Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar. Relaterat till manlighet är det relevant att undersöka hur samspelet ser ut på en mansdominerad arbetsplats, hur det kommer sig att brandmannayrket är så dominerat av män och om brandmännen själva vill ha en förändring. På vilka sätt påverkas organisationskulturen av att brandmännen och arbetsgruppen bara består av män? Vi vill undersöka om den mansdominerade könsfördelningen inom Räddningstjänsten beror på krav som ställs på yrkesrollen i sig eller om det kan finnas någon annan bakomliggande orsak? Vi vill även titta på teamens betydelse och om det kan uppstå krockar mellan den äldre och yngre generationen brandmän. För att undersöka rollintagandet ser vi på hur brandmännens beteende förändras när de åker ut på larm och hur förhållandet mellan yrkesroll och mans- eller könsroll yttrar sig. Resultatet visar att brandmännens organisation bygger på en stark moralkänsla där arbetsuppgifternas utförande helt bygger på brandmännens tillit gentemot varandra. För att uppnå en sådan organisationskultur arbetar brandmännen i tajt sammansatta team. Något som visar sig hota denna sammanhållning är generationskrockar mellan olika åldersgrupper inom brandkåren. Det finns en signifikant skillnad på hur brandmännen ser på sitt yrke beroende på vilken generation de tillhör. Synen på manlighet skiljer sig åt mellan de informanter vi intervjuar och få av dem ser arbetsplatsen som manlig eller att just manlighet skulle uttrycka sig på något särskilt sätt. Resultatet visar att brandmännen utåt sett intar en manligt stereotyp roll när de befinner sig i offentlighetens ljus. Men bakom kulisserna i stationshuset visar brandmännen upp en mer familjär och tillbakalutad roll som skiljer sig från den stereotypa bilden av en brandman.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården. Kriminalvårdaren är i främre regionen med de intagna och i den bakre regionen är han privatpersonen och har möjlighet att vara sig själv. Det framgår att kriminalvårdarna i studien är medvetna om rollen kriminalvårdare och vad som anses korrekt för hur en kriminalvårdare ska agera och uppföra sig. Det anses inte passande att dela med sig privata detaljer över sitt eller andra kriminalvårdares privatliv. Uppsatsen visar även på att rollen som kriminalvårdare inte slutar fören tjänstedräkten tas av. När kriminalvårdarna utför privata sysslor utanför arbetstid klädd i tjänstedräkt så agerar de fortfarande i rollen som kriminalvårdare.

Upplevelser som de jobbsökande får under rekryteringsprocesser är något som är intressant attförstå, för i slutändan är det alltid två som väljer, personen som söker jobbet och företaget.Det finns tidigare forskning om ämnet, men inte enbart från de jobbsökandes synvinkel ellerupplevelser. Detta väckte vårat intresse och med en kunskapslucka att fylla valde vi att enbartstudera vilka faktorer som kan påverka hur de jobbsökande upplever rekryteringsprocesser. Vivalde också att studera om det fanns någon skillnad på hur de jobbsökande upplevtrekryteringsprocessen beroende på om det varit via rekryteringsföretag eller självrekryterandeföretag. Med tio stycken semistrukturerade intervjuer samlade vi in material där femintervjupersoner har erfarenhet av rekryteringsprocesser via rekryteringsföretag och femstycken via självrekryterande företag. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrånsyfte och frågeställningar.Studien har utgått från ett fenomenologiskt angreppssätt och Erving Goffmans dramaturgiskaperspektiv med fördjupning i intrycksstyrning och rollförväntningar. Utifrån detta fick vi ettresultat som visade vilka faktorer som påverkade de jobbsökandes upplevelser negativt samtpositivt under rekryteringsprocessen. Dessa faktorer var bemötandet och återkopplingen frånrekryteringsföretagen och de självrekryterande företagen. Rollförväntningar var av stor vikt iresultatet då förväntningar fanns på vilket bemötande man skulle få, samt hur återkopplingenskulle vara. Resultatet visar även att rekryteringsföretag har ett mycket bättre omdöme iåterkoppling än vad självrekryterande företag har. Att behandla de jobbsökande med etttrevligt bemötande och att ge återkoppling efter varje moment, är faktorer som våraintervjupersoner ansåg som viktiga för att rekryteringsprocessen skulle upplevas som positiv.

Studien syftar till att undersöka vad gymnasielärare och högstadielärare i idrott och hälsa väljer att publicera på skolans officiella Instagramkonto. Detta ska ge en förståelse för vilka moment och aktiviteter som premieras, samt i vilken miljö som undervisningen sker i. Studien syftar även till att jämföra de fristående skolorna samt de kommunala skolorna med varandra, för att se skillnader och likheter mellan de fristående skolorna, samt de kommunala skolorna. Studien ska även belysa vilka målgrupper lärarna tenderar att nå ut till med sitt Instagramkonto. Resultatet är baserat utifrån våra tolkningar som forskare av publiceringarna på de fyra Instagramkonton. Dessa Instagramkontona tillhör lärare från två fristående skolor och två kommunala skolor. Resultatet av denna studie visar att friluftsaktiviteter premieras att publiceras, där undervisningen främst sker i utomhusmiljö. De målgrupper som lärarna tenderar att nå ut till varierar beroende på skolreform. De fristående skolorna tenderar främst till att nå ut till framtida elever på skolan samt vårdnadshavare medan de kommunala skolorna tenderar att nå ut till elever på skolan eller andra lärare för inspiration i undervisningen.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kvinnor upplever sin roll på en mansdomine- rad datavetenskaplig högskoleutbildning. Datoriseringens framväxt i dagens- och framtidens samhälle kräver fler individer med kompetens inom det datavetenskapliga området. Trots det ökade behovet, kvarstår en betydande underrepresentation av kvinnliga studenter på högskoleut- bildningen vilket resulterar i en klyfta som skapar nyfikenhet gällande hur kvinnorna upplever sig skildra sin roll samt vilka förväntningar som finns den. Studien tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt på Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på individens roller i den sociala interaktionen. Med en hermeneutisk metodansats genomfördes tio dialogiska intervjuer med kvinnliga studenter på en högskola i en mellanstor stad i Sverige, som har fullföljt minst en termin på den datavetenskapliga högskoleutbildningen. Huvudtolkningen som studien resulterar i belyser att kvinnan har kontrasterande roller på högskoleutbildningen, både i framställandet av sin roll och av de skilda förväntningarna från omgivningen. Kvinnans roll på den datavetenskapliga högskoleutbildningen är både tilldelad och självskapad i samman- hanget vilket åskådliggör att framträdandet dels styrs i form av det publiken räknar med och dels i en motsättning av de interaktionsbundna önskningarna. Följaktligen upplever kvinnan inta en passiv roll i kunskapssammanhang och en aktiv roll beträffande det sociala ansvaret utifrån om- givningens förväntningar. Samtidigt går kvinnan emot de förutfattade meningarna och bevisar sin kunskap, vilket visar på de kontrasterande rollerna hon intar.

