Mervärdesskatten är en konsumtionsskatt som utgår vid all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster i Sverige. Mervärdesskatten styrs av den så kallade neutralitetsprincipen. Principen innebär i stort att mervärdeskatten inte ska påverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen är det av stor vikt att ett företag förblir oförändrat rent mervärdesskatterättsligt även i det fall företaget väljer att ändra sin struktur. Ett företag kan överlåtas på två sätt, genom en verksamhetsöverlåtelse eller genom en andelsöverlåtelse. I enlighet med 3 kap. 25 § ML är en verksamhetsöverlåtelse undantagen från mervärdesskatt. Bestämmelsen har sitt ursprung i art. 19 och 29 i direktivet och utgör en så kallad icke-omsättningsregel. Syftet med bestämmelsen i sin helhet är att underlätta att en överlåtelse av ett företag, eller en del av ett företag, ska kunna ske. Innebörden av 3 kap. 25 § ML har under de senaste åren kommit att bli väldigt omdiskuterad. Ursprunget till debatten återfinns i EU-domstolens avgörande i SKF-målet. Förhandsavgörandet som EU-domstolen lämnade innehöll uttalanden som pekade på att tillämpningsområdet för verksamhetsöverlåtelser numera även kan omfatta andelsöverlåtelser. Inte minst i Sverige har domen kommit att bli omskriven i stor utsträckning. På ena sidan av debatten står utformningen av den svenska lagtexten, HFD:s avgörande i SKF-målet och SKV:s notoriska nekande till avdragsrätt. På andra sidan står några avgöranden från KamR. och en tidsanpassad tolkning av det aktuella lagrummet. Även den mycket viktiga neutralitetsprincipen talar för ett utvidgat tillämpningsområde för 3 kap. 25 § ML. Det finns inget tydligt svar på frågan om en andelsöverlåtelse kan undantas från mervärdesskatt i enlighet med 3 kap. 25 ML. Under hösten 2011 meddelade dock HFD prövningstillstånd i ett mål som rörde denna fråga. Ett klart svar kommer därmed att komma inom kort. Tills dess vill jag lyfta fram min åsikt, att en andelsöverlåtelse ska och bör kunna likställas med en verksamhetsöverlåtelse. Det är det enda rätta utifrån bestämmelsens syfte och den unionsrättsliga neutralitetsprincipen.

<p>U sklopu doktorske disertacije izvršeno je istraživanje vezano za automatsko<br />raspoređivanje elemenata dijagrama. Kroz analizu postojećih rešenja uočen je<br />prostor za poboljšanja, posebno po pitanju raznovrsnosti dostupnih algoritama<br />i pomoći korisniku pri izboru najpogodnijeg od njih. U okviru istraživanja<br />proučavan, implementiran i u pojedinim slučajevima unapređen je širok<br />spektar algoritama za crtanje i analizu grafova. Definisan je postupak<br />automatskog izbora odgovarajućeg algoritma za raspoređivanje elemenata<br />grafova na osnovu njihovih osobina. Dodatno, osmišljen je jezik specifičan za<br />domen koji korisnicima grafičkih editora pruža pomoć u izboru algoritma za<br />raspoređivanje, a programerima brže pisanje koda za poziv željenog algoritma.</p> / <p>This thesis presents a research aimed towards the problem of automatically<br />laying out elements of a diagram. The analysis of existing solutions showed that there<br />is some room for improvement, especially regarding variety of available algorithms.<br />Also, none of the solutions offer possibility of automatically choosing an appropriate<br />graph layout algorithm. Within the research, a large number of different algorithms for<br />graph drawing and analysis were studied, implemented, and, in some cases,<br />enhanced. A method for automatically choosing the best available layout algorithm<br />based on properties of a graph was defined. Additionally, a domain-specific language<br />for specifying a graph&rsquo;s layout was designed.</p>

The OMX-case entailed considerable uncertainty about the relationship between tax treaties and Swedish domestic law. Previous approaches to handle rule conflict between them was put out of action for the first time when an internal rule took precedence over tax treaties. The Greece-case came a few years later where there were hopes that it would be decided in plenary session to return to the view that prevailed before the OMX-case, which did not happen. Instead the Supreme Administrative Court ruled that the tax treaties shall in principle be given preference, but that in exceptional situations tax treaties can be infringed to an internal rule's benefit, so called tax treaty override. Such procedure is acceptable if the legislature gives "clear expression" of the intention of a certain type of income is to be taxed in Sweden, or that a particular new rule applies regardless of the provisions in tax treaties. The purpose of this thesis is to analyze the supreme administrative courts management of rule collision between domestic law and tax treaties in the Greece-case. Further analysis of the requirement "clear expression" shall take place and the basis of why the supreme administrative court justifies tax treaty override shall also be analyzed. The conclusion presented in this thesis initially includes problems that arise to conclude the meaning of the term "clear expression" and that application difficulties arise because the supreme administrative court did not provide further guidance of its meaning. Secondly, that the supreme administrative court justify tax treaty override occasionally since there is no constitutional or procedural obstacles for a newer internal law to expand the Swedish taxation when an already implemented taxation agreement restricts it.

