Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genomintervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som benämndes; Att finnavägar till förändring och Att utgå från tillgängliga resurser. Konklusion:Livsstilsförändringar är ett svårt område att arbeta med, livsstilen är något som är starktförankrat hos alla. Det krävs att patienten har förmåga till egenvård samt är beroende avdistriktssköterskans kompetens för att resultatet skall bli lyckat. Detta arbete underlättasinte av att resurserna blivit färre inom primärvården. Vårdvalet tros vara den störstaorsaken till att arbete med diagnosrelaterade sjukdomar prioriteras. / Background: The medical and economic cost of cardiovascular disease is now very extensive. Most of these diseases as well as other chronic, non-communicable diseases such as cancer, lung disease and diabetes, is associated with modifiable lifestyle -related risk factors. By making healthy choices when it comes to food, smoking, alcohol and exercise lifestyle diseases can be prevented or delayed. Lifestyle issues are one of the main tasks of the district nurse but after the health care election, few district nurses really get to work on this. Aim: The aim of this study is to describe the work of the district nurse with disease prevention methods in primary care. Method: The study is based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Through interviews, data were collected from six district nurses and analyzed using content analysis. Results: The results revealed two main themes called: Finding ways to change and Using available resources. Conclusions:Lifestyle modification is a difficult area to work with, the lifestyle is something that is deeply rooted in all of us.It requires that the patient is capable of self-care and dependent on district nursing skills for the result to be successful. This work is not being helped by the fact that resources are cut down in primary care. The health care election is believed to be the largest cause that diagnosis related work is prioritized.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring. Metod: En kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts i studien. Tio distriktssköterskor inom primärvård intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra beskrivningskategorier: få patienten att reflektera, skapa förtroende, öka patientens förståelse och patienten upplever sig må dåligt med 11 uppfattningar. Konklusion: Resultatet kan bidra till att utveckla och förbättra distriktssköterkans möjligheter att vägleda och ge adekvat stöd till patienter med övervikt eller fetma som behöver livsstilsförändring. Detta möjliggörs av att en förtroendefull relation skapas genom att lyssna på patienten och respektera dennes val. Likaså ökar möjligheterna att vägleda och ge stöd när patientens livsstil synliggörs med hjälp av dennes egna reflektioner på detta. / Background: Overweight and obesity is a growing concern that causes health problems. These conditions are often due to unhealthy dietary habits and lack of exercise. A change in lifestyle is needed to stop this negative development. In order for the patient to become motivated for a lifestyle change requires support and guidance from the district nurse. Aim: The aim of the study was to illuminate district nurses’ perceptions of what motivates patients with overweight or obesity to a change in lifestyle. Method: A qualitative approach with a phenomenographic method was used. Ten interviews were performed with district nurses in primary health care. Results: Four description categories emerged from the analysis: have the patient reflect, to build trust, to increase the patient’s understanding and the patient’s experience of not feeling well with 11 perceptions. Conclusion: The results could contribute in developing and improving the district nurse’s possibilities for giving adequate support and guidance to patients with overweight or obesity in need of a lifestyle change. This is enabled by building trust which requires listening to the patient and respecting their choices. Also making the patient’s lifestyle visible through their own reflections of it enhances the possibilities to give support and guidance.

Abstract The aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme “Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care”. The district nurses experienced that they had an important role since they had to notice and understand the needs of the intimates as well as to refute and confirm them. To act like ‘a guest’ in the patient's home was important and regarded a respectful behavior towards the family, according to the district nurses. To give intimates ‘time’ was stated urgent and described possible during the nightshifts. According to the district nurses well informed intimates felt more secure in their situation. The district nurses experienced that it is important to observe and understand the intimate’s body language and empathized that both verbal and non verbal communication must be paid attention. They stated that encountering intimates included answering their questions as well as they could. The district nurses felt that it was not always easy to refute the questions asked and they could feel deficiencies in their own capability and competence. Sometimes, encountering intimates, the districts nurses experienced difficulties being professional since they felt lack of ‘tools’.         Keywords: Intimates, cancer, district nurses, nightshift, homecare, encounter

