Kommunikation är en stor del av chefen och ledarens vardag, både som ett vardagligt inslag men även som ett verktyg för att kunna leda. Kommunikation kan påverkas av flera olika filter både när vi sänder ut ett budskap och när vi tar emot ett budskap. I chefen och ledarens vardag uppstår flera olika typer av samtal i mötet med medarbetarna, det vardagliga och det mer strukturella samtalet men också det svåra samtalet som framförallt påverkas av chefen och ledarens känslor, medarbetaren men även ämnet i sig.Vad i det svåra samtalet som uppfattas som svårt är komplext och individuellt. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera upplevelser och erfarenheter kring svåra samtal hos personer i ledande position. För att på bästa sätt svara på studiens frågeställningar har semistrukturella intervjuer utförts som datainsamling där sju intervjuer gjorts. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga intervjuade chefer upplever osäkerhet inför de svåra samtalen och känslor som bubblar upp inom dem själva under samtalet men framför allt en osäkerhet i hanteringen kring de eventuella reaktioner som kan tänkas komma från mottagaren. Flertalet av cheferna upplevde de situationer där de inte riktigt har kontroll som svårare än de situationer de tidigare haft erfarenhet kring. Resultatet visar att rent erfarenhetsmässigt så förbereder sig de flesta chefer inför de svårare samtalen genom att tänka sig in i olika situationer som kan ske och på så sätt mentalt förbereder sig inför olika reaktioner från mottagaren. Samtliga chefer är väldigt måna om sina medarbetare och att det är i denna omtanke som vissa svårigheter kan uppstå. Dock menar de att de upplever att det är viktigt att skapa en relation med sin arbetsgrupp för att på så sätt lära känna varandra. Resultatet har analyserats med inspiration av Charmaz teori och Grounded theory. / Communication is a large part of the managers everyday life, both as an everyday element but also as a tool for being able to lead. Communication can be influenced by several different filters both when we send out communication and when we receive communication. In the managers everyday life, several different types of conversation a rise in the personal meeting with the employees, the everyday and the more structural conversation, but also the difficult conversation that is mainly affected by the managers feelings, the employee’s feelings but also the subject itself. What in the difficult conversation that is perceived as difficult is complex and individual. The purpose of this study is to describe and analyze feelings and experiences about difficult conversations with people in a leading position. In order to answer the questions of this study, semi-structural interviews have been carried out as data collection where seven interviews have been conducted. The results of the interviews showed that all interviewed managers experience uncertainty before the difficult conversations and feelings that are bubbling up within themselves during the conversation, but above all an uncertainty in the handling of the possible reactions that may come from the employee. The result shows that purely experiential, most managers are preparing for the more difficult conversations by thinking about different situations that can happen and through that mentally preparing for different reactions from the employee. All managers are very keen on their employees and that it is in this regard that some difficulties may a rise. However, they mean that they feel it is important to create a relationship with their employees in order to get to know each other. The result has been analyzed with inspiration from Charmaz theory and Grounded theory.

Bakgrund: Inom palliativ vård hålls svåra och existentiella samtal. Att hålla och bemöta dessa samtal kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Beroende på olika faktorer så har sjuksköterskorna olika förutsättningar för dessa samtal. I arbetet har Jean Watson teori har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av att hålla svåra samtal i livets slutskede. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CHINAL har använts. 15 artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultat: I resultatet av litteraturöversikt framkom sjuksköterskans upplevelse av bristande kunskap och avsaknad av utbildning i samband med svåra samtal. Avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och låg självkänsla. Arbetserfarenhet och trygghet i yrkesrollen kan bidra till att sjuksköterskan upplever sig bekväm med att hålla svåra samtal. Svåra samtal kan väcka etiska tankar, vilka behöver diskuteras i arbetsgruppen. Om inte etiska tankar uppmärksammas kan det uppstå meningsskiljaktigheter om patientens vård. Olika strategier kan användas av sjuksköterskan då hen upplever sig osäker på i vilken omfattning av information patienten fått eller hur mycket av informationen som uppfattats av patienten. Slutsats: Kunskap och utbildning behövs för att hålla svåra samtal, det kan påverka upplevelsen av samtalet. Etiska dilemman behöver diskuteras då det kan stärka sjuksköterskans förhållningssätt. Ämnet är snävt och fler studier behövs, därav behöver ämnet belysas och diskuteras på arbetsplatser för att lyfta ämnets betydelse.Nyckelord: Palliativ vård, sjuksköterska, svåra samtal, upplevelse / Background: Within palliative care difficult and existential conversations often take place. To conduct and meet these conversations, knowledge of the occupation and work life experience is required. Depending on a variation of factors the nurses conduct these conversations under different circumstances. Jean Warson has been used as a theoretical starting point. Aim: To acknowledge the factors that affect the nurse’s experiences of conducting difficult conversations at life’s end. Method: A systematic overview of qualitative literature with an inductive approach. The databases used were PubMed and CHINAL. 15 articles were then chosen that answered the aim of the study. Results: The result of the literature study shows that lack of knowledge and missing education affects the nurse’s experience in conjunction of difficult conversations. The lack of education can result in insecurities and low selfesteem. Work life experience and a sense of security in the professional role can contribute to the nurse’s overall comfort in partaking in difficult conversations. Difficult conversations can bring up ethical thoughts, which needs to be properly discussed withing a work group. If the ethical thoughts aren’t properly acknowledged disputes about the patient’s care may arise. Different strategies can be applied by the nurse if they are unsure of the extent of the information the patient has received or how much has been understood. Discussion: Knowledge and education are needed to properly conduct difficult conversations and can affect the experience of the conversation. To strengthen the nurse’s approach to the patient, ethical dilemmas need to be properly discussed. The covered subject is narrow, and more studies is needed, it is therefore necessary that it is acknowledged and discussed in the workplace to underline the importance of it.