Uppsatsen ”Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren” är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier. Uppsatsens resultat tyder på att våldtäktsmyter är närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013.

I denna uppsats behandlar jag den svenska nationella domstolens tolkning och tillämpning av begreppet inre väpnad konflikt. Syftet är att utreda om den svenska nationella tolkningen stämmer överens med tolkningen i folkrätten och i EU-rätten. I uppsatsen diskuteras utvecklingen i svensk och internationell praxis och fokus ligger på EU-domstolens nya avgörande C-285/12 (Diakité-domen). Huvudfrågan är huruvida avgörandet bidrar med en ny tolkning av begreppet inre väpnad konflikt och i fall det är nödvändligt med ett nytt prejudicerande avgörande från Migrationsöverdomstolen. Slutsatsen är att Diakité-domens avgörande har bidragit till en för svenskt vidkommande ny tolkning av vad som utgör en inre väpnad konflikt och att begreppet inre väpnad konflikt har utvidgats och samtidigt distanserats från tolkningen i den internationella humanitära rätten. Jag kommer till slutsatsen att det finns en fara med att distansera folkrätten från EU-rätten och den nationella rätten då det skapar en osäkerhet hos beslutsfattaren vilken innebörd av begreppet inre väpnad konflikt som är den korrekta i varje givet fall. En osäkerhet som i slutänden drabbar den enskilde individen, något som får till följd att jag anser att det föreligger ett behov av ett nytt vägledande prejudikat från Migrationsöverdomstolen för hur svenska domstolar skall tolka begreppet inre väpnad konflikt.

I samband med digitaliseringens framfart hanteras, lagras samt används information av allatyper av verksamheter. Den ökade digitaliseringen av samhället har bidragit till en förhöjdefterfrågan av innovativa teknologier såsom molntjänster. Molntjänster är en populär teknik vilken erbjuder skalbara IT-lösningar på begäran över internet och vilken har signifikanta fördelar när det gäller kostnadsreducering och säker IT-drift. Trots de positiva aspekterna med molntjänster uppkommer nya rättsliga och säkerhetsmässiga problem vilka inte tidigare existerat i den traditionella IT-infrastrukturen, såsom datalokalisering samt säkerhet och integritet av information. Syftet med detta arbete är att analysera samt undersöka legala och säkerhetsmässiga åtgärder som de undersökta kommunerna vidtar vid hantering av information i molnet. Studien genomfördes i form av en kvalitativ studie, där sju semistrukturerade intervjuer utfördes. Resultatet tyder på att de undersökta kommunernas val av molntjänstleverantör beror på flertal aspekter såsom den geografiska placeringen av data samt säkerhet på information i molntjänsten. Vidare visar resultatet att kommunerna genomför åtgärder såsom att utbilda sina medarbetare samt klassificera information som kommer att lagras i molnet. / Information is handled, processed, stored, and used by all types of businesses as a result of progress in digitalization. The increased digitalization of society has contributed to an increased demand for innovative technologies such as cloud computing. Cloud computing is a popular technology that offers scalable IT solutions on demand over the Internet, and which has major advantages regarding cost reduction and secure IT operations. Despite the positive aspects of cloud computing, new legal and security issues are emerging which have not previously existed in the traditional IT infrastructure, such as data localization and the security and integrity of information. The purpose of this work is to analyze and investigate legal and security measures that the surveyed municipalities take when handling information in the cloud. The study was conducted in the form of a qualitative study, in which seven semi-structured interviews were conducted. The results indicate that the surveyed municipalities' choice of cloud computing provider depends on several aspects such as the geographical location of data and security of information in cloud computing. Furthermore, the results show that the municipalities implement measures such as training their employees and classifying information that will be stored in the cloud.

