I den här jämförande studien undersöks skillnaden mellan direkt och indirekt vägledning till spelmekanik i plattformsspel för PC. Detta för att ta reda på hur de olika introduktionerna påverkar spelarnas prestation i ett tidigt skede av spelet. Undersökningens syfte är att utröna vilken form av vägledning, mellan direkt och indirekt, som ger nya spelare bäst förutsättningar att lära sig ny spelmekanik snabbt och att tidigt etablera kompetens om användning av spelmekaniken. För att undersöka vilken typ av vägledning som är mest effektiv vid introduktion av spelmekanik i plattformsspel har fyra plattformsspel analyserats. Dessa spel har legat till grund för skapandet av två prototyper där den ena prototypen ger en direkt vägledning till spelmekanik och den andra ger en indirekt vägledning till spelmekanik. De två prototyperna används för att samla in data som i sin tur analyserats. Insamling av data har skett via ett webbaserat användartest där 26 personer deltagit varav 13 personer spelat prototypen som ger en direkt vägledning och 13 personer har spelat prototypen som ger en indirekt vägledning. För att bedöma spelarnas prestation mellan de olika prototyperna har två analyser utförts, prestationen bedöms i kompetens som spelarna etablerar i form av användning av spelmekaniken samt hur lång tid det tar för spelaren att använda spelmekaniken första gången. I den ena analysen undersöks tiden som spelarna från de båda prototyperna tagit på sig för att utföra olika mekaniker i spelet. I den andra analysen har spelarnas interaktion med spelet legat till grund för en bedömning av hur effektiva spelarna har varit under spelsessionen i form av etablerad kompetens om spelmekanikerna. De båda analyserna har sammanställts för att tillsammans bilda en uppskattning av spelarnas prestation i förhållande till varandra. Utifrån de analyser som utförts på insamlade data har spelare som fått en indirekt vägledning till spelmekanik presterat bättre i högre grad än spelare som fått en direkt vägledning till spelmekanik. Resultatet visar på att de spelmekaniker som används i testerna varit mindre komplexa och att spelare som fått en direkt vägledning presterat sämre tidsmässigt.

Denna studie har som mål att undersöka behov av och efterfrågan på vägledning inom vuxenutbildning ur studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv. Empirin samlades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra vägledare och fyra lärare på olika vuxenutbildningsenheter ställde upp på intervjuer. Materialet som samlades in analyserades med hjälp av Hodkinson och Sparkes Careershipteori samt Supers teori om yrkesmässig utveckling. Materialet har även analyserats utifrån tidigare forskning kring vägledning, till exempel forskning om hot and cold knowledge i valprocessen. De viktigaste resultaten visar att vuxna och unga vuxna först och främst efterfrågar direkt vägledning och önskar sig tydlig matchning mot arbetsmarknaden. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledares arbete inom vuxenutbildning har en väsentlig betydelse för att flödet mellan arbetskraften och arbetsmarknaden ska fungera. Studien visar även att studie- och yrkesvägledare har en kompensatorisk roll för nyanlända elever. Deras avsaknad av kunskaper om svenskt utbildningssystem och arbetsmarknad innebär att studie- och yrkesvägledare ofta är den enda länken de har att förlita sig på inför vidare studier och arbetsmarknadsetablering. Alla respondenter upplever vägledning på Vuxenutbildning som en av de centrala uppgifterna för denna utbildningsenhet. / The aim of this study is to investigate the need and demand for career guidance within adult learning from an occupational guidance, career advisor and teacher’s perspective. The empirical data was collected using semi-structured interviews. Four guidance counsellors and four teachers at different adult learning institutes agreed to be interviewed. The collected information was analysed with the help of Hodkinson and Sparkes’ Careership Theory as well as Super’s Teory of Vocational Development. The information was also analysed based on previous research around career guidance such as research about “hot” and “cold” knowledge in the decision-making process. The most important result that became apparent was that adults and young adults have a need for direct career guidance and want to be matched with labour market needs. Furthermore, the result shows that the work of occupational guidance and career advisors is significantly important for the flow between labour and the labour market. An additional aspect that the study highlighted was the compensatory role that occupational guidance and career advisors have for newly arrived pupils. Their lack of knowledge of the Swedish educational system and labour market means that career advisors are often the only link they have to confide in on their way to further studies and introduction to the labour market. All respondents believe that career guidance at an adult education institute is one of the central duties of the educational institute.