No description available.

No description available.

Hypertoni är ett växande folkhälsoproblem och upptäcks ofta via allmänna hälsoundersökningar på hälsocentral. Distriktssköterskor har en viktig roll i att stödja och informera patienter om dennes sjukdom. Syftet med studien var att beskriva hur patienter med hypertoni upplever behov av omvårdnad från distriktssköterskan på hälsocentralen. Metod: En kvalitativ ansats valdes. 9 deltagare intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få tillräckligt med kunskap om sin hypertoni, Att känna tillgänglighet och bli sedd i kontakten med distriktsköterskan och Betydelsen av kontinuitet och uppföljning i kontakten med distriktsköterskan. Slutsats: Kunskap om sjukdomen samt uppföljning och kontinuitet är viktiga delar för att patienten ska känna sig trygg i sin vardag. Som distriktssköterska är det viktigt att på bästa sätt kunna ge en trygg och säker vård samt stödja denna patientgrupp i deras vardag. Eftersom forskning visar att mer kunskap ger ökad förståelse för livsstilsförändringar och egenansvar vid hypertoni skulle vidare forskning för hur man ska nå denna patientgrupp på bästa sätt, vara värdefullt för samhället.

Bakgrund: Mörkertalen kring barn som far illa misstänks vara stort då flertalet aldrig söker vård, barn känner skam och skuld samt att hälso- och sjukvårdspersonal missar tecken på misshandel. Barnmisshandel innefattar fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp samt omsorgssvikt. Flertalet faktorer finns för att barn kan riskera att vara utsatta för misshandel som till exempel missbrukande föräldrar. Distriktssköterskor har en skyldighet att orosanmäla då barn misstänks fara illa.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors uppfattning av att se tecken på att barn far illa.Metod: En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats har använts. Åtta intervjuer genomfördes med informanter från fyra olika enheter.Resultat: Studien resulterade i tre beskrivningskategorier: Det som är lätt att se, Brister i föräldraskap, Distriktssköterskors intuition.Konklusion: De synliga skadorna var de som var lättast att både upptäcka, hantera och orosanmäla. Erfarenhet och kunskap hos distriktssköterskor visade sig ha betydelse för igenkännande av barnmisshandel. Vid orosanmälan fanns ett behov av bekräftelse och stöd från kollegor för att styrka att tankarna stämde och att intuitionen var rätt.

AbstraktSyfte. Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av omorganisation i primärvård.Bakgrund. Omorganisationer inom hälso-och sjukvården är vanligt förekommande. Vård som tidigare erbjudits patienter inom slutenvården har i många fall flyttats över till öppenvården. Primärvården har genom åren genomgått omstruktureringar med anledning av det ökade patientantalet.Design. Induktiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral i norra Sverige intervjuades individuellt under våren 2016. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Ur analysen framkom fyra kategorier: Bristande implementering av omorganisationen, omorganisationens konsekvenser för patienterna, den egna hälsan påverkas av omorganisationen samt positiva aspekter på omorganisationen.Konklusion. Omorganisationer som inte är väl implementerade har en negativ påverkan på distriktssköterskors hälsa och arbetsmiljö. Att genomföra en lyckad omorganisation kräver delaktighet, information och kunskap. Ledningen har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön och måste involvera medarbetarna i ett tidigt skede och i större utsträckning genom processen.Nyckelord. Omorganisation, primärvård, distriktssköterskor, kvalitativ innehållsanalys.

När patienten önskar att få avsluta sitt liv i hemmet krävs det att den avancerade vården också flyttas till hemmet. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar inom palliativ hemsjukvård och kan uppleva etiska, moraliska och kommunikativa svårigheter. För en god palliativ omvårdnad krävs det att distriktssköterskor är engagerade, har erfarenhet och har avancerad kompetens inom palliativ vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Nio distriktssköterskor intervjuades. För att analysera data användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra teman med tillhörande åtta underteman. Teman benämns; Kunna samarbeta och samverka i vården, Kunna vårda anhöriga, Kunna hantera negativa känslor och Skapa en god vårdmiljö. Slutsatsen blev att, ett bra teamarbete är viktigt för distriktssköterskor men att ha olika vårdaktörer kan försvåra vårdarbetet. Det är viktigt för distriktssköterskor att kunna möta anhöriga och ta emot sorg då sorgen kunde komma som missnöje. Detta kan påverka vårdpersonalen negativt. Det är viktigt att distriktssköterskor får stöd vid känsla av otillräcklighet och känslomässiga reaktioner. Fortsatt forskning kan riktas ur anhörigas synvinkel för att kunna förstå anhörigas reaktioner. / When the patient wishes to die at their own home requires that the advanced care also moved to their home. District nurses have primary care responsibilities in palliative home care and may experience ethical, moral and communicative difficulties. For a good palliative care requires that district nurses is involved, have the experience and have advanced skills in palliative care. The purpose of this study is to illuminate district nurses' experiences of caring for patients in the final stage in palliative home care. Nine district nurses were interviewed. To analyze the data, a qualitative content analysis with an inductive approach was applied. The analysis resulted in four main themes with its eight sub- themes. Main themes titled; Being able to collaborate and cooperate in care, Being able to care for relatives, Being able to manage negative emotions and Able to create a good care environment. The conclusion was that, a good teamwork is important for district nurses but having different care providers can complicate caring. It is important for district nurses to meet relatives and receive grief when grief could come as dissatisfaction. This could affect the nursing staff negatively. It is important that district nurses are supported in the sense of inadequacy and emotional reactions. Further research may be aimed at relatives ' point of view in order to understand family members' reactions.

