The question how teaching should be organized in order to give the students the help and support they need to reach their goals is always of vital interest. All students are unique individuals with different prerequisities, possibilities and needs. Streaming in mathematics could be one solution. The first week at upper secondary school a diagnostic test is carried through. Thereafter, the result is used as a basis for dividing the classes into different teaching groups. Thus, the groups working with mathematics become more homogeneous and the students’ previous knowledge is approximately at the same level. As a result of this, the teaching can be adjusted to each individual student’s needs. But what do the students think about streaming? What are the groups called? Are there differences in values and attitudes between the groups? How do other students, teachers or parents look upon streaming? Is it possible to change groups? Are the students stimulated by streaming or is it a means to facilitate for the teachers? The aim of my survey is to examine students’ opinion of mathematics at upper secondary school. The survey was implemented in a small town in Central Sweden and comprises 228 students in 13 teaching groups. My survey shows that streaming is needed in order to meet the different needs of all students. However, it should be developed to involve a greater freedom of choice during the students’ education at upper secondary school. More streamed teaching would lead to a lower pace of teaching and more suited course literature which would improve the students’ results. However, it is also very important that the teacher does not see the streamed group as homogeneous, but is aware of the students’ varying comprehension. The teacher should also have the same expectations on all students, use neutral names for the groups and value all levels alike. / Det har länge diskuterats hur undervisningen bäst ska utformas för att ge eleverna den hjälp och det stöd de behöver för att nå sina mål. Alla elever är unika individer, med olika förutsättningar, möjligheter och behov. Nivågruppindelning i matematik kan vara en lösning. Första veckan på gymnasiet görs ett diagnostiskt prov. Resultatet använder lärarna sedan som underlag för klassernas indelning i olika undervisningsgrupper. Matematikgrupperna antas då vara mer homogena där elevernas förkunskaper är ungefär på samma nivå. Undervisningen kan då bättre anpassas för var enskild elevs behov. Men hur uppfattar eleverna nivågruppindelningen? Hur benämns grupperna? Förekommer det värderingar eller attitydskillnader mellan grupperna, från andra elever, lärare eller föräldrar? Går det att byta grupp? Stimuleras eleverna av gruppindelningen, eller är den mest till för lärarna? Syftet med det här arbetet är att undersöka elevers uppfattning i matematik på gymnasiet. Undersökningen gjordes i en mindre mellansvensk stad, och omfattade 228 elever i 13 undervisningsgrupper. Nivågrupperingar behövs i skolan för att möta elevers olika behov, men bör utvecklas till större valfrihet av grupptillhörighet under gymnasietiden. Mer differentierad undervisning, ge möjlighet till lägre undervisningstempo och anpassad kurslitteratur, skulle höja elevernas resultat. Men det är också viktigt att läraren inte ser den nivåindelade gruppen som homogen, utan räknar med varierad förståelse, har lika förväntningar på alla elever, använder oladdade benämningar till grupperna samt värderar alla nivåer lika högt.

This essay is a study of the motives and driving forces affecting how a food producer looks at, and incorporates, an environmental-labeling and its impact on their organization and strategy. Driving forces and motivations is an important part of a business strategy and impacts its content and its expression. Sustainability can be part of the overall company strategy but could also define the entire company.   This study has shown that the main motive for working with eco-labelling is a genuine interest in issues concerning sustainability. This creates an opportunity for the company to communicate their environmental policies to their customers.   For a company that works proactive and innovative with sustainability and climate issues, the new climate framework does not mean any major organizational or strategic changes. When the framework is incorporated in the organization the farms need to be analyzed with a climate impact perspective. This essay shows that this process, together with tools developed to handle the framework, make change in the way dairy farmers think and how they relate to their daily work.

Syftet med denna studie var att avgöra vilka attityder idrottslärare har till nivågruppering inom ämnet Idrott och Hälsa samt vilka argument de har för att använda eller inte använda sig av arbetssättet. Studien undersöker även vilka för- och nackdelar idrottslärarna ser med nivågruppering samt hur de löser det rent praktiskt.   Den metod som använts är en kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer och målgruppen har varit lärare som undervisar i ämnet Idrott och Hälsa. En jämförelse har gjorts mellan idrottslärare med lång erfarenhet och idrottslärare med kortare erfarenhet för att se om erfarenhet av yrket påverkar synen på arbetssättet.   Resultatet visar att majoriteten av idrottslärarna är positivt inställda till nivågrupperad undervisning men att de inte kan använda sig av arbetssättet så ofta de vill på grund av bristande resurser. Samtliga idrottslärare i undersökningen var överens om att den idrottsliga utvecklingen gick snabbare för alla elever i en klass, oavsett vilken grupp de tillhörde, när nivågruppering användes jämfört med sammanhållen undervisning. Den slutsats som kan dras av undersökningen är att nivågruppering kan gynna alla elever i en klass om det används på rätt sätt. Lågpresterande elever får lättare att nå målen och ett godkänt betyg samtidigt som högpresterande elever får större utmaning. En lärare måste dock vara medveten om de risker som arbetssättet kan innebära och endast använda det under väl genomtänkta tillfälliga moment.

Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning. Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan. Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna.

<p>Syftet med arbetet är att få en bild av vad lärare menar med individualisering och därigenom genomför sin undervisning.</p><p>Metoden som används i undersökningen är strukturerade intervjuer med ett antal verksamma lärare, fördelade från grundskolans tidigare år till gymnasiet. Resultatet av intervjuerna kopplas därefter tillbaka till litteratur och styrdokument för skolan.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att de flesta lärare är ganska överrens om vad som menas med individualisering. Däremot tar sig detta olika uttryck i en klassrumssituation beroende på vilka yttre omständigheter som råder för de olika lärarna.</p>

Sammanfattning Examensarbete, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, kurskod 2FE73E, VT 2015. Författare: Marie Carlsson Handledare: Martin Amesteus Titel: Sinnenas betydelse för varumärkesposition- En fallstudie av FIKAs strategiska position på den amerikanska marknaden. Syfte med uppsatsen: Syftet med uppsatsen är att beskriva ett företags strategiska position och differentieringsfaktorer och påvisa om kunderna uppfattar denna position och differentieringsfaktorer ur företagets synvinkel på ett enhetligt sätt samt undersöka hur företaget arbetar med sinnesmarknadsföring för att förmedla sina differentieringsfaktorer till sina kunder. Avgränsningar: Denna uppsats behandlar företaget FIKA, som är en svensk kaffekedja, som ligger i staden New York. FIKAs marknadsföring kommer att studeras och fokus kommer vara på hur FIKA arbetar med strategi och positionering. Deras marknadsföring studeras även med fokus på Sinnesmarknadsföring. Vidare har jag haft som avsikt att inte koppla FIKAs ekonomiska situation, utan begränsat den strategiska positionen till att omfatta varumärket, positionering- och differentieringsstrategier. Metod: I denna uppsats har jag gjort en fallstudieundersökning för att få djupare förståelse för företagets strategiska position, deras differentieringsfaktorer samt arbete med sinnesmarknadsföring.  Studien bygger på en abduktiv ansats där teorierna har varit utgångspunkten och där det skett en alternering mellan teori och empiri. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med representanter från företaget FIKA, samt FIKAs kunder. Resultat: Studien visar på att företaget FIKA har en tydlig positionering gällande kvalité och innehar ett unikt produktsortiment på den amerikanska marknaden. Slutsatser har även dragits att den position företaget vill förmedla gällande det svenska till viss del inte stämmer överens med kundens associationer till varumärket. Slutsatser har även dragits att FIKA inte använder sig utav begreppet sinnesmarknadsföring, men bejakar samtliga sinnen i servicelandskapet. Ett medvetet arbete med sinnestrategier har även påvisat kunna förstärka ett varumärkes position och differentieringsfaktorer. Nyckelord: Varumärke, Varumärkesidentitet, Positionering, Differentiering, Sinnemarknadsföring, Sinnesuttryck, Sinnessensationer.

Sammanfattning All undervisning skall sträva efter att vara individanpassad. Nivågruppering kan vara ett sätt att nå de mål som finns uppsatta av Skolverket. Det är viktigt att forska kring hur eleverna upplever denna nivågruppering. Syftet med denna studie var att undersöka om differentiering inom Idrott och Hälsa är lämpligt som verktyg i undervisningen samt att granska vad eleverna anser om nivågruppering som metod. Tidigare forskning visar på både negativa och positiva effekter av denna metod. En risk är att elever i den mindre avancerade gruppen upplever att de är sämre och får en lägre status på skolan. En positiv aspekt av nivågruppering är att eleverna kan få en undervisning som de själva känner att de behärskar och i och med detta motiveras till rörelse och motion. Studien har genomförts på en skola i Mellansverige där eleverna kan välja att gå i grupp 1, som är den mer avancerade gruppen, eller att gå i grupp 2, som är den mindre avancerade gruppen. Undersökningen har genomförts genom två gruppintervjuer med elever från år nio. Val av metod motiveras med att författarna ville få fram ett resultat som skildrade ett fåtal elevers tankar kring differentiering. Med en gruppintervju kunde vi få svar på frågor som inte varit möjligt vid t.ex. en enkätundersökning. Till att börja med intervjuades fyra elever från grupp 1. Sedan intervjuades fem elever från grupp 2. Båda intervjuerna spelades in på en minidisc för att återge ett så korrekt resultat som möjligt. Resultatet visade att samtliga elever som deltog i undersökningen var positiva till nivågrupperingen. Tydligast märktes detta hos de kvinnliga elever som gick i grupp 2. De kände innan grupperingen en olustkänsla inför idrottslektionerna. De kände sig utanför och underlägsna de andra som tog ämnet på större allvar. De går nu till skillnad från tidigare på lektionerna med en positiv inställning till ämnet. Det som i undersökningen framkommer som negativt är att det, enligt eleverna, bedrivs en undervisning för grupp 2 som enligt författarna är under all kritik. Det framkommer genom intervjuerna med eleverna att det i den mindre avancerade gruppen ofta förekommer lektioner där läraren ger eleverna helt fria händer att göra vad det vill. Skolan har en individualiserad undervisning som i sig är positivt, men de tycks sakna den disciplin som krävs för att detta ska leda till en ökad förståelse för ämnets vikt. Det leder ofta till oseriösa lektioner där elever driver runt och gör lite som de vill.

