Bakgrund: Dagliga aktiviteter innefattar en persons förmåga att genomföra handlingar och uppgifter. Vid diabetes typ 1 begränsas personen i dagliga aktiviteter eftersom planering måste genomföras där kost, sömn och insulinintag ligger till grund. Detta resulterar i att sjukdomen påverkar personerna både fysiskt och psykiskt vilket kan bidra till att personen upplever hälsa och välbefinnande i mindre utsträcknig. Kvinnor löper större risk för följdsjukdomar och komplikationer. Upplevelsen av begränsningar i dagliga aktiviteten hos unga kvinnor med diabetes typ 1 är nödvändigt att studera för att säkerställa den personcentrerade vården. Syfte: Syftet var att beskriva unga kvinnor med diabetes typ 1 upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på fem bloggar. Analysen genomfördes i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: att vara rädd, att vara ofri och att vara i framtiden.Slutsats: Studiens resultat beskriver hur unga kvinnor med diabetes typ 1 upplever begränsningar i dagliga aktiviteter. Erfarenheterna som framgår gör det möjligt för vårdpersonal att förbättra omvårdnaden genom att stärka den personcentrerade vården. Ett stort fynd i studien var att de unga kvinnorna upplevde att de inte hade koll på blodsockret vilket ständigt fanns med dem oavsett daglig aktivitet. När detta inträffade kände de unga kvinnorna sig förvånade eftersom noggrann planering med kost, sömn och insulinintag hade tagit form innan den dagliga aktiviteten för att vara på den säkra sidan. Det finns ett behov av att vårdpersonal blir mer medvetna om att det finns skillnader mellan de olika könen när upplevelser av begränsningar i dagliga aktiviteter studeras.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en kronisk sjukdom som kräver behandling i form av dagliga insulininjektioner. Årligen insjuknar 30-40 personer per 100 000 invånare i Skandinavien och incidensen för typ 1 diabetes i Sverige har sedan slutet av 1980-talet fördubblats. Om behandlingen av sjukdomen inte sköts ordentligt föreligger det risk för både akuta och framtida komplikationer. Syfte: Att genom litteraturstudie undersöka vuxnas upplevelse av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie där tio kvalitativa artiklar granskats och analyserats. Resultat: En typ 1 diabetiker behöver enligt litteraturstudiens resultat acceptera och integrera sin typ 1 diabetes i vardagen för att kunna hantera sjukdomen. Rädslor för akuta och framtida komplikationer är vanligt och påverkar det dagliga livet. Typ 1 diabetiker anser att stöd av anhöriga underlättade vardagen, men ville gärna hantera sin sjukdom själv. Typ 1 diabetes förväxlas ofta med typ 2 diabetes av allmänheten och detta leder till stigmatisering av typ 1 diabetikerna. På grund av detta känner sig typ 1 diabetikerna skuldbelagda när de äter sötsaker eller drabbas av komplikationer. Konklusion: Typ 1 diabetes är en sjukdom som påverkar flera aspekter i det dagliga livet. Rädslor för komplikationer och att bli dömd av allmänhet och sjukvårdspersonal är en stor del av vardagen. Med kunskap om typ 1 diabetikers sjukdomsupplevelse, kan den personcentrerade omvårdnaden gynnas. / Background: Type 1 diabetes is a chronical disease that requires daily insulin injections. The incidence for type 1 diabetes has doubled in Sweden since 1980. If the disease is not treated properly the type 1 diabetic is at risk of both acute and future complications. Aim: The aim of the study was through literature review examine experiences of adults living with type 1 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative studies were reviewed and analyzed. Result: In order to cope with type 1 diabetes, a diabetic needs to accept and integrate the disease in their everyday life. Fears of acute and future complications are common and affect daily life of a type 1 diabetic. They feel that the support of relatives facilitate living with type 1 diabetes, but they want to manage the condition themselves. The general publics often confound type 1 diabetes with type 2 diabetes, which lead to stigma of type 1 diabetics. Because of this, type 1 diabetics often fell guilt when eating sweets or suffering complications. Conclusion: Type 1 diabetes is a disease that affects many aspects of daily life. Fears of complications and being judged by the general public and healthcare professionals were a big part of everyday life. More knowledge of type 1 diabetic illness experience will be benefiting for the person-centered care.

Bakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk autoimmun sjukdom som drabbar främst barn. När ett barn insjuknar i diabetes typ- 1 läggs ett stort ansvar på föräldrar. Detta ansvar kan leda till att föräldrar inte längre känner sig trygga i sin föräldraroll. Föräldrar behöver stöd och information för att kunna känna sig trygga i sin roll och kunna hantera barnets sjukdom. Genom att beskriva föräldrarnas upplevelser kan sjuksköterskan få en ökad förståelse och kunskap om föräldrars situation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med diabetes typ-1. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Resultat: I resultat framkom tre teman, känslor, behov av stöd och begränsningar i livet som besvarade studiens syfte. Föräldrarna upplevde sorg och oro inför barnets diabetes typ-1. Föräldrarna uttryckte vikten av information och upplevde bristande stöd av vårdpersonalen. CGM underlättade föräldrarnas vardag. Att hålla balansen mellan barnets fysiska aktivitet, kost och insulindosering blev en utmaning för föräldrarna.Föräldrarna upplevde bristande tillit för andra vuxna. Konklusion: Föräldrarna upplevde bristande information och stöd från vårdpersonalen. Därmed är sjuksköterskans roll i att ge föräldrar stöd och rätt anpassat information väldigt viktigt för att föräldrarna ska kunna hantera barnets diabetes typ-1. / Background: Diabetes type-1 is a chronic autoimmune disease that mainly affects children. When a child gets diagnosed with type-1 diabetes, a great responsibility is placed on the parents. This responsibility can lead to parents no longer feeling secure in their parental role. Parents need support and information to be able to feel secure in their role and to handle the child's disease. By describing the parents experience can the nurse gain a greater understanding and knowledge of the parent’s situation. Aim: The aim of the study was to describe the experience of being a parent to a child with type-1. Method: The study is a literature review qualitative approach. Findings: Three themes emerged, feelings, need for support and limitations in life. The parents experienced sadness and worry for the child's diagnosis. The parents expressed the importance of information and experienced a lack of support from the healthcare staff and the surroundings. CGM made the parents ' everyday life easier. The parents experienced a challenge to keep the balance between the child's physical activity, diet, and insulin dosage. The parents experienced a lack of trust for other adults. Conclusion: The parents experienced a lack of information and support from the healthcare staff. Therefore, the nurse's role in providing support and the right adapted information is very important for the parents to be able to manage the child's type-1 diabetes.

Introduktion: Diabetes typ-1 (DT-1) är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn i Sverige och antalet barn som drabbas av sjukdomen ökar världen över. Sjukdomen uppstår på grund av att insulinproduktionen i bukspottkörteln upphör. Egenvårdsrutiner och behandling är en utmaning för det drabbade barnet med att utföra detta självständigt. Därmed ökar behovet av föräldrarna att ta över ansvaret med den komplexa omvårdnaden. Föräldrarna ställs inför utmaningar och risk finns att de hamnar i en svår och stressig situation som inverkar på familjens tillvaro. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ-1. Metod: En allmän litteraturöversikt med beskrivande design genomfördes. Fjorton vetenskapliga originalartiklar valdes från databaserna: PubMed och CINAHL. Innehållsanalys utfördes enligt Kristenssons analysmetod. Resultat: Tre kategorier identifierades från resultatet: Upplevelser att livet domineras av DT-1, Upplevelser av stöd och Upplevelser av oro och stress. I resultatet beskriver föräldrarna sina upplevelser med att vara ansvariga för den komplexa omvårdnaden. Föräldrars relationer, ekonomi, personliga val och deras välbefinnande påverkades negativt på grund av det tunga ansvaret.  Slutsats: Utifrån föräldrars upplevelser av att leva med barn som har DT-1, framkom det att vara ansvariga för sitt barns egenvård hade negativ påverkan på deras fysiska, psykologiska och emotionella tillstånd om de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp. Sjuksköterskan måste vara lyhörd samt visa sin förståelse och tillhandahålla tillräcklig med råd och förberedelse till föräldrarna med att individanpassa barnets egenvård och behandlingsplan som kan integreras i det dagliga familjelivet. / Introduction: Type 1 diabetes (T1D) is rising worldwide, and it is one of the most common chronic childhood conditions in Sweden. This chronic condition occurs because the pancreas cease to produce insulin. The self-care management is too complex for children, who suffers from this disease, to be carried out independently. Consequently, parents must undertake the responsibility of self-care management for their children. The parents face challenges and there is a risk that they will end up in a difficult and stressful situation that affects the family's life.  