Titel: Distriktssköterskor upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Bakgrund: Distriktssköterskor bemannar ofta vårdcentralernas telefonrådgivningar. Det är många föräldrar som ringer dit när deras barn blir sjuka. Ofta vill de ha stöd och rådgivning, men ibland behöver de också träffa en läkare. Det ställs stora krav på distriktssköterskan vid den här typen av rådgivning, då han/hon förväntas göra rätt bedömning och fatta rätt beslut. Distriktssköterskan är ensam ansvarig för besluten som fattas, och kan ibland känna sig utlämnad i sitt arbete. Syfte: Att belysa distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju distriktssköterskor intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: I analysen sammanställdes datamaterialet i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. I huvudkategorin Komplexiteten vid bemötandet under samtalet  framkom att föräldrarnas oro ofta påverkade samtalet i stor utsträckning. Under huvudkategorin Utmaningar i telefonrådgivningen framkom att distriktssköterskorna upplever att de arbetar utifrån både uttalade och outtalade krav. Bristen på läkartider utgjorde en särskild faktor som påverkade i vilken utsträckning egenvårdsråd gavs. Telefonrådgivning till människor från andra länder var något alla distriktssköterskor upplevde som en särskild utmaning, då både språkförbistringar och annan kulturell bakgrund gjorde att egenvårdsråden inte alltid togs emot väl. Trivselkänslorna vid telefonrådgivning till föräldrar påverkades av flera faktorer, där det kollegiala stödet var viktigt för distriktssköterskorna. Det gjorde att de lättare kunde bearbeta jobbiga situationer och därmed öka sitt välbefinnande. Slutsats: Distriktssköterskorna upplevde att de arbetade utifrån en rad såväl uttalade som outtalade krav i arbetet med telefonrådgivning till föräldrar, vars barn är sjuka. Rådgivningsstödet utgjorde många gånger i trygghet. De upplevde även att de ofta utsattes för utmaningar, och trots att de ibland hamnade i stressiga situationer kände de sig ändå inte konstant stressade.

Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av amningsproblematik som kanföranleda användande av modersmjölksersättning. Bakgrund: Amningsstatistiken har sjunkit i Sverige det senaste årtiondet ochdistriktssköterskor har en viktig roll i att vända den trenden genom sin rådgivning, dettaeftersom amning ger hälsofördelar för barnet både på kort och lång sikt. Ett tidigt stödär viktigt för att främja amningen eftersom det är då mamman behöver som mest rådoch stöd för att etablera en fungerande amning. Det finns mycket som kan påverkaamningen och om den inte fungerar finns det ett alternativ i modersmjölksersättning. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod där data samlades in genom attintervjua sju distriktssköterskor som hade minst 3 års arbetslivserfarenhet inombarnhälsovården. Materialet analyserades utifrån Lundman och Hällgren Graneheimskvalitativa innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom tre kategorier som handlade om distriktssköterskanserfarenheter: Hinder för distriktssköterskan att främja amning och undvikamodersmjölksersättning där barnets och mammans hälsa och välbefinnande berörsmen även brister i vårdkedjan och synen på amning och ersättning i dagens samhälle.Konsekvenser av insättande av modersmjölksersättning som innehåller föräldrarnasreaktioner när modersmjölksersättning satts in och vilken inverkanmodersmjölksersättningen har på amningen. Distriktsköterskans roll för att främjaamning beskriver deras stödjande förhållningssätt och vilka råd och åtgärder som kanfrämja amning och undvika modersmjölksersättning men också hur användning avmodersmjölksersättning kan främja amningen. Slutsats: Distriktssköterskorna förespråkar amning och arbetar stödjande kring den.Om amningen inte kan etableras trots vidtagna åtgärder finns det ett alternativ imodersmjölksersättning som i vissa fall också kan ses som främjande för amningen.

No description available.

Patienters autonomi är en central del i vårdandet. I litteraturen beskrivs att en vårdande relation med respekt för patienters integritet och autonomi är särskilt viktig i hemsjukvården, även om det inte alltid är lätt att uppnå. Hemsjukvård innebär vård som ges i hemmet och antalet patienter kopplade till hemsjukvård ökar idag i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur patienters autonomi kan stödjas i hemsjukvården utifrån distriktssköterskors perspektiv. En kvalitativ intervjustudie genomfördes. En distriktssköterska och sex sjuksköterskor med erfarenhet av att arbeta i hemsjukvård deltog. Datamaterialet analyserades genom kvalitativ innebördsanalys. I resultaten framkom fyra teman vilka är: att göra patienten så självständig som möjligt, att vårda i samråd med patienten, att få patienten att styra över sitt liv och att se människan i hemmet. Resultaten beskriver olika nyanser och upplevelser av patienters autonomi vid vård i hemmet utifrån distriktssköterskors och sjuksköterskors perspektiv, och hur den kan påverkas i olika riktningar genom distriktssköterskornas förhållningssätt. Distriktssköterskorna beskriver att patienters hemmiljö och möjlighet till delaktighet i vården kan ha betydelse för autonomin. Patienters autonomi erfars viktig och distriktssköterskorna anpassar sitt arbetssätt för att minimera vårdens påverkan på patienters autonomi och vardagsliv. Att värna om patienters autonomi och självständighet kan leda till att patienter kan bo kvar i sina hem i större utsträckning. Det är positivt för patienters hälsa vilket kan leda till en hållbar utveckling.