Studiens syfte är att synliggöra vilket innehåll gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet som finns i skönlitteratur för årskurs 1–3, för att lågstadielärare potentiellt ska kunna använda böckerna i ett högläsningssyfte i sin sex- och samlevnadsundervisning. Studiens teoretiska utgångspunkter är den didaktiska frågan vad, heteronormen, könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Studien baseras därmed på tre forskningsfrågor angående vad i utvalda högläsningsböcker för årskurs 1–3 som är normavvikande och normativt inom könsmönster, könsidentitet och sexualitet. Detta undersöks genom en kvalitativ textanalys med analysfrågor formulerade utifrån studiens frågeställningar. De fyra böckerna som analyseras är följande: Prinsessan som inte tyckte om prinsar av Alice Brière-Haquet, Jösta och Johan av Anette Skåhlberg, Om jag bara inte råkat klippa taxfrisyr av Ingelin Angerborn och Brorsan är kung av Jenny Jägerfeld. Resultatet visar att majoriteten av karaktärerna beskrivs med både normavvikande och normativa könsmönster och att enstaka karaktärer är traditionellt normativa. Innehåll om könsidentitet påvisar att normativa könsidentiteter (cispersoner) är vanligast förekommande och att endast en karaktär identifierar sig med en normavvikande könsidentitet som transperson. Angående innehållet av sexualitet (sexuella läggningar) synliggörs normativ heterosexualitet i alla böcker och i två av böckerna synliggörs en normavvikande sexualitet, homosexualitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att alla böckers innehåll genomsyras av normativa aspekter gällande könsmönster, könsidentitet och sexualitet, trots att de valts ut i ett normkritiskt perspektiv. Detta påvisar att heteronormen upprätthålls i samtliga böcker samtidigt som den utmanas av vissa karaktärer. Studien konstaterar därav att lärare bör vara medvetna i val av högläsningsbok samt vilket innehåll som förmedlas till eleverna, för att skolans sex- och samlevnadsundervisning ska normalisera det avvikande och därmed förmedla allas lika värde och rättigheter i likhet med skolans värdegrund.

Fyra stycken lärares beskrivningar om hur de undervisar och definierar nyreligiositet och nya religiösa rörelser har studerats i föreliggande uppsats. Syftet med studien är att undersöka vad verksamma religionskunskapslärare på högstadiet säger att de undervisar om i undervisningen kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att få fram data till studien. Teorier om didaktiskt innehåll och undervisning som meningserbjudande har använts vid analysen av resultatet.   Uppsatsen utgår från tre stycken frågeställningar om hur definierar religionskunskapslärare begreppen nyreligiositet och nyreligiösa rörelser, om vad beskriver religionskunskapslärare att de undervisar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser och hur beskriver lärare att de arbetar kring nyreligiositet och nyreligiösa rörelser i undervisningen?   Resultatet i studien visar att lärarna har problem med att definiera begreppet nyreligiositet, vilket kan vara en orsak till att området får en marginell plats i religionskunskapsundervisningen. Lärarna anser att kursplanen är den viktigaste faktorn i urvalet av undervisningsinnehåll, men skyller på att tiden är för knapp för att hinna med allt. Eleverna är ofta delaktiga i planeringen och urvalet av undervisningsinnehållet i området nyreligiositet och nya religiösa rörelser. / In this essay, the teaching on the subjects new religiousness and new religious movements and the definition of these subjects have been studied amongst four teachers. The aim of the study is to examine how religion teachers in secondary school say they teach the subjects. The data has been collected by semi-structured interviews, which is a qualitative method of data gathering. Theories on didactic content and teaching as provider of meaning have been used during the analysis of the result.   The essay is based on three questions about how the teacher defines the terms new religiousness and new religious movements, what the teachers include in his or her teaching on the subjects, and how the teachers describes his or her teachings on the subjects.   The result of the study shows that the teachers have problems defining the terms new religiousness, which may be one reason why the subject is neglected during the teaching on religion. The teachers think that the curriculum is the most important factor in the selection of content in their teaching, but blames time as the most important factor when they decide to focus on other content. The students are often involved in the planning and when selecting content in the area of new religiousness and new religious movements.