Arbetet fokuserar på hur min musikaliska röst förändras efter ny kunskap inom programmering av synthljud. Syftet är inte att lära mig allt om synthesizers, utan snarare identifiera vad jag behöver kunna för att på bästa sätt utnyttja kunskapen i mitt filmmusik-arbete och skapa mina egna ljud. I texten beskrivs denna process och mina tankar kring det hela. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudexempel på de syntljud som jag har programmerat för detta arbete.</p>

Vad berättar ljud för oss? Olika ljud ger olika konnotationer beroende på vem som lyssnar, vad den har för förkunskaper och erfarenheter. Lyssnandet är i allra högsta grad subjektivt. Vad har en filmmusikkompositör för ansvar? Är det viktigt att vara tydlig i vilka val av ljud kompositören gjort och varför just de ljuden valts ut? Spelar det egentligen någon roll när det subjektiva lyssnandet träder in? Behöver de ljud vi hör vara det vi tror att de är? Det här är några av de frågor som intresserar mig och ligger till grund för det ämne som jag har valt: experimenterande med ljud i filmberättande. I mitt examensarbete har jag både konstnärligt och i denna text reflekterat kring ämnet. / <p>Till uppsatsen följer bilagor i form av ljudfiler och en dokumentär kortfilm, <em>Vi Andra</em>, regi: Sharmarke Binyusuf och Manolo Diaz Rämö, klipp: Jakob Åsell, ljud: Gustaf Forsberg, produktion: Beatrice Pourbagher Garcia.</p><p>Länk till filmen går att få vid meljkontakt.</p>

Uppsatsen undersöker och analyserar Julius Kronbergs plafondmålningar i förhållande till det svenska 1800-talets uppfattning om stilkategorin rokoko och vilka funktionella aspekter som kan tillskrivas målningar på platser av särskild karaktär eller offentlig utsmyckning. Undersökningen dechiffrerar 1800-talets visuella och litterära bearbetning av 1700-talets stilepok och vilka implikationer det hade på det svenska konstlivet, där särskilda egenskaper och epitet tillräknas rokokon och på vilket sätt det återspeglas i Julius Kronbergs målningar. Uppsatsen tar även fasta på platserna där plafonderna befinner sig, för att analysera de som något mer än estetiska utsagor, med hjälp av de operativa begreppen plats och funktion, där den teoretiska grunden främst återfinns i Gregor Paulssons “konstens sociala dimension”. Den avslutande diskussionen resonerar kring den mångfacetterade adaptionen av 1700-talets visuella kultur som intresset för rokokon utmynnade i, där 1800-talets förankring i perioden främst bestod av romantisk nostalgi och poetisk fiktion snarare än egna upplevelser, där Julius Kronbergs målningar blev ett sätt att knyta an perioden genom en svensk kontext. Plafonderna verkar även på platser som besitter förmågan att formulera funktionella aspekter, målningarna förstärker, förändrar och artikulerar dem. Där en förening mellan uppfattningen om rokokon och plafondernas funktionella aspekter, har uppenbarats.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur man kan förenkla inlärningsprocesser av dramatiska texter för teaterelever med läs- och skrivsvårigheter. Att lära sig en text utantill kräver både förmåga att tekniskt kunna avkoda texten och förståelse av vad det skrivna ordet betyder. Som gymnasielärare i Teater skall man kunna tillmötesgå de enskilda elevernas behov och ge dem rätt verktyg för att klara av det grundläggande textarbetet som krävs inom teatern. Förhoppningen är att resultatet även skall kunna appliceras och vara användbart för flertalet elever.Data har insamlats genom intervjuer med fem professionella skådespelare om vilka metoder de använder sig av för att memorera sina repliker. Även en teaterlärare intervjuades för att erhålla en bild av vilka metoder man använder sig av i undervisningen på gymnasiet. Utifrån insamlade data identifierades tretton olika metoder som sedan placerades under fem kategorier som har betydelse för själva inlärningen. Dessa kategorier var följande: metakognitiva metoder, muskelminnet, kompensatoriska resurser, fysisk aktivitet och analytiska metoder.