The municipalities in Sweden can use the PBL-legislation to request a land developer to fund new public infrastructure in the dwelling area where the developer are active. The municipality have had two options to choose between. To purchase a contract with an entrepreneur that build the infrastructure paid by the developer, or let the developer both build and pay the infrastructure. The La Scala-judgment came 2001 from the EG-tribunal. This judgment have by many people been interpreted as that as public infrastructure in Sweden should be purchased by the municipalities through LOU. Therefore, the purpose of this report is to discuss how the land development process has changed and which problems that have arisen since 2010, when it became customary that the municipality should procure public streets and sewage facilities under the Swedish Public Procurement Act (“LOU”). The purpose is also to discuss if this way to proceed satisfies the purpose of LOU and also discuss if their can be any alternative interpretations of the La Scalajudgment than have been done so far for Swedish conditions. The questions that became a consequence of the purpose where answered as follow in the report: Changes Today, the general rule is that the municipality is to purchase all public streets itself in the land development process. This rule has replaced the freedom of choosing whether to do so, that previously existed. Necessary land transfers take place today at an early stage of the process, often when the zoning plan becomes valid, as compared to before when it took place late in the land development process. Problems Some problems have arisen in cases when the municipality procures. This leads to the conclusion that the land development process today has become more risky, significantly more expensive, and that it takes longer time before the houses are ready for occupants to move in to, than previously was the case. To what extent does this new procedure implement LOU’s purpose? LOU's purpose, to get an effectively use of tax money, is not fulfilled by this procedure because the municipalities do not have any expenditures, which means that there are no funds which can be considered “effectively used”. As the municipality has no cost, it is questionable whether it really is to the municipality that an entrepreneur sells his services, rather than to the land developer paying for the services. Overall, this means that the purpose is probably not fulfilled by this new procedure. In what situations can the LOU procedure be questioned? The consequences of LOU can be questioned where it leads to major problems that would not occur if the legislation was more flexible. An example of this is when there is a lone land developer, who builds on his own property. If the municipality procures this, as happens today, problems arise in terms of money, time and coordination problems. This because it is more efficient if the developer that are already active in the area build all necessary infrastructure. Can any other interpretations of the La Scala-judgment and it´s relationship to the Swedish development process be found? One alternative interpret is that the municipal should use LOU on this kind of contracts when there is a risk that the municipal lose financial resources if they don´t do it. In the Italian development process there is always a risk that the municipal lose financial resources if they don´t purchase the contracts. The Swedish land development legislation are structured so the municipality never take a risk to lose financial recourses if they let the developer build everything in the area and therefore the municipality never can lose financial recourses in these cases. The Swedish municipalities don’t get any advantages if they use LOU here