Bakgrund: Till år 2020 ska antalet exportmogna svenska destinationer ha mer än fördubblats. Detta enligt projektet Nationell strategi som bland andra aktörerna Visit Sweden, Svensk Turism och Swedavia igår i. Visit Swedens roll i projektet är att marknadsföra Sverige till målgrupper utomlands. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Visit Sweden arbetar för att marknadsföra Sverige och dess destinationer till sina utvalda målgrupper internationellt. Frågeställning: Hur arbetar Visit Sweden för att attrahera utvalda målgrupper? Vilken kommunikation finns med målgrupperna? Hur arbetar Visit Sweden för att stärka Sveriges image hos resenärerna? Metod: I denna uppsats har kvalitativa metoder använts med djupintervjuer och litteraturstudier för att ge författarna en bredare och djupare bild av ämnet för att kunna svara på frågeställningarna. Intervjuer gjordes med representanter från Visit Sweden och Svenska Institutet. Teori: De teorier som utgör uppsatsens teoretiska referensram berör image, integrerad marknadskommunikation, positionering, differentiering samt platsmarknadsföring. Slutsats: Visit Sweden definierar sina målgrupper utifrån analyser för att kunna rikta marknadsföringen till rätt målgrupp. För att få störst effekt och spridning av sin marknadsföring använder Visit Sweden integrerad marknadskommunikation med en mix av kanaler. Kommunikationen är anpassad efter målgrupperna, utifrån analyser har Visit Sweden kommit fram till vilka kanaler som fungerar bäst för vilka målgrupper. Marknadsföringen sker genom partnerskap med kampanjer och insatser utomlands eller genom nation branding som är insatser för Sverige som land. Utifrån en gemensam varumärkesplattform, framtagen av Nämnden för Sverigefrämjandet i utlandet, arbetar Visit Sweden med nation branding för att stärka bilden av Sverige. Nation branding sker genom bland annat kampanjer och olika insatser, dessa hjälper Sverige att ligga i top-of-mind hos resenärerna. Genom att placera Sverige i top-of-mind hos resenärerna, genom marknadsföringsinsatser, har Sverige en större chans att bli vald som destination av resenären för nästkommande resa. Sverige positioneras som progressivt utifrån kärnvärdena nytänkande, öppenhet, omtänksamhet och äkthet från varumärkesplattformen gör Sverige mer attraktivt som destination.

Purpose and aim The purpose of this thesis has been to create a deeper understanding about the impact that the digitalization of the music business in the early 2000s and also the latter change, that in this paper is referred to as the sociodigital change, has had on artist brands. We will also analyze the positive and negative effects that this development may have had on the already existing brand environment and lastly also review the true importance of the professional industry’s competence. We have chosen the following research question in relation to the purpose; In what way has the basic conditions for artist brands within the music industry changed since the digitalization of the music industry in the early 2000s? Method For this study we initially took an inductive approach as we formed hypotheses based on experiences and previous knowledge which we then corroborated with theories. Based on an empirical problem that we observed in an early stage of the study, we conducted six interviews with people within the music industry. During the work process, we alternated between theories and our collected empirical data which resulted in the study adopting an abductive nature. Conlusions Our study revealed that the single largest change for the basic conditions of artist brands since the 2000s digitalization is the accessability of exposure. Due to the reason that it now has become easier to expose your brand as an artist, the number of brands, particularly in the lower and middle segments, has increased which has caused the competative environment to get tougher. However, our study demonstrates that the conditions for the largest, well-established artist brands has not been significantly affected. In our conclusion, we also point out the importance and relevance of the professional music industry’s competence and clout. Keywords Brand, artist, artist brand, competition, differentiation, digitalization