Tobakskonsumtion är ett folkhälsoproblem och tobaksförebyggande arbete är en viktig del i arbetet för att främja en hållbar utveckling. Distriktssjuksköterskor inom primärvården har en betydande roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet inom tobaksavvänjning. Syftet var att belysa distriktssjuksköterskans hälsobefrämjande arbete vid tobaksavvänjning med inriktning på rökning. Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer genomfördes med nio distriktssjuksköterskor verksamma inom primärvården i tre olika kommuner i Västra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Intervjutexter strukturerades utifrån meningsbärande enheter, kondenserade meningsenheter, koder, underkategorier och kategorier. Resultatet har delats in i fyra huvudkategorier: Distriktssjuksköterskans roll, Förhållningssätt, Arbetssätt och Resurser. I resultatet framkommer att distriktssjuksköterskan utformar en behandlingsplan tillsammans med patienten, stöttar under processen och följer sedan upp patienten. Resultatet påvisar att distriktssjuksköterskorna har olika arbetssätt och olika förhållningssätt. Det är viktigt att anpassa hela behandlingen efter patientens förutsättningar för att uppnå bäst resultat. Nyckeln till en framgångsrik tobaksavvänjning är patientens motivationsnivå. För ett lyckosamt arbete inom tobaksavvänjning behövs resurser som exempelvis tid ses över och anpassas efter behov. Studien visar att utbildning i motiverande samtal är en angelägenhet för distriktssjuksköterskor som jobbar med livsstilsförändringar. All vårdpersonal inom vården bör motivera patienten till rökstopp. / Tobacco consumption is a public health problem and its prevention is an important part of the work to promote sustainable development. District nurses in primary health care have an important role in health-promotion and prevention work in tobacco cessation. The aim of the study is to highlight the role of the district nurse in tobacco cessation in primary care. The study has a qualitative approach. The interviews were conducted with nine district nurses who work in primary care in three municipalities in western Sweden. They were recorded on tape and then transcribed and analysed through qualitative content analysis. The interview texts were structured based on meaning units, condensed meaning units, codes, subcategories and categories. The results have been classified into four main categories: Role of the district nurse, Attitude, Method of working and Resources. The results show that the district nurse draws up a treatment plan together with the patient, provides support during the process and then follows up the patient. They also indicate that district nurses have different ways of working and different attitudes. To achieve the best results, it is important to adapt all the treatment to the conditions of the patient. The key to successful tobacco cessation is the motivational level of the patient. For successful work on tobacco cessation, resources such as, for example, time, need to be reviewed and adapted to the needs. The study shows that training in motivational interviewing is important for district nurses who work with lifestyle changes. All nursing staff in the care sector should motivate the patient to stop smoking.

Bakgrund: Cirka 1 000 000 personer lever idag med en riskabel alkoholkonsumtion. Personer med alkoholrelaterade problem söker sig ofta till primärvården först och det är där problemen identifieras. Distriktsköterskan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. För att känna sig tryggare att ställa frågor om alkohol krävs det kunskaper och att vara uppdaterad i ämnet.  Syfte: Att belysa distriktssköterskors erfarenheter avseende att ställa frågor om alkoholvanor hos patienter i primärvården.   Metod: Kvalitativ studie. Semistrukturerat frågeformulär har besvarats av 21 distriktssköterskor. Svaren har sedan analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Fyra kategorier har framkommit från analysen: `Att vara bekväm vid att ställa frågor om alkoholvanor`, med underkategorierna naturligt, självklart och vara obesvärad. `Kan vara utmanande att ställa frågor om alkoholvanor`, med underkategorierna Ålder och könsrelaterat, kulturskillnader och Kvinnor och skam`. Screeningverktyg kan vara ett stöd vid att ställa frågor om alkoholvanor`, med underkategorierna tydliggöra och stöd. `Kunskaperna om att hantera alkoholfrågor är otillräckliga`, med underkategorierna kunskapsbrist och osäkerhet.  Slutsats: I distriktssköterskans hälsoförebyggande arbete visade studien att det kan finnas svårigheter med att ställa frågor om alkohol. Studien visade också att distriktssköterskorna uttryckte att det fanns en kunskapsbrist i ämnet. Det saknades utarbetade riktlinjer för att kunna hjälpa patienter med en alkoholproblematik vidare i vårdkedjan. / Background: Approximately 1 000 000 people today live with a risky alcohol consumption. People with alcohol-related problems often seek primary care first and that is where the problems are identified. The district nurse should work on prevention and health promotion. To feel safer to ask questions about alcohol requires knowledge and to be up to date on the subject.   Purpose: To highlight District nurses experiences regarding asking questions about alcohol habits in patients in primary care. Method: Qualitative study. Semi structured questionnaires were answered by 21 district nurses. The responses were then analyzed with a qualitative content analysis.  Results: Four categories have emerged from the analysis: ' be comfortable in asking questions about alcohol habits ', with the following subcategories: natural, of course, be effortless. ' Can be challenging to ask questions about alcohol habits ', with the sub categories of age and gender, cultural differences and Women and shame '. Screening tools can be a support to ask questions about alcohol habits ', with subcategories clarify and support. 'Knowledge on dealing with alcohol issues is insufficient ', with subcategories lack of knowledge and uncertainty. Conclusion: In the District of professional health prevention study showed that there may be difficulties in asking questions about alcohol. The study also showed that district nurses expressed that there was a lack of knowledge on the subject. There was no elaborate guidelines to help patients with a alcoholproblematik further in the chain of care.