Arbetets syfte är att undersöka vilka synpunkter matematiklärare i årskurs 7-9 har på nivågrupper som undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lärare väljer att undervisa i nivågrupper och andra inte. Det finns både forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivågrupper. En av anledningarna till den oenighet som råder är att frågan om nivågruppering har både en pedagogisk och en ideologisk aspekt. Uppsatsen inleds med en bakgrund bestående av en kort historik, styrdokument och en sammanställning av forskning kring nivågrupper i matematik. Därefter presenteras en enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare i årskurs 7-9. Undersökningen behandlar dels organisatoriska frågor kring nivågrupper, dels åsiktsfrågor om vilka elever som främjas genom valet av undervisningsform. Resultaten från undersökningen visar att organisationen kring nivågrupper är ganska styrd av läraren, där byte mellan grupperna är möjliga men problematiska för både lärare och elever. Lärare som undervisar i nivågrupper anser att nivågrupper främjar både högpresterande och lågpresterande elever. Lärare som undervisar i heterogena klasser menar däremot att nivågrupper främst främjar högpresterande elever.

Nivågruppering är ett väldebatterat ämne när det gäller hur man bör organisera undervisningen på bästa sätt. I matematikämnet har det historiskt varit vanligt att nivågruppera (exempelvis genom allmän och särskild kurs). Vi tror att lärarens roll för hur väl nivågrupperad undervisning fungerar är helt avgörande. Därför har vi valt att undersöka lärares syn på nivågruppering. Undersökningen är av kvalitativ art. Ett antal kvalitativa intervjuer med högstadielärare på två orter i Västerbottens län har genomförts. Den data som insamlats har sedan gåtts igenom och analyserats. Resultatet av denna studie indikerar att lärare generellt är positiva till nivågruppering. Man ser det som ett bra sätt att organisera undervisningen utifrån de resurser man har att tillgå idag. Flera av lärarna uttrycker dock att om man framförallt hade mindre klasser, skulle man kunna klara sig bra utan att nivågruppera, då man skulle hinna med att hjälpa sina elever på ett annat sätt. Lärarna har olika erfarenheter av nivågruppering, och stött på olika sorters nivågruppering, därför blir resultatet något spretigt.

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och konkurrens infördes vid handeln med el. Målet med avregleringen var att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av resurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Avregleringen på elmarknaden medförde inte bara att spelplanen öppnades för nya aktörer, utan den nya konkurrenssituationen ändrade även spelets regler och förutsättningar. Beslut om produktion och pris flyttades i större grad över till aktörerna på marknaden och beslut om hur man skulle tävla om kunder på en marknad med konkurrens blev plötsligt viktiga för företagen på marknaden. För att elhandelsbolagen skulle kunna bli framgångrika på den  nya marknaden krävdes det att de positionerade sig och utvecklade konkurrens- och marknadsföringsstrategier. Beslut om konkurrens- och marknadsföringsstrategier på elhandelsmarknaden görs mer komplext då företagen arbetar med en homogen produkt på en marknad som karaktäriseras av låga marginaler, lättrörliga kunder och där företagen har svårt att påverka produktens pris.    Syftet med studien är att undersöka hur små elhandelsbolag strategiskt arbetar med marknadsföring för att skapa konkurrensfördelar på den svenska marknaden. Undersökningen bygger på en komparativ fallstudie där intervjuer genomfördes med sex stycken elhandelsbolag på den svenska marknaden. Intervjuerna genomfördes med personer med god kännedom om företagets arbete med marknadsföringsstrategier. Det empiriska materialet analyserades med en teoretisk modell som bygger på Porters modell om de allmänna konkurrensstrategierna och McCarthys toeri om ett företags marknadsföringsmix. En markndsundersökning med sex centrala teman som visade sig vara viktiga vid beslut om val av elhandelsbolag integrerades även i den teoretiska modellen. Resultatet visade att företagen fäste olika vikt vid de sex centrala teman i vår undersökningen, beroende på företagets strategiska fokus i sin marknadsföring. De mer generella slutsatserna vi kan dra från vår undersökningen är att det verkar finnas en skillnad mellan kommunalt och privat ägda bolag. De regionalt förankrade bolagen tenderade att vara mer fokuserade i både differentiering och kostnadsöverlägsenhet. Miljö var den viktigaste faktorn i marknadsföringen där samtliga undersökta företag framhöll deras miljöprofilen som ett viktigt argument för att välja dem. Den marknadsföringsstrategi som företagen tillämpar beror på den bild företaget har av  den svenska elmarknaden, där exempelvis företag som menar att kunder väljer elhandelsbolag efter pris fokuserar mer på pris i sin marknadsföring. Slutligen fann vi att företagen i allt högre grad försöker involvera kunderna i deras avtal. Ett exempel på detta är företagens försäljning av andelar i vindkraftskooperativ där kunden blir delägare och producerar sin egen el.