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

<p>Arbetets syfte är att undersöka vilka synpunkter matematiklärare i årskurs 7-9 har på nivågrupper som undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lärare väljer att undervisa i nivågrupper och andra inte. Det finns både forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivågrupper. En av anledningarna till den oenighet som råder är att frågan om nivågruppering har både en pedagogisk och en ideologisk aspekt.</p><p>Uppsatsen inleds med en bakgrund bestående av en kort historik, styrdokument och en sammanställning av forskning kring nivågrupper i matematik. Därefter presenteras en enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare i årskurs 7-9. Undersökningen behandlar dels organisatoriska frågor kring nivågrupper, dels åsiktsfrågor om vilka elever som främjas genom valet av undervisningsform. Resultaten från undersökningen visar att organisationen kring nivågrupper är ganska styrd av läraren, där byte mellan grupperna är möjliga men problematiska för både lärare och elever. Lärare som undervisar i nivågrupper anser att nivågrupper främjar både högpresterande och lågpresterande elever. Lärare som undervisar i heterogena klasser menar däremot att nivågrupper främst främjar högpresterande elever.</p>

Differentierad undervisning syftar till att främja delaktighet och gemenskap. Det främjas genom att redan i planeringsstadiet ta elevgruppens olikheter i beaktande för att kunna erbjuda elever olika sätt att träna, förstå samt ta till sig innehåll. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i mellanstadiet tillämpar samt resonerar om differentierad undervisning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är dels befintliga kategorier för hur undervisningen kan differentieras, dels hur arbetssättet bidrar till en inkluderande undervisning. För att uppnå syftet med studien görs semistrukturerade intervjuer som analyseras med hjälp av tematisering samt ett analysverktyg. Resultatet av hur lärare tillämpar differentierad undervisning visar att samtliga informanter tillämpar arbetssättet med hjälp av de befintliga kategorierna. Resultatet på hur lärare resonerar om arbetssättet visar att stöd är avgörande vid implementeringen samt att informanterna till övervägande del ser möjligheter med arbetssättet.

Alla elever är olika och läsundervisningen ska anpassas så att alla elever får möjlighet att uppnå de kunskapskrav som styrdokument kräver. Läsforskning visar att den tidiga läsutvecklingen hos barn är komplex och ett dilemma gällande lärarens bemötande av elevernas olika bakgrunder och erfarenheter föreligger. Att anpassa läsundervisningen, differentiera, till alla elevers olika behov samtidigt är en komplex uppgift, vilken kräver goda förutsättningar både gällande lärarens kompetens och organisationen kring undervisningen. Här har även forskning visat på en begränsning gällande lärarens kompetens. Kompetensen kan betraktas vara tillräcklig endast när elevernas skriftspråksutveckling är ideal och andra professioner som specialpedagoger på skolorna får kompensera för den bristande kunskapen. Syftet med denna studie är därför att med ett specialpedagogiskt perspektiv, klargöra vad som kännetecknar forskning inom området differentierad läsundervisning och att synliggöra vilka faktorer som kan bidra till en läsundervisning som bemöter olika elevers behov. Mer specifikt besvaras frågan hur en differentierad läsundervisning som tillgodoser olika elevers behov i årskurs ett inom ämnet svenska skapas. I denna litteraturstudie har databassökningar och manuella sökningar lett till att tre avhandlingar och sex artiklar analyserats. Ett sammanställande resultat visar tre faktorer som påverkar kvaliteten på en differentierad läsundervisning och på vilka sätt. Den första och den mest avgörande är lärarens kompetens i läsinlärning, läsundervisning samt inverkan av pedagogiskt förhållningssätt. Den andra faktorn utgörs av undervisningsstrategier så som stöttning, en till en- eller smågruppsundervisning och den tredje är organisatoriska förutsättningar som elevvariationen och skolans förhållningssätt till stödinsatser samt kompetensutveckling. Diskussionen visar hur de tre faktorerna är sammanlänkande. Det sociokulturella perspektivet har en stark position i många studier och inom den svenska läroplanen. Ett steg vidare inom området är att studera i vilken utsträckning detta perspektiv har påverkat lärares förhållningssätt och undervisningsstrategier samt vilka konsekvenser denna dominans har medfört i den svenska läsundervisningen.