The study is an oral history of the work of district nurses in the Outer Hebrides of Scotland from 1940-1974. The main themes that emerged from the study were, the wide scope of the nurses' practice, their significant relationships, and the unique nature of their role. Within the themes were concepts of self sacrifice, resilience and autonomy. The challenges the nurses faced in their daily lives from their surrounding environment and the urgent needs of patients were physically and mentally taxing. There was evidence of their resilience and strength of character when they did not flinch in difficult situations. Yet they described being 'happy at work' and relied on their faith. The study suggests that the service these women provided could be regarded as 'heroic'. The thesis offers an insight into the daily lives of district nurses in a remote part of Scotland which has never been studied before. Most nurses were trained Queen's Nurses which was evidently influential and to some a prestigious qualification.

Bakgrund: Telefonrådgivning är idag en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Det är en komplex arbetsuppgift som innebär ett vårdmöte via telefon där distriktssköterskan ska kunna bedöma vårdbehov, brådskandegrad, ge egenvårdsråd och samordna med andra vårdgivare. För att patienten ska få en så korrekt bedömning av sitt vårdbehov som det går är det viktigt att distriktssköterskan får relevant information. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta i telefonrådgivning i primärvården. Metod: Studien är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Nio distriktssköterskor intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultat: Ur analysen framkom sex övergripande kategorier vilka benämndes; Telefonrådgivning kan vara en stor utmaning, Arbetsmiljön i telefonrådgivningen har betydelse för kvaliteten på samtalet, För och nackdelar med datoriserat beslutsstöd, Kunskap och erfarenhet underlättar telefonrådgivningen, Kvalitet på samtal och bedömningar är viktigt, Samtal med tredje part kan påverka utfallet av samtalet. Konklusion: Denna studie har synliggjort utmaningar i telefonrådgivning vilka kan utgöra risker för patientsäkerheten och den personcentrerade vården. Resultatet kan bidra till att undvika felbedömningar vilket ökar patientsäkerheten och ger samhällsnytta. / Background: Telephone counselling is today a major part of the duties for a district nurse in primary care. It is a complex task that incorporates a care meeting via telephone where the district nurse should be able to assess care needs, urgency, give self care advice and coordinate with other care providers. In order for the patient to get a correct assessment of their care needs as it is possible, it is important that the district nurse receive relevant information. Aim: This study aims to describe the experience of working in telephone counselling for a district nurse in primary care. Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. Nine district nurses where interviewed in three focus group interviews. Result: Six general categories were identified from the analysis, which were named; Telephone counselling can be a major challenge, The working environment in telephone counselling is important for the quality of the call, Pros and cons of computerized decision support, Knowledge and experience facilitates telephone counselling, Quality at calls and assessments are important and Conversations with third parties can affect the outcome of the call. Conclusion: This study has highlighted challenges in telephone counselling which may pose risks to patient safety and person-centred care. The result can help to avoid misjudgements, which increases patient safety and benefits society.

