<p>Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.</p>

Transposable elements (TEs) are found in nearly all eukaryotic genomes and are a major driving force of genome evolution. The hAT superfamily of TEs are found in a variety of organisms, including plants, fungi, insects and animals. To date, only 14 hAT TEs in the Aedes aegypti genome have been annotated as having a hAT transposase coding sequence. In this study, extensive bioinformatic approaches have been employed to find hAT TEs that encode transposases in the A. aegypti genome. A total of six newly-identified TEs belonging to the hAT superfamily were discovered in the A. aegypti genome. Furthermore, a computer program called TE Displayer was developed to analyze TEs in genome sequences. TE Displayer detects TE-derived polymorphisms in genome datasets and presents the results on a virtual gel image. TE Displayer enables researchers to compare TE profiles in silico and provides a reference profile for experimental analyses.

Transposable elements (TEs) are found in nearly all eukaryotic genomes and are a major driving force of genome evolution. The hAT superfamily of TEs are found in a variety of organisms, including plants, fungi, insects and animals. To date, only 14 hAT TEs in the Aedes aegypti genome have been annotated as having a hAT transposase coding sequence. In this study, extensive bioinformatic approaches have been employed to find hAT TEs that encode transposases in the A. aegypti genome. A total of six newly-identified TEs belonging to the hAT superfamily were discovered in the A. aegypti genome. Furthermore, a computer program called TE Displayer was developed to analyze TEs in genome sequences. TE Displayer detects TE-derived polymorphisms in genome datasets and presents the results on a virtual gel image. TE Displayer enables researchers to compare TE profiles in silico and provides a reference profile for experimental analyses.

<p>När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.</p>

Att presentera information i ett gränssnitt kan göras med ikoner, text eller med kombinationen ikoner och text. Vilket sätt är att föredra? Forskning visar att inget presentationssätt är att föredra framför något annat. Dessa studier är enbart utförda på stora displayer. Går resultaten att applicera på små displayer? Syftet med detta examensarbete är att påvisa att fördelarna med att använda ett ikonbaserat gränssnitt är fler för en liten display än för en stor display samt att ikoner är det optimala presentationsättet för en liten display. Undersökningen genomfördes med en scenariobaserad undersökning, vilken loggades, samt en enkät. Resultaten indikerade på att ett ikonbaserat gränssnitt är fördelaktigt på en liten display. Men då inga signifikanta värden erhållits i undersökningen är skillnaderna mellan undersökningens medelvärden inte säkerställda. För att kunna verifiera hypotesen är det troligen nödvändigt att beakta ytterligare omständigheter som finns i den föränderliga kontext som en liten display ofta används i.

När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.

Föreliggande studie har undersökt flera gränssnitt i en helikoptersimulator som visar horisontell och vertikal drift; en taktil, en visuell och en bimodal display. Syftet med studien var att undersöka om det är med fördel att använda displayer som visar på drift horisontellt och vertikalt. Dessutom var syftet att undersöka om taktil display leder till lika bra prestation som med en visuell display, eller kommer kunna användas som komplement till den visuella i en bimodal kombination. I studien deltog 12 försöksdeltagare som fick i uppgift att i en helikoptersimulator försöka stå stilla i luften (s.k. hovra) på en höjd på 8000 fot med hjälp av varje driftdisplay under två minuter. Förutom de tre driftdisplayerna skulle även försöksdeltagarna hovra utan några hjälpmedel som visar på drift. Resultatet visade att det är med fördel att använda alla tre driftdisplayer för att minska drift horisontellt. Resultatet visade dessutom att det är med fördel att använda en visuell display och en bimodal display för att minska drift vertikalt. Slutsatsen av studien är således att det är med fördel att använda driftdisplayer för att minska på drift. Den taktila displayen fungerar inte lika bra som den visuella i undvikandet av drift, men går att användas som komplement i en bimodal kombination.