Sammanfattning/Abstract Olsson, Catarina och Ockedal, Pierre (2022). Specialpedagogik: När allmänpedagogiken inte räcker till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Sett till Salamancadeklarationen (Svenska UNESCO, 2006) bör skolan eftersträva mångfald. Detta i syfte om att låta alla barn, oavsett svårigheter eller individuella skillnader, få närvara, delta och lära inom det ordinarie utbildningssystemet. Skolverket (2019) anser då i sin tur att det ska skapas möjligheter för alla elever att nå målen och därmed måste också hänsyn tas till alla elevers olika förutsättningar och behov. Således blir studiens utgångspunkt att undersöka en grundpelare inom specialpedagogiken - inkludering.    Förväntat kunskapsbidrag Vi avser att synliggöra och problematisera viktiga aspekter för vår kommande yrkesroll, i arbetet med en förebyggande skolmiljö, där eleverna ges förutsättningar att känna sig inkluderade.    Syfte och frågeställningar Studien syftar till att belysa lärares och specialpedagogers erfarenheter och tankar, vad gäller förutsättningar och utmaningar för att iscensätta inkludering i praktiken. Studien behandlar olika perspektiv på hur lärare och specialpedagoger tillsammans utformar undervisning och arbete, vad gäller tankar kring gemenskap och delaktighet. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för att elever ska kunna tillgodose sig undervisningen.  ·      Vilka förutsättningar och utmaningar synliggör lärare och specialpedagoger i inkluderingsarbetet? ·      Hur utformas arbetet för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet?  ·      Hur betraktas den specialpedagogiska rollen i arbetet med att möta elevers olikheter?    Teori Studiens teoretiska ansats utgår från Harts delaktighetsstege och professionsteori. Därtill beskrivs specialpedagogiska perspektiv, som ett sätt att synliggöra orsaker och bakomliggande faktorer till varför elever kan hamna i svårigheter. Dessa perspektiv är; kategoriskt, relationellt och dilemmaperspektivet. Teorierna och perspektiven används för att visa på förutsättningar för gemenskap, delaktighet och inflytande, samt för att synliggöra specialpedagogens roll och utmaningar för att kunna bidra till utformningen av undervisning som främjar inkludering.    Metod Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger från årkurs 1-9, analyseras det empiriska materialet med inspiration från hermeneutiken. Det empiriska materialet avser då att belysa huruvida inkludering och differentiering iscensätts ute på skolorna, samt hur arbetet utformas för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet. De teman som då framkommit är; Inkludering: Förutsättningar och utmaningar, Pedagogisk differentiering: Delaktighet och gemenskap samt Professionsaspekter:  Synsätt på specialpedagogens roll.   Resultat Studien visar att det finns goda intentioner, samt en vilja och medvetenhet att arbeta för inkludering. Resultatet visar dock att det anses saknas organisatoriska förutsättningar för att införliva inkludering i praktiken. Läroplanen ses då också som ett reellt hinder. Respondenterna menar i sin tur att de avser att utforma undervisning och stoff för att elever ska kunna vara delaktiga, men gör oftast så utan att lyssna in elevers tankar och behov. Samtidigt finns det då elever som går till specialpedagoger som förväntas att, vara den inlyssnade parten och, utforma undervisningen. Därmed visar det sig också att flertalet skolor legitimerar specialpedagogiska insatser, i form av att exkludera elever - detta trots att undervisningen anses differentieras för att möta elevers olikheter. Vilket medför att specialpedagoger, som vill införliva ett relationellt förhållningssätt, får legitimitet och jurisdiktion att vara en del av sådana åtgärder. Detta då specialpedagogiken i sig kan bidra till att allmänpedagogiken undkommer eller undermineras, vad gäller att ta ansvar för alla elever.    Specialpedagogiska implikationer Det som framkommit i studien bör inte ses som en metod eller konkreta handlingar, som i sig direkt kan omsättas i praktiken. Tanken är snarare att få fram ett underlag, på vilket lärare och specialpedagoger, kan hitta gemensamma grunder och inspireras att genomdriva förändringar.