Aim: To describe parents’ perceptions of living with their children who have type 1 diabetes. Methods: An overall literature review have been used with descriptive design implemented. Fourteen original qualitative research articles were chosen from the databases: PubMed and CINAHL. Content analysis based on Kristensson’s analysis method was applied. Results: The result identified three categories: Experiences that life is dominated by T1D, Experiences of support and Experiences of worry and stress. The result describes how the responsibility could have a negative impact on parents’ relationships, finances, personal choices, and wellbeing.  Conclusions: Based on parents' experiences of living with children who have type 1 diabetes, it emerged that being responsible for their child's self-care had a negative impact on their physical and emotional state if they did not receive enough support and help. The nurse must be responsive as well as demonstrate her understanding and provide sufficient advice and preparation to the parents in individualizing the child's self-care and treatment plan that can be integrated into daily family life

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i pankreas och kroppens egen insulinproduktion upphör. Sjukdomen kräver att personen konstant utför olika egenvårdsåtgärder för att bibehålla kontroll över blodsockernivåerna. Syftet var att sammanställa upplevelser kring egenvård hos personer med typ 1-diabetes. Metod utgjordes av en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats och en integrerad analys enligt Friberg (2022). Resultatet utmynnade i följande teman, underlätta egenvården i det dagliga livet och optimera den medicinska teknologin. Subteman som identifierades var att balansera egenvården med vardagen, utmaningar vid egenvård, rädsla för komplikationer, fördelar med teknologin, utmaningar med teknologin samt stöd och utbildning från sjukvården. Slutsatsen var att med egenvården tillkom flera utmaningar, där utmaningarna kunde leda till egenvårdsbrister. Det är därför viktigt att belysa det stöd som krävs för att förhindra egenvårdsbrister och förbättra egenvårdskapaciteten och därmed öka hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en långvarig sjukdom som oftast uppstår hos barn och ungdomar. Det innebär att bukspottkörteln inte längre kan producera tillräckligt med insulin. Det är inte bara barnet som lider av denna sjukdom utan även föräldrar som får en omställning i sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete som analyserats utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: 1). oro hos föräldrar 2). förändrade familjerelationer och 3). ökat ansvar. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser och känslor kring barnets egenvård, samt det ansvar som tillkommer vid behandling av diabetes typ 1. Oron som finns kring komplikationer och hur detta kan påverka det psykiska måendet. Slutsats: Resultat visar hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med diabetes typ 1 och stöd från vårdpersonal var en viktig faktor i föräldrarnas vardag. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll genom att skapa förståelse och empati till den drabbade familjen. Detta kan skapa minskat lidande och en bättre bearbetning kring vård och behandling av diabetes typ 1. / Background: Type 1 diabetes is a long-term disease that most often occurs in children and adolescents. This means that the pancreas can no longer produce enough insulin. It is not only the children who suffer from this disease but also the parents who get a change in their everyday lives. Aim: The purpose was to investigate parents' experiences of living with children with type 1 diabetes. Method: A literature review with ten qualitative articles taken from the databases PubMed and CINAHL complete, which have been analyzed based on Friberg’s analysis method. Results: Three themes emerged in the result: 1). anxiety of parents 2). changing family relationships and 3). increased responsibility. The results describe parents' experiences and feelings about the child's self-care, as well as the responsibility that arises in the treatment of type 1 diabetes. The concern that exists about complications and how this can affect the mental health. Conclusion: The results show how parents are affected by having a child with type 1 diabetes and that support from healthcare professionals was an important factor in their parents' everyday lives. Therefore, the nurse has a significant role in creating understanding and empathy for the affected family. This can create reduced suffering and a better processing around care and treatment of type 1 diabetes.

