Bakgrund: Diabetes är en autoimmun sjukdom som gör att betacellerna inte längre kan producera insulin vilket därmed leder till insulinbrist. Vid insulinbrist uppkommer olika symtom. Att leva med diabetes kan vara krävande och unga vuxna kan hamna i situationer där sjukdomen begränsar deras liv och val för framtiden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka unga vuxnas erfarenheter av att leva med typ-1 diabetes. Metod: En systematisk litteraturstudie där resultatet baseras på tio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: I studiens resultat framkom det att unga vuxna med diabetes typ 1 ansåg att sjukdomen var påfrestande och påverkade deras dagliga liv. Genom ansvar och kontroll på sjukdomen minskade oron för att drabbas av hypoglykemi. Stöd visade sig ha stor påverkan på välbefinnandet. Det framkom också att ett större antal personer hellre valde att leva med hyperglykemi än att deras sociala liv skulle påverkas. Slutsats: De slutsatser som författarna utifrån resultatet drog var att unga vuxna med diabetes typ 1 led av likartade problem samt att det var en svår process att gå från barnmottagning till vuxenmottagning. Det framkom att sjukdomen begränsade de vardagliga rutinerna. Genom stöd kunde de lättare klara av sin vardag och leva ett mer normalt liv.

Bakgrund: Diabetes är en vanlig sjukdom som kräver en hög självdisciplin gentemot egenvård. Vid en misskött sjukdom kan det leda till komplikationer, allvarliga komplikationer. Personerna kan påverka sin hälsa och minska risken för komplikationer genom egenvård med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att ha kunskap om hur personer med diabetes 1 kan uppleva sin egenvård för att ha möjlighet att stödja och motivera dem till en hälsosammare livsstil. Diabetes är en sjukdom som personen kan uppnå en god hälsa trots sin sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser som personer med diabetes typ 1 har av fysisk aktivitet och matvanor. Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem bloggar som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i två kategorier och fyra underkategorier. Personerna upplevde att de hade en kontroll på livet och över sin sjukdom om de fick en balans mellan matvanor och fysisk aktivitet samt att anpassa kosten efter träning, detta kunde resultera i en inre tillfredsställelse. Men de kunde även känna att de var styrda av sjukdomen som kunde leda till en frustration över att vara begränsad och en känsla av utanförskap. Slutsats: Personerna upplevde att vid en bra anpassning av matvanor och fysisk aktivitet så ökade välmåendet och sjukdomen blev enklare att kontrollera. De upplevde dock att det krävdes mycket tid och energi för att få dessa faktorer att fungera med vardagen vilket resulterade i ett utanförskap men också en psykisk påverkan gällande att vara begränsad.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som kräver daglig tillförsel av insulin för att överleva. Vardagen hos personer med diabetes typ 1 kan påverkas på många olika sätt eftersom att en del av egenvården innebär att ändra sina levnadsvanor. Det för att upprätthålla ett stabilt blodsocker, samt minska risken för komplikationer eller följdsjukdomar. Stödet från sjukvården kan vara avgörande för att personer med diabetes typ 1 ska kunna uppnå en god egenvård. För att kunna ge stöd till personerna är det betydelsefullt att det finns en förståelse för deras upplevelser av hur sjukdomen påverkar vardagen. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna personers upplevelser av hur typ-1 diabetes påverkar vardagen Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra självbiografier som analyserats i enlighet med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Den första kategorin behov av att förändra sina levnadsvanor, med underkategorierna förändrat synsätt kring matvanor och förändrade vanor kring fysisk aktivitet. Den andra kategorin var att känna sig styrd av sjukdomen, med underkategorierna att begränsas av komplikationer, svårigheter att vara spontan samt svårt att acceptera sjukdomen. Den tredje kategorin var att påverkas av andra personer i omgivningen, med