Studiens syfte är att ta reda på hur verksamma lärare differentierar sin undervisning i praktiken och därmed skapar lärandetillfällen som passar alla elever. I den empiriska delen av studien ingick tre grundskollärare och en speciallärare som alla intervjuades. Resultatet tolkades ur ett sociokulturellt perspektiv och visade att lärare upplever differentiering som oerhört viktigt men ibland utmanande, både i undervisning- och planeringssammanhang. Grunden för att skapa en differentierad matematikundervisning, menar lärarna, är att strukturera och planera undervisningstillfällen utifrån elevgruppens behov. De fem grundprinciperna, med inspiration från Wallbergs (2019) bok Lektionsdesign, är det som bejakas i processen med att skapa differentierade lärandetillfällen. En slutsats av analyserad data är att lärarna är eniga om att rutiner och en tydlig struktur är en grundförutsättning för differentiering.

Problemformulering: Studiens syfte är att undersöka och presentera hur läsundervisning i årskurs ett, med särskilt fokus på lässtarka elever, tar sig uttryck utifrån några lärares redogörelser. Detta inbegriper såväl hur undervisningen organiseras och bedrivs, samt svårigheter kring denna och vilka begränsningar som finns i strävan att skapa en läsundervisning som bemöter alla elever. Syftet är även att beskriva läsundervisningen i termer av differentiering enligt Tomlinsons definition av begreppet (Tomlinson, 2001; Santangelo &amp; Tomlinson, 2012; Tomlinson, 2014). Detta ska leda till ökad kunskap kring hur elever som tidigt lär sig att läsa kan ges möjlighet att fortsätta utvecklas utifrån sina läsutvecklingsnivåer, samt vilka hinder som kan uppstå för en differentierad läsundervisning. Metod: Intervju Teorival: Självständig analys där begreppen differentiering, lärandezoner och läsutvecklingsdimensioner används. Resultat: Bedömningar av elevernas kunskaper görs både mer formellt och informellt för att ta reda på elevernas nivåer, de ligger sedan till grund för innehållet i undervisningen och för indelning i olika grupper. Gruppindelningar görs på olika vis exempelvis för att eleverna ska kunna stötta varandra i gruppen eller för att läraren ska kunna lästräna med alla elever en och en. Då kan eleverna arbeta självständigt tills läraren kommer till den enskilda eleven. Differentiering försvåras av en stor bredd på elevernas nivåer och fokuset på att få alla elever läsande i årskurs ett. De lässtarka behöver uppgifter som kräver både läs- och skrivförmåga, vilket är svårt i årskurs ett. Lärarna uttrycker att ettan handlar mycket om att traggla bokstäver och att lära sig läsa, och att det är viktigare att få alla elever läsande än att utmana de lässtarka. Det finns dock flera skäl att differentiera sin undervisning så att även de lässtarka får utmaning och stöd på sin nivå. Differentiering uppnås av lärarna i studien till viss del, men för att uppnå differentiering fullt ut krävs att elevernas hela inlärningsbehov tillgodoses, vilket förenklas när eleverna har kommit lite längre i sin läsutveckling. Detta i sin tur påverkas av styrdokuments krav på innehåll och mål. Med andra ord behöver innehåll anpassas efter elevernas inlärningsbehov, och inte tvärtom där innehållet figurerar som utgångspunkt som därefter anpassas efter elevernas tidigare erfarenheter.

