Syftet till studien är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete utifrån fritidshemmets uppdrag att erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Vår intention är att genom kvalitativa intervjuer i form av parintervjuer, på två olika avdelningar på samma fritidshem ta reda på fritidslärarnas tolkning av begreppet en meningsfull fritid och hur de organiserar en meningsfull fritid utifrån elevernas intresse. Fritidslärarna har också fått beskriva ett case om hur de kan arbeta för att erbjuda eleverna en meningsfull fritid och vilka utmaningar de kan ställas inför när de planerar en verksamhet som erbjuder en meningsfull fritid. I studien gjordes två parintervjuer med fritidslärare från respektive avdelning. Resultatet av studien visar att det trots många likheter även fanns skillnader mellan avdelningarna i hur de arbetar med att erbjuda elever en meningsfull fritid då fritidslärarna har egna tolkningar av den meningsfulla fritiden och hur den tas till uttryck i verksamheten. I resultatet framkommer det också att fritidslärarna till stor del utgår från elevernas intressen för att skapa en meningsfull miljö för eleverna. I respektive case får vi goda exempel som visar hur den meningsfulla fritiden tas till uttryck. Slutligen visar resultatet att en utmaning med att inkludera eleverna i aktiviteter, är att det finns svårigheter att få med elever med särskilda behov då aktiviteterna oftast inte är anpassade för hela gruppen.

Sammanfattning I och med den nya läroplanen för förskolan som träder i kraft juli 2019, kommer äntligen högläsningen stå med och detta var en av anledningarna till denna studie. Genom att högläsningen skrivs in i läroplanen tror vi att den kommer få mer plats i förskolan. Vårt syfte med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning, i vilket syfte och med vilken effekt barn idag blir höglästa för dels i hemmet, dels i förskolan. För att samla in materialet har vi observerat barn och förskollärare under högläsningssituationer, Andrea har intervjuat förskollärare i Uppsala och Knivsta kommun. Jenny har gjort en enkätundersökning via internet till vårdnadshavare med barn i ålder 3–5 år. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och några relevanta begrepp ur denna teori som ”mediering” och ”proximala utvecklingszonen”. Vi har även lutat oss mot begreppet ”literacy”. Resultatet visade att både förskollärare och vårdnadshavare vi vände oss till ansåg att högläsning är betydelsefullt och att barns språkutveckling främjas via den. Förskollärarna använde inte högläsningen enbart till att läsa utan de hade ett syfte med boken som att diskutera dilemman, värdegrundsfrågor, olika teman och känslor. 98 procent av 128 vårdnadshavare läser för sina barn och över 65 procent dagligen och över 70 procent ansåg att förskolans högläsning är mycket viktig. Genom observationerna kunde vi utläsa att barnen hade ett intresse och engagemang för högläsningen och i hemmen var det barnen som tog initiativ mest till läsningen. Denna studie bekräftar att barns högläsning är en viktig del i deras vardag och kunskaps berikande.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningar av att skapa ett växande intresse om hållbar utveckling hos barn samt hur de ser på att använda sig av utomhusmiljön som plats för lärande. Studien bygger på en kvalitativ ansats där sex verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna i studien är ett didaktiskt perspektiv samt en pragmatisk syn på lärande. Dessa perspektiv har använts i analysen av den insamlade empirin. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys gjorts. Tidigare forskning visar på att det är den ekologiska dimensionen som framträder till att genomsyra verksamhetens undervisning om och för hållbar utveckling samt att utomhusmiljön ses som gynnsam att använda för att bedriva undervisning om och för hållbar utveckling. Genom att analysera empirin framgick det att pedagogerna anser att varför hållbar utvecklig bör fokuseras på som innehåll i undervisningen i förskolan var självklart då det är ett stort och viktigt område. Vad och hur pedagogerna bedriver undervisningen var enligt pedagogernas utsagor något svårt att svara på. Studiens slutsatser visar på hur det likt tidigare forskning är den ekologiska dimensionen som genomsyrar undervisningen i verksamheten samt så framkommer det i studiens slutsatser hur utomhusmiljön som plats för lärande om och för hållbar utveckling ses som gynnsamt ur många olika aspekter där att få uppleva lärandet konkret och att praktiskt få göra är en aspekt. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work. / Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.

<p>The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews. The result was divided into the following three themes: to individualize the teaching, to interact with the student and how the teaching is based on reliable experience. The result showed that the teachers base their teaching mostly on the individual student depending on which student the teachers instruct and that they focus on his or her good qualities, needs and qualifications. The teachers also make deliberate choices when they choose material which they adapt to the individual students. However, the teachers do not seem to reflect as much on their choices and actions and that they apparently not do is to reflect over their choice and acts and that the curriculum is not, remarkably enough, used as a base for their pedagogic work.</p> / <p>Författarna var nyfikna på och ställde sig något frågande till om lärare är medvetna om vad de grundar sitt handlande på i olika undervisningssituationer? Kan lärare överhuvudtaget sätta ord på det? En av anledningarna till att författarna valde att fokusera på området var att de anser att lärare har till uppgift att tillgodose alla elevers behov och författarna fann det därför intressant att studera några olika lärares handlande. Syftet med studien är att studera lärares didaktiska medvetenhet och hur den kommer till uttryck i intentioner och handlingar, det vill säga hur de talar om sin undervisning och hur de agerar i skilda undervisningssituationer. Metoder som användes i studien var observationer och kvalitativa intervjuer. Resultatet delades in i de tre temana: att individanpassa undervisningen, att samspela med eleven och att bygga på sin beprövade erfarenhet. Resultatet visade att lärarna grundar sitt handlade främst på individualisering då de utgår från vilken elev de handleder, vad denne har för behov, förutsättningar och starka sidor. Det visade sig också att lärarna gör medvetna val när de väljer ut material som de sedan individanpassar utefter elevernas nivå. Det de däremot inte verkar göra lika medvetet är att reflektera över sina val och handlingar samt att läroplanen, anmärkningsvärt nog, inte ligger till grund för deras pedagogiska arbete.</p>