två underkategorier att påverkas av andra oförståelse samt avsaknad av stöd från vårdpersonal. Slutsats: Studiens resultat visade att personer med diabetes typ 1 upplever att vardagen påverkades i flera olika avseenden. Personerna upplevde bland annat att det krävdes tålamod att bemöta oförstående personer med förutfattade meningar. De upplevde att andra personers oförståelse påverkade deras vardag negativt, vilket är en av anledningarna till att föreliggande resultat anses vara betydelsefullt att belysa. Personerna upplevde även att de behövde mer stöd från vårdpersonalen, för att kunna hantera deras sjukdom. Föreliggande studie kan därför vara betydelsefullt för sjuksköterskor att ta del av. Inför framtida forskning kan det vara intressant att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med diabetes typ 1, för att belysa de svårigheter och brister som upplevs av att stötta personerna i deras sjukdom och vardag. Nyckelord: Diabetes typ 1, kvalitativ, påverkan, upplevelse, vardag, vuxen

Bakgrund: I Sverige lever idag cirka 50 000 människor med diabetes typ 1. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och i de flesta fall upplever individen med diabetes typ 1 en rad förändringar gällande sin livsstil. Den nuvarande diabetesvården lyfter fram vikten av patientinvolvering och egenvård som är en viktig aspekt för individens behandling. Det är sjuksköterskans plikt att personen ska få en helhetsförståelse och kunskap om sitt hälsotillstånd samt informera vilken vård och behandling som behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att granska undersökningsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar sig på 10 stycken artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att personer upplever olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Bland annat uppstår känslor såsom oro och rädsla för komplikationer i vardagen, vilket även medför att känna trygghet av andras närhet. Patienten har själv ett ansvar gentemot sig själv och andra genom att bland annat informera om sin diabetes. För att känna en kontrollerad hantering av sin diabetes så krävs även en god planering i förväg. En annan viktig aspekt är att ha en god relation med sjukvården. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 lyfter både positiva och negativa saker med att leva med diabetes typ 1. Huvudsakligen måste personen själv ta sitt eget ansvar över sin kroniska sjukdom. Med hjälp utav sjukvårdens stöd kan en professionell omvårdnad ges som är anpassad efter individens behov. / Background: Today, approximately 50,000 people with diabetes type 1 live in Sweden. Type 1 diabetes is a chronic disease, and in most cases, the individual with type 1 diabetes experiences a variety of transitions, including lifestyle changes. Current diabetes care highlights the importance of patient involvement and self-care which is an important aspect for the individual's treatment. It is the duty of the nurse to have a general understanding and knowledge of his / her condition as well as provide information on the care and treatment needed. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experience of living with type 1 diabetes and to review the study groups in the included studies. Method: A descriptive literature study which is based on 10 articles. Main result: The result showed that people have different experiences of living with type 1 diabetes. Including feelings such as anxiety and fear of complications in everyday life, which also bring forth of feeling safe at others' closeness. The patient has a responsibility towards them self and others by, among other things, informing about their diabetes. In order to know a controlled treatment of their diabetes, good planning is also required in advance. Another important aspect is to have a good relationship with health care. Conclusion: People with type 1 diabetes experience both positive and negative lifestyle changes, but above all, the person himself has to take his own responsibility over his chronic disease. With the help of healthcare support, a professional care can be given that is tailored to the needs of the individual.