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 1 ökar världen över. Den största ökningen kan ses hos barn och ungdomar. Diabetes typ 1 är ett kroniskt tillstånd där insulinbehandling krävs livet ut. Egenvård är en viktig aspekt i behandlingen och inkluderar bland annat regelbundna blodsockermätningar och insulinadministrering. Sjuksköterskan har en betydande roll i att stödja ungdomar vid egenvård. Syfte: Att beskriva ungdomars erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien har baserats på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sex subkategorier framkom i resultatet. Första kategorin var “Utmaningar”. Subkategorierna var “Att uppleva ett ökat ansvar”, “Att möta svårigheter i skolan” och “Att uppleva motgångar i vardagen”. Den andra kategorin som identifierades var “Omgivningens påverkan” med underkategorierna: “Att få stöd och ifrågasättande från familjen”, Att få stöd från vårdpersonalen” samt “Att uppleva vänners medkänsla”. Slutsats: Egenvård för ungdomar med diabetes typ 1 är en central och komplex del i livet. Under ungdomsåren tar ungdomar med diabetes typ 1 mer eget ansvar över egenvården och föräldrarna blir mindre involverade. Stöd från omgivningen ses dock fortfarande som en viktig del i egenvårdshanteringen. / Background: The occurrence of diabetes type 1 is increasing worldwide. The largest increase can be seen in children and adolescents. Diabetes is a chronic condition that requires lifelong insulin treatment. Self-care is an important aspect of treatment and includes regular blood glucose measurements and insulin administration. The nurse has a significant role in supporting adolescents in self-care. Purpose: To describe adolescents' experiences of self-care in type 1 diabetes. Method: The literature review is based on ten scientific articles with a qualitative approach that were analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories and six subcategories emerged from the results. The first category was “Challenges”. The subcategories were “To experience increased responsibility”, “To face difficulties at school” and “To experience adversity in everyday life”. The second category identified was “Influence of the surroundings” with subcategories: “To be supported and questioned by the family”, “To receive support from health professionals” and “To experience friends' compassion”. Conclusions: Self-care for adolescents with type 1 diabetes is a central and complex part of life. Adolescents with type 1 diabetes take more responsibility with self-care and parents become less involved. However, support from the people around adolescents is still an important part of self-care management.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen 1800 personer med diabetes typ 1 varav 900 är barn. Sjukdomen är autoimmun, kräver behandling livet ut och innebär ett stort egenvårdsansvar. Det kan leda till allvarliga konsekvenser om egenvården inte följs och eftersom föräldrar bär ansvar för sina barns hälsa är det av intresse att undersöka deras erfarenheter.  Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och inkluderade artiklar kvalitetsgranskades. Analysen som inspirerades av Fribergs femstegsmodell ledde fram till två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Litteraturstudien visar att föräldrar upplever en komplicerad livssituation och att inte kunna släppa taget när deras barn drabbas av diabetes typ 1. Oro och rädsla är framträdande känslor och föräldrar kämpar med att lita på andra vuxna och att barnet inte ska känna sig annorlunda. Det är tydligt att föräldrar är i behov av stöd från sjukvården för att hantera dessa känslor. Konklusion: Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att diabetes typ 1 har stort inflytande på föräldrarnas liv och innebär ett betungande ansvar för deras behandling. Den belastande situationen leder till ökad risk för egen ohälsa och sjuksköterskor behöver därför vara medveten om deras upplevelser när de möter dessa föräldrar som patienter. Vidare forskning bör fokusera på pappors erfarenheter för att se hur känslor och andra erfarenheter skiljer sig mellan mammor och pappor. / Background: In Sweden there are 1800 people each year being diagnosed with type 1 diabetes, 900 of those are children. The disease is autoimmune, requires continuing treatment and a substantial responsibility for self-care. It can lead to serious consequences if the self care is not followed, and considering the fact that the parents are responsible for their children's health, it is of interest to investigate their experience. Aim: To shed light on the experiences of being a parent to a child with type 1 diabetes. Methods: A literature study involving ten qualitative articles. The database search was performed