Bakgrund: Inom palliativ vård hålls svåra och existentiella samtal. Att hålla och bemöta dessa samtal kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Beroende på olika faktorer så har sjuksköterskorna olika förutsättningar för dessa samtal. I arbetet har Jean Watson teori har använts som teoretisk utgångspunkt. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans upplevelse av att hålla svåra samtal i livets slutskede. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CHINAL har använts. 15 artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultat:I resultatet av litteraturöversikt framkom sjuksköterskans upplevelse av bristande kunskap och avsaknad av utbildning i samband med svåra samtal. Avsaknad av utbildning kan resultera i osäkerhet och låg självkänsla. Arbetserfarenhet och trygghet i yrkesrollen kan bidra till att sjuksköterskan upplever sig bekväm med att hålla svåra samtal. Svåra samtal kan väcka etiska tankar, vilka behöver diskuteras i arbetsgruppen. Om inte etiska tankar uppmärksammas kan det uppstå meningsskiljaktigheter om patientens vård. Olika strategier kan användas av sjuksköterskan då hen upplever sig osäker på i vilken omfattning av information patienten fått eller hur mycket av informationen som uppfattats av patienten.  Slutsats:Kunskap och utbildning behövs för att hålla svåra samtal, det kan påverka upplevelsen av samtalet. Etiska dilemman behöver diskuteras då det kan stärka sjuksköterskans förhållningssätt. Ämnet är snävt och fler studier behövs, därav behöver ämnet belysas och diskuteras på arbetsplatser för att lyfta ämnets betydelse. / Abstract  Background: Within palliative care difficult and existential conversations often take place. To conduct and meet these conversations, knowledge of the occupation and work life experience is required. Depending on a variation of factors the nurses conduct these conversations under different circumstances. Jean Warson has been used as a theoretical starting point. Aim:To acknowledge the factors that affect the nurse’s experiences of conducting difficult conversations at life’s end. Method: A systematic overview of qualitative literature with an inductive approach.The databases used were PubMed and CHINAL. 15 articles were thenchosen that answered the aim of the study. Results: The result of the literature study shows that lack of knowledge and missing education affects the nurse’s experience in conjunction of difficult conversations. The lack of education can result in insecurities and low selfesteem. Work life experience and a sense of security in the professional role can contribute to the nurse’s overall comfort in partaking in difficult conversations. Difficult conversations can bring up ethical thoughts, which needs to be properly discussed withing a work group. If the ethical thoughts aren’t properly acknowledged disputes about the patient’s care may arise. Different strategies can be applied by the nurse if they are unsure of the extent of the information the patient has received or how much has been understood.

Syftet med studien var att undersöka mellanchefers upplevelse av att hålla svåra samtal med medarbetare på en myndighet. I studien ingick hur chefer praktiskt planerar och genomför svåra samtal men även chefers upplevelse av svåra samtal. En kvalitativ metod användes där nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med mellanchefer på en myndighet. En tematisk analys tillämpades vid bearbetningen av den insamlade datan. I resultatet framkom tre huvudteman; kommunikation, skapa överblick och uppföljning. Chefernas kommunikativa förmåga och god planering var framgångsfaktorer för utfallet av det svåra samtalet. I resultatet framkom betydelsen av att ha en strategi, ett tydligt budskap och mål med samtalet. Sammanfattningsvis är alla svåra samtal unika och med erfarenhet kan chefen möta medarbetaren i samtalet, vilket främjar ett gott samarbete mellan chefen och medarbetaren. / The purpose of the study was to examine mid level managers' experience of holding difficult conversations with employees within authority. The study included how managers practically plan and carry out difficult conversations, but also managers' experience of difficult conversations. A qualitative method was used where nine semi-structured interviews were conducted with mid level managers within authority. A thematic analysis was applied when processing the collected data. In the result, three main themes emerged; communication, creating an overview and follow-up. The managers' communicative ability and good preparing skills were success factors for the outcome of the difficult conversation. The results showed the importance of having a strategy, a clear message and goals with the conversation. In summary, all difficult conversations are unique and with experience the manager can meet the employee in the conversation, which promotes good cooperation between the manager and the employee.

The aim of this study was to research how social-work professionals apprehend, manage and influence difficult conversation.  This study is based on a qualitative method and we did qualitative interviews with eleven social-work professionals in three municipalities located in southern Sweden. In addition to our research on difficult conversation we decided to study easy conversation. Our result show that there isn’t any special subjects that creates difficult conversation, but it is the absent of conversation that makes it difficult. There are several different ways of managing difficult conversation; some social-work professionals use conversation methods others use different strategies. Social-work professionals can also find support from other colleagues and guidance from an instructor. The influence on the conversation can be divided into two different levels; one is the professionals control over the conversation. The other is that their thoughts and emotions can influence. Implemented interviews in this study show that the easy conversation is the opposite of difficult conversation; it is easy to carry on a conversation when the client is motivated. Our study also shows catchall terms to make a good conversation; create a good alliance, reaffirm, listen, show empathy and curiosity. The most important conclusion drawn from our study is that difficult conversation is the absent of conversation.