Bakgrund: De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité. Varje år dör ca 1,6 miljoner människor av diabetes och i Sverige insjuknar cirka 400 vuxna i diabetes typ 1 varje år. De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité jämfört med den allmänna befolkningen. Om sjukvårdspersonal blir bättre på att bekräfta psykiska besvär som är relaterade till diabetes ökar det möjligheten för en bättre vård för dessa patienterna. Det är därför av stor vikt att sjukvårdspersonal förstår vikten av att fokusera på patienternas upplevelser, önskemål och behov i deras vardagliga liv. Syfte: Syftet är att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 och hur det påverkar deras dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 12 vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och fyra underkategorier. Personerna med diabetes typ 1 upplevde att sjukdomen tog mycket energi, var en stor belastning, slitsamt och kämpigt. Rädslan för komplikationer gjorde dem ångestfyllda och oroade för framtiden och den dagliga hanteringen av sjukdomen upplevdes vara begränsande i dagliga aktiviteter. Det uttrycktes också att omgivningen och sociala aspekter hade en viss påverkan på hanteringen av sjukdomen och att det var frustrerande att alltid behöva förklara sig i samband med sin diabetes. Personerna upplevde även att sjukvården inte hade rätt fokus då de fokuserade mer på siffror än på deras känslomässiga mående.   Slutsats: Personer som lever med diabetes typ 1 lever med ett visst lidande och sjukdomen påverkar deras vardag. Det är av stor vikt att sjukvården har ett personcentrerat förhållningssätt och har förståelse för patienternas personliga upplevelse. Detta för att forma en bra vård för dessa patienter och ge dem förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn. Det är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och innebär att ungefär 700 barn i åldrarna 0–15 år, drabbas årligen. Orsaken till diabetes typ 1, är ännu idag okänd.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka familjens påverkan av att ha ett barn (0–18 år) med typ 1 diabetes samt att beskriva undersökningsgrupperna i artiklarna.Metod: En litteraturstudie med en deskriptiv design. Sökningarna av artiklarna som användes genomfördes i Cinahl där författarna hittade 11 artiklar; nio med en kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Båda författarna granskade artiklarna objektivt.Huvudresultat: I resultatet framkom det att föräldrarna påverkades negativt av barnets sjukdom, diabetes typ 1. Föräldrarna drabbades av stor oro och rädsla över barnets mående. Det var främst mammorna som drabbades av en stor oro medan fadern inte kände av samma oro. Mammorna led av fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och kognitivt negativa känslor. Syskonen till barnet kände sig utanför och bortglömda av föräldrarna.Slutsats: Alla familjemedlemmar påverkades av att en familjemedlem insjuknade i diabetes typ 1. Både positiva och negativa känslor kunde uppkomma inom familjen. De vanligaste känslorna som föräldrarna upplevde när barnet fått diabetes typ 1 var stress och oro. Medans syskonen till barnen kände sig bortglömda och ensamma. / Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disease that primarily affects children. It is one of Sweden's most commonly occurring diseases. Which means that approximately 700 children between the ages of 0–15 years are affected annually. The cause of type 1 diabetes is still unknown to this date.Purpose: The purpose of this study was to investigate the family's impact of having a child (0–18 years) with type 1 diabetes as well as describing the groups in the articles.Method: A literature study with a descriptive design. The search for articles that were used were conducted in Cinahl where the authors found 11 articles; nine with a qualitative approach and two with a quantitative approach. Both authors reviewed the articles objectively.Main result: The results showed that the parents were adversely affected by the child's disease. The parents had a great concern of the child's misery. It was mainly the mothers who suffered, while the father was not aware at the same level. The mothers suffered from physical, mental, emotional, social and cognitive negative feelings. The siblings of the affected child felt outside and forgotten by the parents.Conclusion: All family members are affected by a family member having diabetes type 1. Both positive and negative feelings can occur within the family. The most common feelings that the parents experienced when the child is given type 1 diabetes is stress and anxiety. While the siblings of the children felt forgotten and lonely.