because the developer pays the real cost for all parts of the contract. Therefore, LOU is irrelevant in this part of the development process. / I Sverige kan en kommun med stöd av PBL begära att en exploatör ska bekosta utbyggnad av allmänna platser där exploatören bygger nya bostadsområden. Kommunen har historiskt haft två utförandealternativ att välja mellan. Man har haft möjlighet att själv upphandla en entreprenör med LOU som bygger och som bekostas av exploatören eller låta exploatören både bygga och bekosta anläggningarna. År 2001 kom en dom från EG-domstolen som av många tolkats som att allmänna platser ska upphandlas via LOU av kommunen. Som en konsekvens har det de senaste åren skett en övergång där kommunen idag som huvudregel tillämpar LOU på utbyggnad av allmänna platser. Syftet är därför att diskutera hur exploateringsprocessen har förändrats och vilka problem som uppstått sedan 2010 då kommuner som en konsekvens av La Scala-domen upphandlar allmänna platser enligt LOU. Syftet är även att diskutera om detta förfarande uppfyller LOU:s syfte och om det finns några alternativa tolkningar av La Scala-domen än dem som hittills gjorts i Sverige. De frågor som följde på syftet besvaras i rapporten enligt följande Förändringar Huvudregeln är idag att kommunen ska upphandla alla allmänna gator själv i exploateringsprocessen istället för som tidigare när det som huvudregel var exploatören som upphandlade dessa. Erforderliga marköverföringar sker idag i ett tidigt skede, ofta i samband med att detaljplanen vinner laga kraft, istället för som tidigare när det skedde i slutet av exploateringsprocessen. Problem Det finns risk för problem som tidigare inte funnits i lika stor utsträckning när kommunen upphandlar. Exempel är samordningsproblem och tidsproblem. Dessa leder sammanfattningsvis till att exploateringsprocessen idag riskerar att bli dyrare samt att det tar längre tid innan husen står inflyttningsklara än vad fallet var tidigare. Hur väl uppfyller detta nya förfarande LOU:s syfte? LOU:s syfte, att få ett effektivt utnyttjande av skattemedel, uppfylls inte eftersom det i dessa fall saknas skattemedel att få ett effektivt utnyttjande av. Syftet att alla företag ska ha möjlighet att sälja sin tjänst till kommunen kan starkt ifrågasättas eftersom det är exploatören som betalar för upphandlingen. I vilka situationer kan LOU-förfarandet ifrågasättas? De situationer där LOU-förfarandet kan ifrågasättas är där det uppstår stora problem som inte skulle uppstå om lagstiftningen medgav flexibilitet. Ett exempel på detta är de fall där det är en ensam exploatör som bygger på sin egen fastighet. Om kommunen upphandlar allmän gata, så som sker idag, uppstår problem i termer av pengar, tid och samordningsproblem eftersom det är mer effektivt att den exploatör som redan är verksam i området bygger all nödvändig infrastruktur. Finns alternativa tolkningar av La Scala-domen och dess förhållande till den svenska exploateringsprocessen? En alternativ tolkning är att kommuner ska upphandla den här typen an entreprenader i de fall kommunen kan förlora ekonomiska medel på att inte göra det. Så som den italienska exploateringsprocessen är uppbyggd finns alltid en risk att italienska kommuner gör en förlust i ekonomiska termer i de fall man väljer att inte upphandla infrastruktur offentligt. I Sverige är exploateringslagstiftningen däremot utformad så att kommunen aldrig tar någon ekonomisk risk och därför inte kan förlora ekonomiska medel i de fall man låter en exploatör upphandla en entreprenör. Kommunen har i det svenska fallet inte något att vinna på en offentlig upphandling eftersom det är exploatören som betalar den faktiska kostnaden. Offentlig upphandling saknar därför relevans och betydelse i den här delen av exploateringsprocessen.

