Bakgrund: Den medicinska och ekonomiska kostnaden för hjärt- kärlsjukdomar är idagmycket omfattande. Största delen av dessa sjukdomar liksom andra kroniska, ickesmittsamma sjukdomar som cancer, lungsjukdom och diabetes, hör ihop med påverkbara,livsstilsrelaterade riskfaktorer. Genom att göra hälsosamma val när det gäller mat, rökning,alkohol och motion kan livsstilssjukdomar förhindras eller fördröjas. Livsstilsfrågor är enav distriktssköterskans huvuduppgifter och efter vårdvalet är det få distriktssköterskor somverkligen får arbeta med detta. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hurdistriktssköterskan arbetar med sjukdomsförebyggande metoder inom primärvården.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Genomintervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor och analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman som benämndes; Att finnavägar till förändring och Att utgå från tillgängliga resurser. Konklusion:Livsstilsförändringar är ett svårt område att arbeta med, livsstilen är något som är starktförankrat hos alla. Det krävs att patienten har förmåga till egenvård samt är beroende avdistriktssköterskans kompetens för att resultatet skall bli lyckat. Detta arbete underlättasinte av att resurserna blivit färre inom primärvården. Vårdvalet tros vara den störstaorsaken till att arbete med diagnosrelaterade sjukdomar prioriteras. / Background: The medical and economic cost of cardiovascular disease is now very extensive. Most of these diseases as well as other chronic, non-communicable diseases such as cancer, lung disease and diabetes, is associated with modifiable lifestyle -related risk factors. By making healthy choices when it comes to food, smoking, alcohol and exercise lifestyle diseases can be prevented or delayed. Lifestyle issues are one of the main tasks of the district nurse but after the health care election, few district nurses really get to work on this. Aim: The aim of this study is to describe the work of the district nurse with disease prevention methods in primary care. Method: The study is based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Through interviews, data were collected from six district nurses and analyzed using content analysis. Results: The results revealed two main themes called: Finding ways to change and Using available resources. Conclusions:Lifestyle modification is a difficult area to work with, the lifestyle is something that is deeply rooted in all of us.It requires that the patient is capable of self-care and dependent on district nursing skills for the result to be successful. This work is not being helped by the fact that resources are cut down in primary care. The health care election is believed to be the largest cause that diagnosis related work is prioritized.

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

Abstrakt   Titel: Distriktssköterskors erfarenheter av att möta äldre patienter med depression i kommunal hemsjukvård Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterskan, 15 högskolepoäng Sidantal: 46 Författare: Susanne Lindberg Gustafson   Bakgrund: Äldres psykiska ohälsa är ett eftersatt område. Depression hos äldre i hemsjukvården blir ofta oupptäckta och otillräckligt behandlade. Distriktssköterskors arbete är därför viktig för att kunna erbjuda adekvat vård. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att möta äldre patienter med depression inom kommunal hemsjukvård Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Fem distriktssköterskor som arbetande i den kommunala hemsjukvården intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom fem kategorier och 10 underkategorier. De fem kategorierna var: Betydelse av stöd, distriktssköterskan fick mycket stöd från kollegor, men det saknades professionell handledning. Arbetstillfredställelse, det var glädjande och underlättande att kunna hjälpa någon till höjd livskvalitet, men att inte alltid räcka till skapade frustration. Kunskaper och erfarenheter, upplevelse av att det kunde vara svårt att tolka symptom på depression. Framgångsfaktorer för en god vårdrelation, bemötande, tid och kontinuitet, på så sätt skapades en förtroendefull relation och upplevelse av trygghet för patienten, Arbetsrutiner, visade att distriktssköterskan tog läkarkontakt vid misstänkt depression och sammankallade till vårdplanering med berörda parter. Slutsats: Distriktssköterskor möter i sitt arbete äldre med depression. Det kräver ett professionellt förhållningssätt med respekt för patientens integritet och autonomi. För att åstadkomma en bra vårdrelation förutsätter det att distriktssköterskor kan möta patienten utan tidsbrist och med kontinuitet. Distriktssköterskor upplevde ett kollegialt stöd från arbetskamrater, men saknade ofta både handledning och professionellt stöd. Det uttrycktes också behov av mer kunskap och utbildning. / Background: The study of older people’s psychological illness is a neglected area. Depression among the elderly within the home care system often remains unobserved and insufficiently treated. The work of the district nurse is therefore important to ensure that adequate nursing can be provided.    Aim: The aim was to describe the experiences which the district nurse gains when meeting older people who suffer from depression within the municipal home care. Method: The study was conducted using a qualitative approach. Five district nurses working within the municipal home care system were interviewed with semi-structured questions based on a set of interview guidelines. A qualitative manifest content analysis was used when analyzing the interviews.   Results: The analysis revealed five categories and 12 subcategories. The five categories were: The Importance of Support, which showed that the district nurses were given much support from colleagues but that there was a lack of professional guidance. Professional Satisfaction, to be able to improve the quality of life of a patient was gratifying and facilitating, however, the inability to provide this created frustration. Knowledge and Experience, indicated experiences of hardships in terms of discovering the symptoms of depression. Success Factors for a Good Care Relationship were the approach, time and continuance, creating a trustful relationship and a safe experience for the patient. Work Practices showed that the district nurse contacted a physician in suspected depression and convened to healthcare planning with the parties concerned. Conclusion: In her work, the district nurse meets older people who suffer from depression which requires a professional approach with respect for the patient’s integrity and autonomy. To enable a good care relationship, it is required that the district nurse can meet with the patient without any time constraints and with continuity. The district nurses feel a collegial support from colleagues but often lacked guidance and professional support. The need for more knowledge and education was also expressed.