Sammanfattning/AbstractLudvigsson, Evelina och Tillenius, Kristina (2020). Differentierad matematikundervisning =matematikundervisning för alla? Speciallärarprogrammet, Matematikutveckling, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien utvecklar kunskapen kring differentierad undervisning i matematik och hur eleveruppfattar den undervisning läraren planerat och designat. Studien lyfter fram tre komponenterför differentierad undervisning; lärares förhållningssätt, relationen mellan lärare och eleversamt didaktiska verktyg, utifrån elev och lärarperspektiv.Syfte och frågeställningarSyftet är att skapa kunskap om lärares syn på differentierad undervisning i matematik samt hurelever i matematiksvårigheter uppfattar klassrumsundervisningen. Studien vill även synliggöralärares och elevers uppfattningar om hur differentierad undervisning i matematik kan bidra tillatt elever i matematiksvårigheter ges goda möjligheter till lärande i klassrumsundervisning. Hur resonerar lärarna kring planering och design av differentieradmatematikundervisning för att skapa goda möjligheter för elever imatematiksvårigheter? Hur resonerar och beskriver elever i matematiksvårigheter sina erfarenheter ochupplevelser av klassrumsundervisning i relation till det egna behovet? På vilket sätt förhåller sig elevens bild av klassrumsundervisningen till hur lärarenplanerat och designat lektionen?TeoriFör att analysera och förstå det empiriska resultatet utgår studien från ett sociokulturelltperspektiv på lärande och kommunikation. Sociokulturella teorier och tidigare forskning kringdifferentierad undervisning visar hur lärande sker i samspel mellan människor. För att drivatänkandet och handlingen framåt använder människan medierande redskap. Dessa redskap kanutgöras av stödjande faktorer såsom relationer till andra människor och i form av materiellaredskap och stödstrukturer.4MetodStudien bygger på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med inspirationav en fenomenologisk ansats. Två lärare från två olika skolor har intervjuats inför och efter enlektion. För att synliggöra elevens bild av undervisningen har även åtta elever intervjuats. Isamband med intervjuerna har även observationer genomförts. Dessa syftade till att utgörabakgrund inför efterintervjuerna.ResultatStudien pekar på tre villkor för att möjliggöra differentierad matematikundervisning: lärarensförhållningssätt, relationen mellan lärare och elever samt didaktiska verktyg.Lärarna belyser att deras intentioner med undervisningen är att alla elever ska kunna varamed i undervisningen och delta utifrån sina förutsättningar och behov. Lärarna ser framföralltelevgruppen som en viktig stödstruktur för elever i matematiksvårigheter.Övervägande del av eleverna upplever att gemensamma aktiviteter och grupplärandestödjer deras matematikinlärning, gör att matematiken blir roligare samt skapar en trygghet ilärandet. Materialet påvisar inte elevers medvetenhet om övriga stödstrukturer som lärarnabeskriver. Studien påvisar även en åtskillnad i hur lärare och elever beskriver vad som bedömssom viktigt i matematikundervisningen.Lärare och elever skildrar gemensamt differentiering avseende omfång och nivå vidindividuella matematikuppgifter som en viktig faktor i differentieringsarbetet.Studien ger bilden av att de intervjuade lärarna inte utgår från teoretiska eller praktiskamodeller för den differentierade undervisningen att vila på.Specialpedagogiska implikationerDen här studien vill rikta fokus mot hur en undervisning kan planeras och designas för attomfatta alla elever i klassrummet. Specialpedagogik handlar i hög utsträckning om att arbetafrämjande genom att förebygga att elever hamnar i svårigheter och om att tillgängliggöraundervisningen. Föreliggande studie utgår därmed från att en varierad och bred undervisningminskar behovet av anpassningar och särskilt stöd på individnivå. Speciallärarens uppdrag kaninnefatta organisatoriska frågor, handledning och elevstöd utifrån en differentieradundervisning i matematik.Specialläraren kan fungera som kvalificerad samtalspartner utifrån studiens tre villkor fördifferentierad matematikundervisning för att elever i matematiksvårigheter ska ges goda5möjlighet till lärande. Resultatet kan bidra till hur specialläraren tillsammans med arbetslagetkan reflektera kring stödjande strukturer i undervisningen.