Den här uppsatsen utforskar de nya reglerna om bristande tillgänglighet som blev en form av diskriminering i den svenska diskrimineringslagen 2015. Studien undersöker den praktiska erfarenheten av att tillämpa de nya reglerna, genom att analysera avgöranden i svenska domstolar. Uppsatsen söker svar på huruvida diskrimineringslagens regler om bristande tillgänglighet kan uppfylla de krav i praktiken som ställs om tillgänglighet i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD). Uppsatsen tillämpar den rättsdogmatiska metoden och den rättsanalytiska metoden. Materialen för analysen består av diskrimineringslagen och dess förarbeten, CRPD, domar gällande bristande tillgänglighet och juridisk doktrin. Analysen av rättstillämpningen sker utifrån ett funktionshinderperspektiv som ger uppsatsen sitt teoretiska ramverk. Uppsatsen hävdar att diskrimineringslagens regler om bristande tillgänglighet är otillräckliga för att öka tillgängligheten i samhället för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga på lika villkor som andra. Enligt uppsatsens förslag bör det övervägas huruvida diskrimineringslagens förbud mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet ska utvidgas till alla samhällsområden; vidare behövs det att domstolarna tillämpar den fördragskonforma tolkningen konsekvent eller att CRPD inkorporeras för att de krav som ställs i konventionen om tillgänglighet ska få större genomslag i det svenska rättssystemet. / The present thesis explores the rules concerning denial of reasonable accommodation that became a new form of discrimination in the Swedish Discrimination Act in 2015. The thesis examines the practical experiences of applying the new rules, by analyzing judgments of Swedish courts. The thesis seeks to answer whether the new rules concerning denial of reasonable accommodation can meet the requirements for accessibility set in the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD). The thesis is carried out by employing both the legal dogmatic method and the legal analytical method. The thesis is based on the Swedish Discrimination Act, the CRPD, judgements regarding denial of reasonable accommodation as well as legal doctrine. The analysis of the judgements is based on a disability perspective that provides a theoretical framework for this thesis. It is argued that the rules concerning denial of reasonable accommodation in the Swedish Discrimination Act are insufficient to increase accessibility for persons with disabilities to be able to participate in society on equal terms with others. This thesis argues that the prohibition of discrimination in the form of denial of reasonable accommodation should be extended to all areas of society. Furthermore, it is argued that the courts shall apply the treaty-based interpretation consistently, alternatively the CRPD shall be incorporated in order to better ensure that the requirements on accessibility set in the CRPD are met by the Swedish legal system.

Klimatförändringar har en betydande inverkan på grundläggande mänskliga rättigheter. Marginaliserade grupper anses särskilt sårbara för klimatförändringarnas återverkan, där bland annat personer med funktionsnedsättningar. Denna fallstudie undersöker därför hur funktionshinderperspektivet integreras eller konkurrerar med klimatanpassning i kommunal översiktsplanering i Sveriges storstadsregioner Stockholm, Göteborg och Malmö. Målet är att bedöma hur inkluderande svenska kommuners klimatanpassning är.Klimatförändringarnas påverkan på personer med funktionsnedsättningar och deras rättigheter utforskas, och en teoretisk ram byggs baserad på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det sociala synsättet på funktionsnedsättning och intersektionalitet. Studien bygger på en innehållsanalys av översiktsplaner och en mindre mängd enkäter. En tematisk analys av resultaten visar skillnader i hur ett funktionshinderperspektiv integreras i kommunala planer och upplevs av personer med funktionsnedsättningar. Trots liknande förutsättningar, målsättningar och klimatrelaterade förhållanden varierar kommunernas förmåga att integrera funktionshinderperspektiv. Bristande kommunikation, skillnader i förståelse och tillämpning av tillgänglighetsåtgärder och dess upplevda funktion framträder som stora utmaningar för kommunal klimatanpassning. Den bristande kommunikationen från kommuner förvärrar problemen och understryker behovet av förbättrade åtgärder och tydligare dialoger mellan kommuner och medborgare.Vidare forskning rekommenderas för att bredda förståelsen av kunskapsluckan och i en svensk kontext ska en mer omfattande förståelse inför de utmaningar som personer med funktionsnedsättningar står inför i skuggan av klimatförändringar / Climate change is disrupting vital human rights, with marginalized groups bearing the brunt. For the marginalized group of people with disabilities, the challenges are even more pronounced. Therefore, this case study investigates the integration or potential competition between a disability perspective and climate adaptation efforts in municipal planning, focusing on Stockholm, Gothenburg, and Malmö in Sweden. The aim being to assess the inclusivity of climate adaptation initiatives in Swedish municipalities. The study establishes a theoretical framework encompassing the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, the social model of disability, and intersectionality. It identifies crucial aspects within climate adaptation and disability rights, emphasizing the importance of an ecological and social sustainability perspective, adaptive versus mitigative adaptation strategies, and the political underpinnings of effective adaptation measures. By conducting a content analysis over municipal comprehensive plans and an additional smallscale survey, the outcome reveals disparities in integrating accessibility measures within municipal plans, hindering the participation and well-being of individuals with disabilities. While municipalities strive for incorporation of accessibility measures, the efforts fall short, leading to exclusionary outcomes. Insufficient communication and engagement from municipal authorities exacerbate these short-comings, highlighting the need for enhanced measures and clearer communication channels between municipalities and citizens to achieve equitable and inclusive climate adaptation. Despite similar geographic and climate-related conditions, municipalities exhibit variations in their ability to integrate disability perspectives effectively - the study exposes both progress and shortcomings in climate adaptation efforts across the municipalities, emphasizing the underrepresentation of disability perspectives. This resulted in a pin-pointed necessity for municipalities to intensify efforts to comprehensively integrate disability perspectives into climate adaptation strategies to ensure inclusivity and equity in Swedish municipalities. Further research is recommended to broaden the understanding of a disability perspective in climate change adaptation and to further clarify if adaptation initiatives are inclusive and just.