Att arbeta som sjuksköterska/distriktssköterska (SSK/DSK) innebär arbetsuppgifter som varierar mycket. Denna arbetsmiljö kan vara väldigt krävande och kan påverka SSK/DSK på ett negativt sätt vilket kan leda till fysisk och psykisk påverkan. Copingstrategier är hur personer hanterar krävande situationer, utan effektiva copingstrategier finns risk att personen drabbas av utbrändhet. Syftet med denna studie var att beskriva graden av skattad utbrändhet och vilka copingstrategier SSK/DSK använder sig av i sitt arbete inom hemsjukvården (HSV). Studien undersökte också om det fanns några skillnader gällande grad av utbrändhet och förekomst av copingstrategier beroende på vilket län SSK/DSK arbetade i samt om det fanns samband mellan copingstrategier och grad av utbrändhet hos SSK/DSK. Två standardiserade formulär användes i studien; Maslach Burnout Inventory (MBI) och Jalowice Coping Scale -60 (JCS). MBI mäter graden av utbrändhet relaterat till arbetsmiljö och JCS är ett formulär som mäter vilka copingstrategier som respondenten använder. Undersökningsgruppen till föreliggande studie var SSK/DSK inom hemsjukvården (HSV) i två län i Mellansverige. SSK/DSK skattade sig ha en medelmåttig grad av emotionell utmattning och en låg grad av depersonalisation samt en medelmåttlig grad i personlig prestation. Konfrontativ, optimistisk och självtillits coping var de mest använda copingstrategierna i båda länen. Skillnader framkom inte mellan de två länen men statistisk signifikanta resultat framkom i samband mellan använda copingstrategier och utbrändhet.  Sammanfattning:   SSK/DSK skattade sig har en medelmåttig grad av utbrändhet i två dimensioner, detta trots att de mest använda copingstrategierna fanns inom konfrontativ coping och visade sig ha samband med minskad grad av utbrändhet. Med de två undersökningsgrupperna som liknade varandra i bakgrundsdata och storlek framkom inga skillnader mellan de två länen. Statistiska signifikanta samband framkom mellan copingstrategierna; undvikande, lindrande, känslomässig, självtillit och dimensionerna inom utbrändhet. Sambanden visade ökad risk för utbrändhet. Detta styrker vikten av att använda passande copingstrategi för situationen. / To work as a nurse or a district-nurse entails varied responsibilities. This work environment can take a toll on the nurse/district nurse, which can result in both physical and mental strain for the person. To use coping strategies is the way a person responds to demanding situations, and to use ineffective coping strategies can result in that a person experience burnout. The aim of the study was to describe the degree of burnout the nurses/district nurses experience as well as what coping strategies they use in their profession in homecare. The study also examined if there were any differences in the degree of burnout and coping strategies between the two counties included in the study, as well as relationships between coping and burnout. The Method used was two standardized questionnaires. Maslach Burnout Inventory (MBI) and the Jalowiec Coping Scale-60 (JCS). MBI measures the degree of burnout the participant experiences related to his/hers working environment. The JCS measures coping strategies the participant uses in a situation. The participants in the study were 56 nurses or district nurses working in district homecare in two counties in the middle of Sweden. The participants rated their degree of burnout to be average in emotional burnout, low in depersonalization and average in personal accomplishment. The most used coping strategies were in the subscales confrontational, optimistic and self-reliant. There were no differences in burnout and coping strategies between the two counties, however there were statistically significant correlations between coping strategies and burnout. As a conclusion, the nurses/district nurses reported average burnout in two dimensions although the most used coping strategy was in the subscale of confrontative coping. Confrontative coping showed relationships with a lowered risk of burnout. The two samples were very similar in background data sample size and no differences were found between the two counties. Statistically significant relations existed between the coping subscales: evasive, palliative, emotive, self-reliant and burnout. The relations showed an increased risk of burnout. This emphasizes the importance for suitable coping depending on the situation.

