlier experience. Conclusion: The study shows that young adults are affected in several ways by their Type 1 diabetes. Schooling and working life are affected and the young adult may feel different and outside of society. By finding fellowship with other young people with DM1 and good support from health and medical care and relatives, the young adult experiences that the management of their DM1 is facilitated.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom i barndomen som kräver intensiv daglig egenvård. Vidare kan ungdomsåren vara en utmanande period där egenvården tenderar att brista och barnsjuksköterskan i diabetesteamet utgör en nyckelroll i stödet till ungdomarna. Arbetet beskrivs som utmanande och komplext då hens arbetet innebär att ge stöd och utbilda ungdomarna eftersom kunskap och förståelse för sin sjukdom krävs för att ungdomarna ska kunna nå egenvårdskapacitet. Syfte: Belysa barnsjuksköterskors erfarenhet av att stödja ungdomar med diabetes typ 1 så att en fungerande egenvård bibehålls. Metod: Semistrukturerad intervjustudie där sju barnsjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av att arbeta med ungdomar med diabetes typ 1 deltog. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnsjuksköterskornas erfarenhet av att stödja ungdomar med diabetes typ 1 beskrevs utmanande vilket kräver individanpassat förhållningssätt i mötet med ungdomarna såsom att kartlägga behov, relationsskapande, tillgänglighet, delaktighet, målsättning och valmöjlighet av tekniska hjälpmedel. Det framkom även att familjen och det sociala umgänget kan ha inverkan på ungdomens egenvårdsförmåga. Slutsats: Individanpassat stöd beskrevs som avgörande för att nå fram med kunskap till ungdomarna då helhetsperspektiv och se till varje unik ungdom bidrar till adekvat stöd som kan vara givande för egenvårdskapaciteten. Familjens stöd ansågs kunna bidra med ökad egenvårdskapacitet och vid bristande stöd krävs stöd från barnsjuksköterskan även till familjen. Av vikt är även att prata om det sociala umgänget då det även kan påverka ungdomarnas egenvårdskapacitet. / Background: Type 1 diabetes is a chronic childhood disease that requires intensive daily self-care.  Furthermore adolescence is seen as a challenging period where self-care tends to fail and the pediatric nurse in the diabetes team has a key role in supporting adolescents. The work is described as challenging and complex as their work involves providing support and education, because knowledge and understanding of their illness are required to reach self-care capacity. Aim: This study aimed to illuminate pediatric nurses' experiences in supporting adolescents with type 1 diabetes so effective self-care is maintained. Method: A semi-structured interview study was conducted with seven pediatric nurses with  at least one year of experience working with adolescents with type 1 diabetes. The analysis method was qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The pediatric nurses experiences of how support can be given to adolescents with type 1 diabetes was described as challengingly, which requires an individualized approach in the meeting with the adolescents, such as mapping needs, relationship-building, accessibility, participation, goals and choice of technical aids. It also appears that family and social interaction can significantly impact adolescents' capacity for self-care. Conclusion: Individualized support was described as crucial to reaching out with knowledge to adolescents. They had a holistic perspective and looked after each unique adolescent, contributing to adequate support to reward self-care capacity. Family support was considered to contribute to increased self-care capacity, and in case of lack of support, support from the pediatric nurse was also required for the family. It was also essential to talk about social interaction as it also can affect the adolescents self-care capacity.