Det svenska samhället kan idag beskrivas som genomsexualiserat. Trots detta anses det personliga sexet fortfarande vara en privat fråga och något varje individ förväntas hålla för sig själv. Skollagen säger att alla elever har rätt till likvärdig undervisning men enligt Skolinspektionens granskande rapport av sex- och samlevnadsundervisningen uppfylls inte detta krav. Anledningen kan tänkas vara att lärare inte får utbildning i hur de ska undervisa i sex och samlevnad, att läroplanen är diffus och att sex betraktas som ett tabubelagt och privat ämne. Då sex diskuteras i skolan tvingas läraren aktivt dra gränser mellan vad som är lämpligt att ta upp i klassrummet och vad som bör bevaras privat. För att undersöka hur detta tar sig uttryck har Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv applicerats på lärarrollen då de utför sex- och samlevnadsundervisning. Studiens empiriska material består av sju semistrukturerade intervjuer med SO- och NO-lärare på högstadiet. Resultatet visar att gränsdragningen mellan personligt och privat utförs ständigt och att den framför allt är nödvändig för att skydda eleverna som inte har en lika tydligt definierad och avgränsad roll i klassrummet som lärarna. Studien identifierar tre strategier lärarna använder för att neutralisera ämnet. Ett sätt är att prata om privata saker utan att det är privat för någon i klassrummet, ett annat är att prata om det privata genom att diskutera det med icke-privata termer och det tredje är att transformera det privata med hjälp av en frågelåda. Utvecklandet av dessa strategier kräver vilja, engagemang och kompetens av läraren. Studiens främsta slutsats är att strukturella brister i utbildning och styrdokument gör att sex- och samlevnadsundervisningen till stor del beror på hur läraren definierar sin roll, tolkar sin uppgift och sitt ansvar. Detta kan tänkas vara en bidragande orsak till att ämnet inte behandlas likvärdigt.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan personalen i den fysiska butiken och i web-shopen när det gäller upplevelsen av fenomenet emotionellt lönearbete. De få skillnader som finns är kopplade till deras olika roller. Båda grupperna använder sig av ”surface acting” vid  upprätthållandet av butikens fasad utåt genom att försöka tillmötesgå kundernas förväntningar och lösa eventuella problem som har uppstått. De verkar dock inte påverkas negativt emotionellt av det. Resultatet får delvis stöd av den teoretiska utgångspunkten, med undantag av Hochschilds begrepp ”deep acting”. Resultatet kan  även kopplas till vissa delar av den tidigare forskningen som presenteras i studien, vilket framkommer i den slutliga diskussionen.

Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.   Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.

Afterwork kan definieras som ett socialt sammanhang efter arbetstid mellan kollegor eller vänner, som en övergång mellan jobb och fritid. Den föreliggande studien avhandlar afterworkens sociala och integrerande betydelse på arbetsplatser, detta för att fenomen som afterwork kan ha en direkt inverkan på arbetsmiljön. Afterwork kan på detta sätt främja eller hämma gruppsammanhållning och relationer på arbetsplatsen. Studiens syfte är att undersöka hur anställda inom säljbranschen upplever afterwork i relation till den sociala sammanhållningen på arbetet. För att undersöka detta användes ett kvalitativt angreppssätt med en abduktiv ansats där Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Collins (2004) interaktionsritualer har använts för att analysera det empiriska materialet. Åtta semistrukturerade enskilda intervjuer genomfördes med yrkesverksamma individer inom säljbranschen. Utifrån intervjusvaren, resulterade analysen i dessa tre teman; Upplevelsen av afterwork, Afterwork som en relationsskapande arena samt Afterworkens betydelser för arbetsgruppers sociala sammanhållning. Resultatet visade på att afterwork upplevdes som ett övergångsrum mellan arbete och fritid, vilket i sin tur influerade samtalen på afterworken som många gånger berörde jobbrelaterade ämnen. Vidare menade intervjupersonerna på att afterwork var en rolig och trevlig tillställning som laddade dem med positiv emotionell energi. Resultatet visade även på att afterworkkontexten utgör en social arena som gynnade skapandet av social sammanhållning och relationer. Umgänge utanför arbetet, i en annan kontext, visade sig vara betydande vid förståelsen av skapandet av social sammanhållning, detta för att afterwork upplevdes som en avslappnad miljö som öppnade upp för mer intima och öppna samtal om jobb.

No description available.