Under de senaste åren har ett stort fokus riktats mot förskolors användning av digitala verktyg. Bland annat har läroplanen reviderats med nya och tydligare riktlinjer där digital teknik idag blivit ett obligatoriskt kunskapsinnehåll. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där undersökningen visar att olika digitala verktyg (artefakterna) och pedagogens stöttning anses vara viktiga förutsättningar för barnets lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärares skilda aspekter av hur arbetet med digitala verktyg präglar den digitala miljön på förskolan. Syftet besvaras genom att undersöka vilka digitala aktiviteter förskollärare anser att det arbetas med i verksamheten, hur det arbetas med dem, vilka för och nackdelar som lyfts samt undersöka pedagogernas attityder till att arbeta med digitala verktyg. Metoden som använts är en digital enkät med både kvantitativa och kvalitativa dimensioner som skickats ut till förskollärare på 10 enheter i Sverige. Resultatet i studien visar på att flera olika digitala verktyg används i verksamheterna men att lärplattan är det verktyg som används mest. Studien visar också att de flesta barnen i de undersökta verksamheterna aldrig använder digitala verktyg på egen hand i förskolan utan en närvarande och deltagande pedagog är viktig för att ett lärande ska ske enligt undersökningen. Det framkommer även att det generellt finns en positiv attityd hos förskollärare till digitala verktyg i förskolans verksamhet.

I vårt examensarbete undersöks det på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digital kompetens. Vi undersökte även vilken syn lärare i fritidshemmet har på sin egen digitala kompetens och vilka möjligheter och eventuella begränsningar som lärare i fritidshem möter när de arbetar med digital kompetens. Med hjälp av läroplansteorin och Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteorins tre begrepp, ramar, process och resultat analyserades datamaterial från semistrukturerade intervjuer med legitimerade lärare i fritidshemmet.  Resultatet påvisar att det enligt ramfaktorteorin finns ramar som läraren inte kan påverka och att dessa är utanför lärarens kontroll men det är inte en avgörande del för det digitala arbetet. Dessa ramar grundar sig i politiska beslut på kommunnivå som i slutänden påverkar verksamhetens ekonomi och begränsar deras möjligheter till att arbeta med digital kompetens. Studien presenterar att lärare i fritidshemmet ges möjlighet till kompetensutveckling av digital kompetens och att ett digitalt intresse hos läraren ökade möjligheterna för att bedriva digitala aktiviteter i fritidshemmet. Ett resultat vi även såg var att om en kollega inte är intresserad av det digitala så kan denna välja att tolka läroplanen efter sitt eget bristande intresse och på så sätt motverka kollegorna som vill arbeta med digital kompetens.

This thesis is an evaluation of the campaign [The digitally curious] that is part of the regional marketing campaign Futurum.kom. Its purpose was to strengthen the library's role in society. The campaign includes Regionbibliotek Kalmar, Länsbibliotek Sydost and also 25 public libraries in Kronoberg, Kalmar and Blekinge. The campaign [The digitally curious] is one of several cluster campaigns targeting their marketing to a specific audience and aims to promote awareness of what libraries have to offer and provide information on digital media and services. The target group for the campaign is a man between 45-65 years old, who is interested in digital technology. The campaign ran from September 19 to October 2, 2011, and included digital activities. The thesis addresses these questions: What has the campaign [The digitally curious] for overall goals and how relevant were they? What was the audience for [The digitally curious] and did they reach it? What marketing channels did the library use and why them? To what extent did the librarians perceive that the objectives of the campaign were achieved? How did the public value the digital activities in the public library and how did they perceive the cluster campaigns, [The digitally curious], message. The method used in the thesis was case studies, which included a survey of the public, interviews with librarians and document analysis. Our study revealed that there is a need in society for digital activities to bridge the digital divide. The marketing campaign received positive feedback but the target group did not come to the extent that was desired. It was also revealed that to be successful in marketing and to work on bridging the digital divide, collaboration is a useful method.

Under covid-19 pandemin tvingades fysiska mötesplatser för äldre personer att stänga. Som följd av detta startade digitala mötesplatser. Syfte: Genom intervju beskriva äldre personers uppfattning om vad som var betydelsefullt för deras upplevelse av delaktighet i sociala digitala mötesplatser, under covid-19 pandemin. Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio äldre personer som deltagit i en digital mötesplats under covid-19 pandemin. Vid rekrytering av informanter tillämpades det typiska urvalet. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas uppfattning beskrevs i fyra kategorier: möjligheter och begränsningar i digitala mötesplatser, individens och gruppens engagemang i mötesplatsen, mötesplatsens innehåll samt mötesplatsens betydelse för informanter. De digitala mötesplatserna bidrog till sociala kontakter och meningsfullhet i vardagen. Slutsats: Detta examensarbete visade att digitala mötesplatser skulle kunna vara ett verktyg för att främja delaktighet bland äldre personer som är socialt distanserade eller isolerade. / During the covid-19 pandemic, physical meeting places for elderly people were forced to close. Due to this, digital meeting places started. Purpose: Through interview, describe elderly people’s comprehension of what is significant for their experience of participation in social digital meeting places during the covid-19 pandemic. Method: A qualitative design. Semi structured interviews were conducted with ten elderly people who participated in digital meeting places during the covid-19 pandemic. The typical case sample was applied to recruit informants. The material was analysed based on qualitative content analysis. Result: Informants’ perception was described in four categories: opportunities and limitations in digital meeting places, the individual’s and the group’s engagement in the meeting place, the content of the meeting place, and the meaning of the meeting place for informants. The digital meeting places contributed to social contacts and meaningfulness in everyday life. Conclusion: This student thesis showed that digital meeting places could be a tool to promote participation among elderly people who are social distanced or isolated.