<p>U sklopu doktorske disertacije izvršeno je istraživanje vezano za<br />automatizaciju integracije poslovnih aplikacija. Prikazani pristup<br />kombinuje model strukture interfejsa aplikacija koje se integrišu sa<br />formalnim opisom njihove semantike, datim u vidu ontologije. Na<br />osnovu ovih izvora, obavlja se automatsko mapiranje među elementima<br />interfejsa koji se integrišu, kao i detekcija i razrešavanje<br />semantičkih konflikata. Razvijena je praktična implementacija<br />predloženog pristupa, koja je korišćena za verifikaciju teorijskih<br />razmatranja, a uključuje adaptivan radni okvir i jezik specifičan za<br />domen. Predloženi pristup je verifikovan na dva realna<br />integraciona scenarija i jednim eksperimentom.</p> / <p>This thesis presents a research in the field of automation of enterprise<br />application integration. The approach combines structural models of<br />interfaces of the applications being integrated with a formal specification of<br />their semantics, given in form of an ontology. Using information from these<br />sources, automated interface mapping is performed, along with detection and<br />resolution of semantic conflicts. A practical implementation of the presented<br />approach was developed and used to verify theoretical considerations. The<br />implementation includes an adaptive framework and a domain specific<br />language. The proposed approach has been verified on two real-world<br />integration scenarios and one experiment.</p>

<p>Дисертација истражује најприхватљивије методе мерења стабилности фреквенције у<br />фреквенцијском домену, односно мерење вредности величине &bdquo;фазни шум&ldquo;, приликом<br />процеса еталонирања мерне опреме. Када се говори о мерној опреми која је предмет<br />еталонирања, дисертација је, пре свега, окренута ка еталонирању врхунских<br />комерцијалних стандарда (еталона) фреквенције. Приказана истраживања су била основ<br />за покретање и реализацију истраживачко-развојног пројекта у оквиру Министарства<br />одбране, који је имао за циљ оспособљавање метролошке лабораторије Техничког<br />опитног центра Војске Србије за потпуно еталонирање мерне опреме из области<br />времена и фреквенције. Различите методе мерења подразумевају и различите мерне<br />могућности, као и врло широк спектар еталонске и мерне опреме која се користи при<br />њиховој реализацији. У дисертацији се приказују различити начини мерења фазног шума<br />и описују методе реализоване на основу доступне мерне опреме. Како се ради о<br />методама упоредне анализе референтног и мереног сигнала, посебно критична позиција<br />је одабир референце, односно референтног еталона. Истраживање је довело до<br />закључака којима је предложен метод мерења потребне и довољне мерне несигурности<br />као и начин реализације изабране методе, односно одабир еталонске мерне опреме. У<br />циљу увођења мерне методе у употребу, извршена су и приказана мерења на<br />различитим типовима и врстама мерне опреме. Валидација методе је остварена<br />билатералним поређењем са Дирекцијом за мере и драгоцене метале, Група за време,<br />фреквенцију и дистрибуцију времена. Да је могуће реализовати методу мерења фазног<br />шума приликом еталонирања најквалитетнијих осцилатора је постављена хипотеза<br />дисертације, која је истраживањем доказана и практично спроведена. Крајњи резултат<br />истраживања је довео до увођења признате методе еталонирања фазног шума, први пут</p> / <p>Disertacija istražuje najprihvatljivije metode merenja stabilnosti frekvencije u<br />frekvencijskom domenu, odnosno merenje vrednosti veličine &bdquo;fazni šum&ldquo;, prilikom<br />procesa etaloniranja merne opreme. Kada se govori o mernoj opremi koja je predmet<br />etaloniranja, disertacija je, pre svega, okrenuta ka etaloniranju vrhunskih<br />komercijalnih standarda (etalona) frekvencije. Prikazana istraživanja su bila osnov<br />za pokretanje i realizaciju istraživačko-razvojnog projekta u okviru Ministarstva<br />odbrane, koji je imao za cilj osposobljavanje metrološke laboratorije Tehničkog<br />opitnog centra Vojske Srbije za potpuno etaloniranje merne opreme iz oblasti<br />vremena i frekvencije. Različite metode merenja podrazumevaju i različite merne<br />mogućnosti, kao i vrlo širok spektar etalonske i merne opreme koja se koristi pri<br />njihovoj realizaciji. U disertaciji se prikazuju različiti načini merenja faznog šuma<br />i opisuju metode realizovane na osnovu dostupne merne opreme. Kako se radi o<br />metodama uporedne analize referentnog i merenog signala, posebno kritična pozicija<br />je odabir reference, odnosno referentnog etalona. Istraživanje je dovelo do<br />zaključaka kojima je predložen metod merenja potrebne i dovoljne merne nesigurnosti<br />kao i način realizacije izabrane metode, odnosno odabir etalonske merne opreme. U<br />cilju uvođenja merne metode u upotrebu, izvršena su i prikazana merenja na<br />različitim tipovima i vrstama merne opreme. Validacija metode je ostvarena<br />bilateralnim poređenjem sa Direkcijom za mere i dragocene metale, Grupa za vreme,<br />frekvenciju i distribuciju vremena. Da je moguće realizovati metodu merenja faznog<br />šuma prilikom etaloniranja najkvalitetnijih oscilatora je postavljena hipoteza<br />disertacije, koja je istraživanjem dokazana i praktično sprovedena. Krajnji rezultat<br />istraživanja je doveo do uvođenja priznate metode etaloniranja faznog šuma, prvi put</p> / <p>The dissertation examines the most acceptable methods for measuring the frequency stability<br />in the frequency domain, that is, measuring the value of the &quot;phase noise&quot;, during the process<br />of measuring equipment calibration. When it comes to measuring equipment as a subject of<br />calibration, the dissertation is, first of all, oriented towards the calibration of the highest<br />commercial frequency standards. The presented researches were the basis for initiation and<br />realization of the research and development project within the Ministry of Defense, which was<br />aimed at training the metrology laboratory of the Technical Test Center of the Serbian Army<br />for complete calibration of measuring equipment in the area of time and frequency. Different<br />measurement methods also involve different measurement possibilities, as well as a very wide<br />range of calibration and measuring equipment used in their realization. Different methods of<br />measuring phase noise are described in the dissertation and they describe realized methods<br />based on available measuring equipment. As for methods of comparative analysis of the<br />reference and measured signal, a particularly critical position is the selection of the reference,<br />that is, the reference oscillator. The research led to conclusions suggesting the method of<br />measuring the necessary and sufficient measurement uncertainty, as well as the method of<br />realization of the chosen method, i.e. selection of the standard measuring equipment. In order<br />to put the measurement method into practice, measurements were performed on different<br />types of measuring equipment. Validation of the method was achieved by bilateral<br />comparison with the Directorate of Measures and Precious Metals, Group for time, frequency<br />and time dissemination. The possibility to realize the method of phase noise measurement<br />during the calibration of the highest quality oscillators is a hypothesis of the dissertation that<br />has been set up, and has been proven and practically carried out by the research. The final<br />result of the research led to the introduction of a recognized calibration method of the phase<br />noise, for the first time in the Republic of Serbia.</p>

<p>У дисертацији је представљен прототип агентског, домен-оријентисаног језика ALAS. Основни мотиви развоја ALAS језика су подршка дистрибуираном не-аксиоматском резоновању као и омогућавање интероперабилности и хетерогене мобилности Siebog агената јер је приликом анализе постојећих агентских домен-оријентисаних језика утврђено да ни један језик не подржава ове захтеве. Побољшање у односу на сличне постојеће агентске, домен-оријентисане језике огледа се и у програмским конструктима које нуди ALAS језик а чија је основна сврха писање концизних агената који се извршавају у специфичним доменима.</p> / <p>U disertaciji je predstavljen prototip agentskog, domen-orijentisanog jezika ALAS. Osnovni motivi razvoja ALAS jezika su podrška distribuiranom ne-aksiomatskom rezonovanju kao i omogućavanje interoperabilnosti i heterogene mobilnosti Siebog agenata jer je prilikom analize postojećih agentskih domen-orijentisanih jezika utvrđeno da ni jedan jezik ne podržava ove zahteve. Poboljšanje u odnosu na slične postojeće agentske, domen-orijentisane jezike ogleda se i u programskim konstruktima koje nudi ALAS jezik a čija je osnovna svrha pisanje konciznih agenata koji se izvršavaju u specifičnim domenima.</p> / <p>The dissertation presents the prototype of an agent-oriented, domainspecific<br />language ALAS. The basic motives for the development of the<br />ALAS language are support for distributed non-axiomatic reasoning, as well<br />as enabling the interoperability and heterogeneous mobility of agents,<br />because it is concluded by analysing existing agent-oriented, domainspecific<br />languages, that there is no language that supports these<br />requirements. The improvement compared to similar existing agentoriented,<br />domain-specific languages are also reflected in program<br />constructs offered by ALAS language, whose the main purpose is to enable<br />writing the concise agents that are executed in specific domains.</p>