Abstract The aim of the study was to describe district nurses experiences meeting intimate of cancer patients in home care. The study had a qualitative approach with a descriptive design. The sample consisted of ten district nurses employed in primary health care, working in emergency duty in a district in the Middle of Sweden. The results are presented from the two categories; to communicate and being competent, which was formulated to one theme. The theme “Being safe in one´s professional role, being aware of possibilities and difficulties when encountering intimates in home care”. The district nurses experienced that they had an important role since they had to notice and understand the needs of the intimates as well as to refute and confirm them. To act like ‘a guest’ in the patient's home was important and regarded a respectful behavior towards the family, according to the district nurses. To give intimates ‘time’ was stated urgent and described possible during the nightshifts. According to the district nurses well informed intimates felt more secure in their situation. The district nurses experienced that it is important to observe and understand the intimate’s body language and empathized that both verbal and non verbal communication must be paid attention. They stated that encountering intimates included answering their questions as well as they could. The district nurses felt that it was not always easy to refute the questions asked and they could feel deficiencies in their own capability and competence. Sometimes, encountering intimates, the districts nurses experienced difficulties being professional since they felt lack of ‘tools’.         Keywords: Intimates, cancer, district nurses, nightshift, homecare, encounter

Background: The work done by the nurse at the primary health care center includes meeting with people of different ages and with different health problems and diseases. It is important that the work is carried out in a good environment. Former studies show that the workload for the district nurse has increased and become more stressful with threats and violence from patients who expect more treatment. Aim: To describe the district nurse's experiences of their work situation. Method: A qualitative interview study with eight district nurses working in primary health care in Sweden were interviewed. The data was analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Three main categories and nine subcategories were generated by the authors. The categories included: The content of a good day is when all the colleagues are present, and the timetable is good planned with enough work containing good meetings. When planning fails is the change of planning because of more patients and obstacles in communication skills. Experience of their environment is the impact of the physical environment such as good working environment and threatening environment. Conclusion: There was negative employment in the district nurses' work situation, but despite that, the experience was positive to work independently, make decisions and use their resources. They felt collegial support and it was important to know where to turn when things went wrong.