in Cinahl and PubMed and the included articles were quality assured. The analysis, which was inspired by Friberg’s five-step model, resulted in two categories and six subcategories. Results: The study indicates that parents experience a complicated living situation and not being able to let go when their child is diagnosed with type 1 diabetes. Distress and fear are prominent emotions, and the parents are struggling with trusting other adults and worry that the child will feel different. It is clear that parents are in need of support from the healthcare system. Conclusion: Based on the study’s results type 1 diabetes has a significant impact on the parents lives, including a heavy responsibility for the treatment. The challenging situation leads to an increased risk of ill health, and therefore nurses might be aware of parents’ experiences when meeting them as patients.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste sjukdomarna som drabbar barn och ungdomar i Sverige. När ett barn får diagnosen diabetes typ 1 blir föräldrarna automatiskt barnets primära vårdgivare. Barnets sjukdom ställer stora krav på att föräldrarna erhåller adekvat och konkret kunskap och stöd från sjuksköterskan. Huruvida sjuksköterskans kompetens är tillräcklig för att ge föräldrarna den kunskap och det stöd de behöver är oklart. Syfte: Syftet med studien var att belysa föräldrars erfarenheter av sjuksköterskans omvårdnadsstöd när deras barn lever med diabetes typ 1. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att flertalet föräldrar upplevde att en god kommunikation resulterade i ett gott samarbete mellan föräldrar och sjuksköterska. Många av föräldrarna upplevde information och utbildning som god men överväldigande. Majoriteten av föräldrarna poängterade vikten av det emotionella stödet från sjuksköterskan. Konklusion: Föräldrars upplevelser präglades av sjuksköterskans kommunikationsförmåga, kompetens och emotionella stöd. Att föräldrarna ska få adekvat information och rätt stöd ställer höga krav på att sjuksköterskan innehar rätt kompetens. Vidare forskning krävs, framför allt inom föräldrars behov av emotionell stöttning, när deras barn får en livslång sjukdom. / Background: Type-1 diabetes is one of the most common diseases that affects children and adolescence in Sweden. When a child gets diagnosed with diabetes, the parents automatically become the child’s primary caregivers. The child’s illness makes big demands that parents receive adequate and concrete knowledge also support from the nurse. Whether the nurse’s competence is sufficient to provide the parents with the knowledge and support they need is unclear. Aim: The aim of the study was to highlight parents’ experiences of the nurse’s care when their child lives with type-1 diabetes. Method: General literature study with an inductive reasoning. Results: The literature study showed that most parents felt that good communication resulted in good cooperation between parents and nurses. Many of the parents experienced information and education as good but overwhelming. The majority of the parents emphasized the importance of the emotional support from the nurse. Conclusion: Parents’ experiences were dependent on the nurse’s communication skills, competence, and emotional support. That the parents receive adequate information and the right support places high demands on the nurse having the right skills. Further research is required, above all in parents’ need for emotional support when their child gets a lifelong illness.

Bakgrund: Antalet barn som drabbas av diabetes typ 1 ökar i hela världen och i Sverige lever ca 8000 barn med sjukdomen. När ett litet barn diagnostiseras med diabetes typ 1 bär föräldrarna hela det vardagliga ansvaret för att hålla sjukdomen under kontroll. Som barnsjuksköterska möter man föräldrar till barn med diabetes typ 1 i flera olika sammanhang och det är viktigt att som personal ha förståelse för de svårigheter och utmaningar föräldrarna upplever. Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett yngre barn mellan 0-7 år med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 13 artiklar som analyserades utifrån Bettany- Saltikov och McSherrys metod.  Resultat: Det vardagliga livet förändras på grund av barnens diagnos. Föräldrar upplever en förändring i föräldrarollen och i sina relationer till andra människor. Många upplever rädsla och oro inför framtiden. Föräldrar upplever positiva effekter av tekniska hjälpmedel. Det finns okunskap och oförståelse inför sjukdomens allvarlighetsgrad hos utomstående.  Slutsatser: Föräldrars upplevelser är i stor utsträckning negativa. Föräldrar känner ansvar för sjukdomen och behandling dygnet runt. Stöd från vårdpersonal och närstående är viktigt för föräldrars välmående.