Bakgrund: En ny lag om samverkan vid utskrivning från sjukhus infördes 2018. Varje patient med behov av uppföljning skulle tilldelas en fast vårdkontakt. Inom regioner och kommuner reviderades eller upprättades hemsjukvårdsavtal för att förtydliga vilken aktör som ansvarade för patienterna efter sjukhusvistelse. Detta innebar att ansvarsfördelningen av patienters tillhörighet kom att förändras. Uppföljning under första året, visar att den fasta vårdkontakten inom primärvården ofta fallit på en sjuksköterska och att oklarheter om vad den rollen innebar inte är helt klarlagd. Syfte: Syftet var att undersöka hur ett nytt hemsjukvårdsavtal påverkat arbetssituationen på hälsocentraler i en norrländsk region. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor och distriktssköterskor i primärvård. Innehållsanalys användes. Resultat: Innehållsanalysen mynnade ut i tre kategorier: samverkan, belastning och inflytande. Samarbetet med kommunen hade påverkats och det nya hemsjukvårdsavtalet upplevdes svårtolkat vilket kunde leda till konflikter. Deltagarna uttryckte frustration över situationen på olika sätt och arbetsbelastningen hade ökat. Inflytandet över patienternas omvårdnad och möjligheten till egna bedömningar i omvårdnadsprocessen hade minskat. Deltagarna upplevde att deras helhetsbild av patienterna hade försämrats trots att avtalet inneburit bättre kännedom om patienterna. Diskussion: Deltagarna gav uttryck som indikerade delvis frånvaro av KASAM inom organisation. Forskning visar att utbildning och medverkan av berörd personal vid införande av nya arbetsmetoder har givit bättre resultat än när de inte tillfrågats. Slutsats: Personal bör göras delaktiga i processen kring organisationsförändringar. Dels för att göra syftet med förändringen mer begriplig för dem, dels för att ta tillvara kompetensen som personalen besitter. / Background: In 2018 a new law about cooperation during discharge planning was implemented. All patients with the need for monitoring after discharge were to be given a care contact. New agreements were made or redeveloped between the communities and the primary health care. All to establish clear boundaries of responsibility. This changed the way the responsibilities were distributed. A follow-up during the first year, showed that the care contact often fell on a nurse in primary care. The actual role of this contact was not satisfactory clear though. Aim: The aim was to examine how a new agreement regarding home care effected the work situation in primary care settings in northern Sweden. Method: Qualitative method with semi structured interviews with registered nurses and district nurses in primary health care units. Content analysis was used. Result: Three main subjects were recognized, cooperation, strain and influence. The cooperation with the community had changed. The new agreement felt difficult to understand which could lead to arguments. The participants felt frustrated. The workload had increased, and the participant’s influence had diminished. They expressed that the larger picture of the patients was lower even though they knew more about specific details concerning the patients they responsible over. Discussion: The participants expressed low SOC towards the new agreement. Studies show that inclusion of the persons it concerns have greater success during reorganizations. Conclusion: Staff should be made a part of the process around organizational changes. Partly to make the aim of the changes more understandable to them, partly to make use of the competence of the staff. / <p>Godkännandedatum: 2020-01-16</p>

Bakgrund: Distriktssköterskor har sedan år 1994 haft möjligheten att förskriva läkemedel utifrån vissa restriktioner. Förskrivningsrätten för distriktssköterskor var tänkt att förbättra vården för hela befolkningen och att stärka deras profession. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av förskrivningsrätten. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 11 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd i processen för kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Distriktssköterskornas erfarenheter var att deras förskrivningsrätt ledde till flera positiva aspekter inom vården både för professionen och för patienter. Den upplevdes förbättra omvårdnaden och utveckla professionen, dock fanns det faktorer som påverkade utövandet av förskrivningen. Dessa kunde vara formella problem, brist på tillgång till stöd, kunskap och möjligheter till fortbildning. Diskussion: Förskrivningsrätten ansågs ha potential att förbättra omvårdnaden. Genom att distriktssköterskor fick möjlighet till utökade kunskaper bidrog det till att se både patientens omvårdnads- och mediciniska behov. Organisationens strukturer hade betydelse gällande utövandet. Slutsats: Brist på stöd och utvecklingsmöjligheter visades ha en negativ påverkan på hur distriktssköterskor nyttjar sin förskrivningsrätt, vilket indirekt kunde leda till en sämre omvårdnad för patienter. Ledningen i hälso- och sjukvård kan ta del av den här litteraturstudien för att utforma strategier som hjälper distriktssköterskor att utnyttja sina kunskaper i förskrivningsrätten mer optimalt. Vidare forskning inom ämnet bör utreda både patientperspektivet i Sverige samt förskrivningsrättens tidspåverkan. / Background: District nurses´ have been allowed, with some limitations, to prescribe since 1994. The right to prescribe were intended as a way to improve the healthcare for the entire population as well as strengthen the profession. Aim: The aim of this literature review was to illustrate the district nurses´ experience of prescribing. Method: This literature review was conducted based on 11 original articles. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using the process for qualitative content analyses according to Elo och Kyngäs (2008). The analysis resulted in three categories and seven subcategories. Result: The prescription rights of the district nurse had multiple positive effects on the healthcare for both the patients and the profession, however there are some factors that limits the use of the prescription right. These factors could be structural problems, lack of support, knowing your limitations, knowledge and possibility for further training.Discussion: The right to prescribe was believed to have potential to improve the healthcare. The district nurses could get a better view of the patient’s medical- and health needs by giving them a chance to increase their knowledge. Structural factors have had a major impact on the usage of prescription rights. Conclusion: Lack of support and development was shown to have a negative impact on the district nurse´s use of prescription rights which could have led to worse healthcare for the patients. The management within healthcare can use this study as support when developing strategies for increasing the district nurses use of the prescription rights. Continuing research on the subject should have focus on the patients’ perspective in Sweden as well as the time consumption effect. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>