Bakgrund: Föräldrastöd och hembesök är beståndsdelar i barnhälsovårdens hälsofrämjande arbete. Barnhälsovårds-sjuksköterskor och familjevägledare på ett familjecentrum har inlett ett projekt inspirerat av Rinkebyprojektet. Hembesöksprojektet innebär att BHV- sjuksköterskor och familjevägledare tillsammans genomför ett hembesök som erbjuds till alla familjer med barn som är åtta månader. Den teoretiska referensramen för examensarbetet är Familjefokuserad omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva föräldrars erfarenheter av BHV-sjuksköterskors och familjevägledares hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ, deskriptiv innehållsanalys med en induktiv och deduktiv ansats har använts som analysmetod. Tio föräldrar har intervjuats. Resultat: Föräldrarnas erfarenheter visar att hembesöket stödjer barnets hälsa och stärker föräldraskapet. Föräldrarnas beskrivningar handlar om att Barnhälsovårds-sjuksköterskor arbetar för att främja barnets hälsa och utveckling genom att stötta föräldrarna i barnsäkerhet och barnets hälsa. De beskriver vidare hur de får stöd under besöket av familjevägledare och erbjuds stöd genom att få information om familjecentrums verksamhet. Slutsats: Hembesöket av BHV-sjuksköterska tillsammans med familjevägledare stödjer barnets hälsa och stärker föräldraskapet. Det kan ses som att familjen erhåller familjefokuserad omvårdnad under hembesöket. En inblick i föräldrarnas erfarenheter bidrar till utveckling av hembesök och familjefokuserad omvårdnad. / Background: Parental support and home visits are elements in the health promotion work of the child health service. Child Health Nursing Nurses (BHV Nurses) and family counselors at a family center have initiated a project inspired by the Rinkebyproject. The home-care project means that BHV-nurses and family counselors together conduct a home visit offered to all families with children who are eight months old. The theoretical frame for the degree project is Family Focused Nursing. Purpose: The purpose of this study is to describe parents' experiences of BHV-nurses and family counselor home visits when the child is eight months old. Method: A qualitative, descriptive content analysis with an inductive and deductive approach has been used as an analytical method. Ten parents have been interviewed. Results: Parents' experiences show that home visits support the child's health and strengthens parenthood. The parents' descriptions are that BHV-nurses work to promote the child's health and development by supporting the parents in child safety and the child's health. They further describe how they are supported during the visit of family counselors and offered support by obtaining information about family centers' activities. Conclusion: The home visit of the BHV-nurse together with family counselor supports the child's health and strengthens the parenthood. It can be seen as the family receives family-focused nursing during the home visit. An insight into the parents' experiences contributes to the development of home visits and family-focused nursing.

distriktssköterskorna och sjuksköterskorna en känsla av ensamarbete. En bristfällig dokumentation utan en vårdplan att följa resulterade till ett ostrukturerat arbetssätt. Slutsats. I studien framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor hade en önskan om att mer kontinuitet i arbetet, mer kunskap och mer engagemang från läkarna skulle finnas. Det framkom även att det fanns stora utmaningar i arbetet. En av de större utmaningarna var att få patienten delaktig i behandlingen. På de hälsocentraler där det fanns en såransvarig distriktssköterska eller sjuksköterska upplevdes arbetet mer strukturerat. Mot bakgrund av detta examinationsarbetet kan det sammanfattas att adekvat behandling av ben- och fotsår krävde specifik kunskap, kontinuerlig och strukturerat arbetssätt ledd av speciellt ansvarig distriktssköterska eller sjuksköterska. Syfte. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienter med ben- och fotsår i primärvården i Region Gävleborg. Metod. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Tio distriktssköterskor och två sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades med manifest och latent analys. Den teoretiska referensram som användes var PARIHS-modellen. Resultat. Ett underliggande tema framkom i studien: Att vara i ett svårmanövrerat men ändå glädjande och stimulerande sammanhang. I de sex beskrivande kategorierna framkom att distriktssköterskorna och sjuksköterskorna genom sina erfarenheter upplevde att arbetet med denna patientgrupp i primärvården underlättades med kontinuitet, kunskap och patientens delaktighet för en god sårbehandling. Vidare framkom även att en god samverkan mellan olika professioner kring patienten var av stor vikt. Vid bristande samverkan upplevde di