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar främst barn och ungdomar. Enligt World health organisation (WHO) hade 422 miljoner diabetes i världen år 2016 varav 10–15% består av diabetes typ 1. Att leva med kronisk sjukdom har ofta en påverkan och förändrar människors liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur diabetes typ 1 påverkar det vardagliga livet. Totalt analyserades tio artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats för att beskriva personers upplevelser enligt Bengtssons (2016) metod. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem slutkategorier som var: Att känna sig begränsad i sina dagliga aktiviteter; Att behöva speciella rutiner och inte kunna vara spontan; Att känna sig annorlunda och beroende av andra; Att känna frustration över att möta okunskap hos omgivningen; Att känna sig orolig över vad som kan hända. En slutsats var att personer med diabetes upplevde svårigheter att leva ett normalt vardagsliv. De mötte okunskap kring sjukdomen vilket medförde att de kände sig annorlunda och därmed en skam över att leva med diabetes. Studien visade att det finns en bristande kunskap i samhället om diabetes typ 1.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är ett stort och växande hälsoproblem. Vården av denna sjukdom är långsiktig och innebär stort eget ansvar från patienten. Brister i denna egenvård kan leda till framtida komplikationer, vilket ofta är fallet. Smarta mobiltelefoner och dess mobila applikationer kan erbjuda nya sätt att hantera sjukdomen.  Syfte: Att beskriva effekter av mobila applikationer i samband med egenvård vid diabetes.  Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som genomförts enligt Polit och Becks (2020) nio steg. Artikelsökning utfördes i CINAHL och PubMed. Resultatets baserades på 11 artiklar och samtliga har kvalitetsgranskats.  Resultat: Appanvändande kopplades till förbättrat HbA1c, förbättrat blodsocker, ökad testfrekvens av blodsocker, minskad förekomst av hyperglykemi, samt förbättrat hälsotillstånd i viss bemärkelse. Ingen förbättring kunde ses gällande kroppsvikt, eller hypoglykemi. Utfallet av interventionen korrelerade med deltagarnas följsamhet till appen.  Slutsats: Mobila applikationer kan vara en god omvårdnadsintervention, dock behövs mer forskning om mobila applikationer från ett omvårdnadsperspektiv.

Bakgrund: Långvarig sjukdom innebär en förändrad vardag på många sätt. Det behövs resurser för att hantera och acceptera sjukdomen för att uppnå en överkomlig vardag. Diabetes typ 1 är en av de snabbast växande kroniska sjukdomarna i världen och det finns cirka 1,1 miljoner barn med sjukdomen. Föräldrarna har viktig roll i deras omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad innebär att lägga fokuset på omvårdnad på hela familjen och inte enbart patienten. En stor roll hos sjuksköterskan är att ha ett bra samspel mellan alla involverade i familjen. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie har framställts med hjälp av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar, funna i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades: Anpassning till den nya vardagen, Emotionella aspekter och Behov av stöd. Anpassning till den nya vardagen berörde erfarenheter hos föräldrar när barnet diagnostiserats med diabetes typ 1, rädslan för hypoglykemi och ge över ansvaret till andra. Emotionella aspekter handlade om vilka känslor som föräldrarna hade erfarenheter av under sjukdomens gång samt det stora orosmomentet, framtiden. Behov av stöd innefattade både hälso- och sjukvård och nära relationer, vilket påvisades hos föräldrarna som stort. Slutsats: Föräldrars erfarenheter var övergripande negativa, då de kände stor oro för sitt barn på grund av vad barnet fick utstå relaterat till sjukdomen. För föräldrarnas egen del kände de ett behov av större stöd från både hälso- och sjukvård och nära relationer. Detta är någonting som bör utvecklas inom en snar framtid, både för föräldrarnas och barnens upplevda hälsa. / Background: Long-term illness means a change of the daily life in many aspects. Resources are needed to manage and accept the disease in order to achieve an equitable everyday life. Type 1 diabetes is one of the fastest growing long-term illness in the entire world and there are approximately 1,1 million children with this illness. Parents are an important part in the care of the children. Family-based care means that the focus should be on caring for the entire family, not only for the patient. The nurse plays a great part in having to deal with the interplay between everyone involved in the family. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of living with their child with type 1 diabetes. Method: A literature review has developed by using 13 qualitative studies, found in PubMed and CINAHL. Findings: Three main themes were identified: Adapting to the new daily life, Emotional aspects and Need of support. Adapting to the new daily life refered to parents’ experiences when their child were newly diagnosed, fear of hypoglycemia and transfer responsibility to others. Emotional aspects was about which emotions parents’ are dealing with throughout the illness, together with the big worry about the future. Need of support involves both healthcare and close relations, which were exposed as momentous to the parents. Conclusion: Parents’ experiences were overall negative, since they were worrying about their children and what they endured during their illness. The parents felt that a greater support system was necessary, both from the healthcare and from close relations. This is something that needs to be developed within a near future, both regarding parents’ and childrens’ perceived health.