This project looks at the future of play. Technology currently dominates kid’s leisure time. Digital distractions contribute to decreasing playtime, emphasizing passive media consumption over active engagement in play. The project proposes integrating digital interactivity into physical toys to enhance active play. Doing so by expanding play possibilities and inspiring purpose. Simultaneously it is addressing the challenges of designing toys for diverse preferences by designing adaptive play elements. This project is exploring what is important for a regulating entity in Digi-physical play experiences. Calling for a conceptual solution named a Play agent. The report dives into various prototypes exploring what a play agent could be, what its roles are and what aspects could make them successful in creating sustained play patterns. It proposes two play types synced to the use of a play agent.

Digital platforms in healthcare have become an increasingly implemented tool to facilitate and streamline daily care work in hospitals and health centers. In parallel with the new digitized era, this digital transformation has had a major impact on individuals' ways of working in healthcare. It is thus significant that digital competence is prioritized to achieve the intended goals regarding streamlining patient management. The qualitative study sheds light on how digi-physical care affects everyday care work and the patient journey. The study also intends to conclude how digital care platforms affect everyday care work, what advantages and disadvantages can be distinguished. The main purpose of the study is to investigate how digital platforms can be implemented to streamline healthcare and thereby investigate such care platforms from an informatics perspective. The research question refers to, how digital platforms can be applied to streamline patient management, is framed from a supplier perspective of such care platforms. The methodology includes an online survey with 10 questions that 11 respondents answered. The survey is supplemented with three in-depth interviews. These in-depth interviews are conducted via the digital tool Microsoft Teams. These respondents are carefully selected to generate relevant first-hand information about the research topic. Based on the respondents' answers, it can be stated that all respondents considered that there are many positive advantages of using digital platforms in healthcare. These positive effects are achieved by implementing digital platforms in a well-thought-out and structured way. Respondents also then pointed out that care providers must be given the right conditions to adequately use the digital care platforms as part of their works. The extensive criticism that digital care providers have received has been encountered in the study. The main criticism is then that digital care providers more easily prioritize more manageable matters such as easier physical ailments especially for patients with higher socioeconomic status. Based on the survey, the importance of implementing digital care platforms from an equal opportunity perspective is emphasized. In the future, digital platforms need to be implemented and developed with the common goal of increasing accessibility for patients and offering more patient-centered healthcare. / Digitala plattformar inom hälso- och sjukvården implementeras allt mer med syfte att underlätta samt effektivisera det vardagliga vårdarbetet på sjukhus och vårdcentraler. Parallellt med den nya digitaliserade eran har denna digitala transformation haft en stor påverkan på individers arbetssätt inom hälso- och sjukvården. Det är därmed signifikant att den digitala kompetensen prioriteras för att uppnå de avsedda målen gällande effektivisering av patienthantering. Den kvalitativa undersökningen belyser hur den digifysiska vården påverkar det vardagliga vårdarbetet samt patienthantering. Studien ämnar även att dra slutsatser kring hur digitala vårdplattformar påverkar det vardagliga vårdarbetet, vilka för och nackdelar som går att urskilja. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt digitala plattformar kan implementeras för att effektivisera sjukvården och därmed bidra med ett forskningsbidrag till informatikämnet. Forskningsfrågan avser hur digitala plattformar kan tillämpas för att effektivisera patienthantering, ur ett leverantörsperspektiv. Datainsamlingen innefattar en online enkät i form av Google formulär med 10 frågor som 11 respondenter fick besvara. Detta kompletteras med tre intervjuer som utförs via det digitala kommunikationsverktyget Microsoft teams. Dessa respondenter är noggrant utvalda för att generera relevant kunskap kring forskningsämnet. Baserat på respondenternas svar går det att konstatera att samtliga respondenter ansåg att det finns många positiva fördelar med tillämpning av digitala plattformar inom hälso- och sjukvård. Positiva effekter uppnås genom att implementeringen av digitala plattformar sker på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt. Merparten av respondenterna poängterade att det är viktigt att vårdgivarna ges rätt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån den digitala plattformen. Den omfattande kritiken som digitala vårdgivare har fått påvisas i studien. Den främsta kritiken är att digitala vårdgivare prioriterar mer lätthanterliga ärenden såsom lättare fysiska åkommor för dem som har högre socioekonomisk status. Baserat på undersökningen poängteras vikten av att implementera digitala vårdplattformar ur ett jämställdhetsperspektiv. Framöver behöver digitala plattformar implementeras och utvecklas med den gemensamma målsättningen att öka tillgängligheten för patienter och erbjuda en mer patientcentrerad vård.

Bakgrund: Nationellt eftersträvas en digital omställning där digital och fysisk vård integreras inom hälso- och sjukvården. Incitament för denna omställning är att ge invånare ökad tillgänglighet till vård men också att nå en ökad delaktighet för invånare. Den digitala omställningen av vården och därmed integrering av digitala vårdkontakter är inom regionalt driven psykiatri ännu i sin linda. Detta trots växande evidens, framsteg i utveckling och tillgång till digitala verktyg, en pandemi som forcerat barriärer och ökad samhällelig acceptans för vård på distans. En förutsättning för att digitala vårdtjänster integreras som en legitim del av vård och behandling vid psykisk ohälsa är att vårdpersonal integrerar digitala arbetssätt och vårdkontakter i yrkesvardagen.  Idag är lite känt om hur vårdpersonal inom specialiserad öppenvårdspsykiatri i Sverige uppfattar en sådan omställning.   Syfte: Studiens huvudsyfte är att undersöka möjligheter och hinder som vårdpersonal inom regionalt driven öppenvårdspsykiatri upplever vid omställning där patienter erbjuds kombination av fysisk och digital vård.  Metod: Ett webbaserat frågeformulär med öppna och slutna frågor utformades. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys utifrån en deduktiv ansats utifrån Theoretical Domains Framework (TDF). Deltagare i studien var vårdpersonal verksamma i regionalt driven psykiatrisk öppenvård för vuxna i en region i Södra Sverige. Resultat: Baserat på TDF ramverket identifierades områden som påverkar vårdpersonalen genom att utgöra möjligheter eller hinder för att använda digitala vårdformer som arbetssätt.  Resultatets höga överensstämmelse med tidigare forskning antyder att identifierade TDF- domäner kan användas för att stärka acceptansen och implementeringen av digitala vårdformer inom ramen för psykiatrisk öppenvård. / Background:  In Sweden, a digital transition is sought where digital and physical care, Digi-physical healthcare, are integrated into public health care. A digital transition is one approach to meet the increasing need for health services that significantly challenges the health system but also aims to achieve increased patient participation. The digital transformation of care and the integration of e-mental health is still in its infancy in public psychiatry. This is despite growing evidence, progress in development, and access to digital tools, a pandemic that has pushed through barriers and increased acceptance of Digi-physical healthcare. A prerequisite for the integration of Digi-physical healthcare as a routine in public psychiatry depends on the acceptance of health care professionals. Aim: This study aims to investigate barriers and facilitators, as perceived by health care professionals, for implementing a combination of physical and digital care in Swedish public psychiatry.   Methods: Participants were health care professionals active in public outpatient psychiatry in a region in Southern Sweden. A web-based questionnaire with open and closed questions was designed. Collected data was analyzed with qualitative content analysis based on a deductive approach using the Theoretical Domains Framework (TDF). Results: Based on the TDF framework, barriers and enablers that influence mental health care professionals to apply the distance format as a way of working were identified. The result`s high agreement with previous research, suggests that identified TDF domains can be used to strengthen the acceptance and implementation of Digi-physical healthcare within psychiatric outpatient care.