Att leva med kognitiv ohälsa innebär ofta ett sviktande minne följt av apati och ängslan för personen som drabbats. När det inte fungerar att bo hemma längre på grund av att det blir omöjligt att ta hand om sig själv kan det bli nödvändigt att behöva lämna hemmets trygga sfär för en flytt till särskilt boende. Då kan det bli viktigt att pynta det nya boende med igenkännande saker för personernas trygghets skull. När personer med kognitiv ohälsa närmar sig livets sista dagar kan personerna bli än mer oroliga och spända. Personerna har ofta svårt att orientera sig och visar på förvirring i livets slutskede. I detta skede har distriktssköterskan en viktig roll med att ge en god vård vid livets slutskede till personer med kognitiv ohälsa. Att studera hur distriktssköterskor vårdar döende personer med kognitiv ohälsa boendes på särskilt boende kan ge en större förståelse för hur vården i livets slutskede kan förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors sätt att vårda personer med kognitiv ohälsa som närmar sig döden på särskilt boende. En systematisk och integrativ litteraturöversikt valdes som metod till denna studie för att öka bevisbarheten samt för att kunna studera distriktssköterskors sätt att vårda utifrån studiens syfte. Resultatet visade på tre olika kategorier med tio underkategorier som beskrev förmågan att vårda i livets slutskede och samarbetet med närstående. Därtill behandlades distriktssköterskans förutsättningar att vårda i livets slutskede. En kontinuerlig vårdkontakt vid vård av personer med kognitiv ohälsa i livets slutskede visade sig vara mycket viktig.

Bakgrund: I framtiden tror man att ännu mer sjukvård kommer att skötas i primär och kommunal hemsjukvård. Distriktssköterskorna som idag jobbar inom hemsjukvården har ettstort ansvar för den vården som utförs i hemmet. Att undersöka vilka faktorerdistriktssköterskor upplever leder till god palliativ vård i hemmet är därför viktigt. Syftet:med studien var att undersöka distriktssköterskors egna upplevelser av att jobba medpalliativ vård inom hemsjukvården. Metod: Studien är genomförd i Mellansverige som harbåde tätort och glesbygd som sjukvårdsområde. Kvalitativa intervjustudier genomfördes.Resultat: Det som framkommer i resultatet är betydelsen av symtomlindring och att alltidvara följsam och kunna uppmärksamma förändringar för att kunna lösa situationer somuppstår. För detta behövs erfarenhet och vara en god samordnare, för att den palliativavården ska fungera på ett bra sätt i hemmet. Diskussion/ Slutsats: Huvudresultatet iexamensarbetet visar att det krävs erfarna distriktssköterskor för att kunna bedriva godpalliativ vård fullt ut. Resultatet beskriver också hur viktigt det är med välfungerandesamarbeten mellan alla som är delaktiga. Detta för att vårdtagaren och de närstående skakänna meningsfullhet och livskvalitet i hemmet den sista tiden i livet. Att vårda svårt sjuka isitt hem är en utmaning, men det ger också en stor tillfredsställelse att som distriktssköterskafå följa med på vårdtagarens resa, här finns det bara en chans att göra rätt. / Background: In the future, it is believed that even more healthcare will be provided inprimary and municipal home care. The district nurses who work in home care have a greatresponsibility for the care that is given in a home care setting. Studying the district nursesexperiences and what they think leads to good palliative care in the home is thereforeimportant. Aim: The aim of the study was to investigate district nurses own experiences ofworking with palliative care in a homecare setting. Method: The study was conducted in midSweden that have both urban and rural healthcare areas. Qualitative interview studies wereconducted. Findings : What emerges in the results is the importance of symptom relief and toalways be compliant and be aware of changes in order to resolve situations that arise. Forthis, experience is needed and to be a good coordinator. Discussion / Conclusion : The mainresult of the study shows that experienced district nurses are required to be able to give goodpalliative care. The result also describes how important it is that all professions to work welltogether in end of life care. This is so that the patient and relatives at the end of life feel ameaningful and a good quality of life in the home. Caring for seriously ill people in theirhome is a challenge, but it also gives a great satisfaction that the district nurse can follow onthe patient´s journey towards end of life, here we just get one chance to get it right. / <p>Godkännandedatum: 2019-12-11</p>