Många saker i människans vardag konkurrerar om att fånga våran uppmärksamhet. På grund av detta kan det tillkomma svårigheter i att upprätthålla både den medvetna samt omedvetna uppmärksamheten. Uppmärksamheten är dock nära sammankopplad till känslan av intresse och kan öka när människan upplever något som intressant. Det har inom flertalet studier undersökts hur människors intresse ska väckas för att vilja interagera med en interaktiv offentlig display. Dock finns det en brist inom vetenskapliga litteraturundersökningar som behandlar hur interaktiva offentliga displayer kan locka människor till att interagera vidare med exempelvis en tjänst eller organisation. Detta arbete har därför undersökt hur interaktiva offentliga displayer kan väcka intresse och uppmärksamhet hos människor för att sedan få dem att börja interagera med en tjänst. För att uppnå detta utfördes en litteraturgenomgång följt av en enkätstudie och intervjuer baserade på en fallstudie där deltagarna fick möjlighet att dela med sig av sina åsikter och tankar. Resultatet från både intervjuerna och enkätstudien visade på att majoriteten hellre skulle gå vidare för att nyttja en tjänst om de precis innan interagerat med en interaktiv offentlig display, än om de inte hade interagerat med en display i samband med tjänsten. För att visualisera resultatet från datainsamlingen skapades därefter en Customer Journey Map och två storyboards. Baserat på dessa designartefakter samt resultatet av datainsamlingen togs fyra designriktlinjer fram för hur en interaktiv offentlig display ska designas för att väcka intresset till att vilja interagera vidare med en tjänst: 1) Närhet, 2) Valmöjlighet, 3) Relevans, 4) Utseende. Slutresultatet visar bland annat på att en interaktiv offentlig display kommer väcka människors nyfikenhet om den har ett relevant och informativt innehåll samt ett uppseendeväckande utseende och tydligt syfte. / There are many things in everyday life that compete to gain our attention. Due to this, there may be difficulties in maintaining both the conscious and the unconscious attention. Although, attention is closely linked to the feeling of interest and can increase when people experience something as interesting. Several studies have examined how people's interest could be aroused in order to want to interact with an interactive public display. However, there is a lack of research in the scientific literature that deals with how interactive public displays can attract people to interact further with, for example, a service or organization. This study has therefore investigated how interactive public displays can arouse people’s interest and attention and then make them start interacting with a service. To achieve this, a literature review was conducted followed by a questionnaire study and interviews based on a case study where the participants were given the opportunity to share their opinions and thoughts. The results from both the interviews and the survey showed that the majority would rather begin using a service if they had just interacted with an interactive public display, than if they had not interacted with a display in connection with the service. To visualize the results from the data collection, a Customer Journey Map and two storyboards were created. Based on these design artifacts and the results of the data collection, four design guidelines were developed for how an interactive public display should be designed to arouse interest in wanting to interact further with a service: 1) Proximity, 2) Option, 3) Relevance, 4) Appearance. The result shows, among other things, that an interactive public display will arouse people's curiosity if it has relevant and informative content as well as a startling appearance and clear purpose.

This Bachelor?s Thesis concerns 20 points at the MDA educational program (People, Computers and Work) at Blekinge Institute of Technology in Ronneby. The MDA educational program focuses on how people use Information Technology and its design and development. Volvo Car Corporation is looking at the future possibilities of their development of their Drivers Information Module, DIM . Today all their instruments are analogical and as time go by, new features are added in the car. This overflow of instruments and information is more likely to confuse the driver than to assist him. Instead Volvo wants to focus on showing only the relevant information for the driver. So Volvo is designing a new Drivers Information Module, which works like a computer monitor. This gives a new perspective on how to show information for the driver. Our goal in this project is to give ideas on how the information can be displayed in this new version of the DIM and in what situations.

En ambient display är menad att fungera för användaren enbart genom att hen snabbt överblickar produkten. Denna form av display är perfekt att nyttja i dagligvaruhandeln där utbuden ständigt växer samtidigt som konsumenten snabbt vill hitta det den söker. I denna studie utforskas fördelarna med att använda färg och symbolkombinationer, som skapar en ambient display, istället för text när det kommer till att kategorisera i tidningssektionen. Feature- integrationsteorin beskriver hur den ambienta displayen ger stöd för användarens kognitiva processer, den är mer effektiv genom att den låter konsumenten använda det perifera seendet i sitt sökande. Tidningssektionen är en produkt användaren inte nyttjar frekvent och denna design fungerar genom att kunden redan ska veta hur den önskade kategorin är representerad, det är därför väldigt viktigt att inlärningen sker snabbt. I studien framkommer vikten av att skapa bra associationer mellan färg och kategori, vilket har en extremt signifikant påverkan på inlärningsförmågan hos användaren. Studien utvärderar även vilka färg- och kategorikombinationer som är lämpliga för Tidsam, distributör av tidningar. 17 kategorier associeras med 17 olika färger där multipla källor används för att styrka resultatet. Resultatet presenteras i form av virtuella prototyper av kategoriskyltar för samtliga 17 kategorier.