Syftet med studien är att undersöka flickors och pojkars läs- och skrivattityder efter undervisning utifrån ASL. Studien har skett främst via enkät. Urvalsgruppen svarade på frågor gällande sin läs- och skrivattityd samt läs- och skrivfrekvens. Utifrån resultatet drog vi slutsatserna att eleverna utvecklat positiva läs- och skrivattityder samt att flickornas och pojkarnas attityder skiljer sig åt. Pojkarna är mer positiva till läsning än flickorna men flickorna är de som anger sig syssla med läsning. Flickorna är mer positiva till skrivning än pojkarna. Resultaten kan inte kopplas till enbart ASL eftersom undervisningen eleverna mött även influerats av andra arbetssätt.

Studien analyserar seniorernas upplevelse i användandet av digital teknik. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där urvalet bestått av seniorer som har beviljats digitalt stöd i kommunen som analyserats. Digitaliseringens utveckling går framåt och den äldre generationen behöver vara med i utvecklingen, så att seniorerna inte hamnar i utanförskap. Analysen av materialet har gjorts med kvalitativ innehållsanalys där tre huvudteman kunskap, trygghet och oro kom fram under analysprocessen. I resultatet framkommer att man har viljan att lära sig digitala verktyg och att seniorerna har fått mer kunskap i användningen av digital teknik, men seniorerna känner också en viss oro för att göra fel. Studien visar också att man upplever trygghet i att kunna hålla kontakten med sina nära och kära via digital teknik. Resultatet visar att upplevelsen i användandet av digital teknik är positiv och att fortsätta erbjuda någon form av digitalt stöd är viktigt för seniorerna är det som har framkommit i undersökningen. Stöd i digital teknik behöver erbjudas till alla som har behov oavsett ålder eller sjukdom för att man inte ska hamna utanför samhällets digitala tjänster. Digitalt stöd kan bestå av hjälp med online handel, lära sig handhavandet av mobiltelefoner samt andra digitala tjänster. Studien baseras på de seniorer som har beviljats stöd som insats, resultatet kan användas till framtida studier inom digitalisering.

Utvecklingen av teknik sker i snabb takt och på grund av Covid-19 ökades kraven på ytterligare ökad digitalisering. En utsatt grupp i detta sammanhang är seniorer, som drabbas av den digitala klyftan. Med åldern isoleras människor alltmer socialt och därmed finns det ett behov av ökad social delaktighet. Samhället bidrar med goda digitala förutsättningar men alla kan inte använda digitala lösningar av diverse anledningar. Syftet med studien var därför att undersöka seniorers upplevelser av arrangerade digitala möten och dess potential för att främja social delaktighet. Metoden för studien var en kvalitativ ansats bestående av fyra semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju baserat på den digitala interventionen 11 e-fika. Analysen genomfördes med innehållsanalys för både intervjuer och fokusgrupp. Studien genomfördes med fyra kvinnor i åldrarna 70–87 år boendes i en mellanstor kommun. Interventionen är ett pilotprojekt i samarbete med en kommun. Resultatet visade på att digitala träffar som 11 e-fika kan främja social delaktighet men seniorerna upplevde osäkerhet samt behov av stöd vid användning. Seniorerna uppgav att de föredrar fysiska träffar men att digitala är ett bra komplement som underlättar för träffar utan fysisk närvaro. Individens inställning till användning har även en påverkan. Slutsatsen var att digitala träffar kan vara fördelaktigt för social delaktighet men visar tydligt att behovet av stöd finns för att kunna använda digitala verktyg. Därför krävs fortsatt mer forskning inom området. / The digital society is evolving fast and the demand on digitalization has been affected by the Covid-19 pandemic. A vulnerable group in this context is seniors whom been affected by digital divide. With age, people become more and more socially isolated and there is a need for increased social participation. Society contributes with good digital conditions, but not everyone knows how to handle digital solutions for various reasons. The aim of the study was therefore to investigate seniors' experiences of arranged digital meetings and their potential to promote social participation. The method for the study was a qualitative content analysis of four semi-structured interviews and a focus group interview after a digital intervention (11 e-fika). The study was conducted with four women aged 70–87 years living in a medium-sized municipality. The intervention was also a pilot project in collaboration with a municipality. The results showed that digital meetings such as 11 e-fika can promote social participation, but the seniors experienced insecurity and need for support during use. The seniors stated that they prefer physical meetings, but that digital is a good complement that facilitates meetings without a physical presence. The individual's attitude to use also has an impact. The conclusion was that digital meetings can be beneficial for social participation, but the need for support when using digital tools is clear. Therefore, further research in the field is required.