Global ETD Search

1	Rekryteringsprocess : En kvalitativ studie om jämförelse i upplevelser från jobbsökandes perspektiv Westman, Linnea, Lundberg, Sofia January 2020 (has links) Upplevelser som de jobbsökande får under rekryteringsprocesser är något som är intressant attförstå, för i slutändan är det alltid två som väljer, personen som söker jobbet och företaget.Det finns tidigare forskning om ämnet, men inte enbart från de jobbsökandes synvinkel ellerupplevelser. Detta väckte vårat intresse och med en kunskapslucka att fylla valde vi att enbartstudera vilka faktorer som kan påverka hur de jobbsökande upplever rekryteringsprocesser. Vivalde också att studera om det fanns någon skillnad på hur de jobbsökande upplevtrekryteringsprocessen beroende på om det varit via rekryteringsföretag eller självrekryterandeföretag. Med tio stycken semistrukturerade intervjuer samlade vi in material där femintervjupersoner har erfarenhet av rekryteringsprocesser via rekryteringsföretag och femstycken via självrekryterande företag. Det empiriska materialet analyserades sedan utifrånsyfte och frågeställningar.Studien har utgått från ett fenomenologiskt angreppssätt och Erving Goffmans dramaturgiskaperspektiv med fördjupning i intrycksstyrning och rollförväntningar. Utifrån detta fick vi ettresultat som visade vilka faktorer som påverkade de jobbsökandes upplevelser negativt samtpositivt under rekryteringsprocessen. Dessa faktorer var bemötandet och återkopplingen frånrekryteringsföretagen och de självrekryterande företagen. Rollförväntningar var av stor vikt iresultatet då förväntningar fanns på vilket bemötande man skulle få, samt hur återkopplingenskulle vara. Resultatet visar även att rekryteringsföretag har ett mycket bättre omdöme iåterkoppling än vad självrekryterande företag har. Att behandla de jobbsökande med etttrevligt bemötande och att ge återkoppling efter varje moment, är faktorer som våraintervjupersoner ansåg som viktiga för att rekryteringsprocessen skulle upplevas som positiv. Upplevelser Rekryteringsprocess Dramaturgiska perspektiv Social Sciences Samhällsvetenskap
2	Emotionellt lönearbete inom den sociala barnavården : En kvalitativ studie om socialsekreterares känslor i arbetet Gomez, Angela, Troncoso, Nathalie January 2023 (has links) Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande: förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet. emotional labor the dramaturgical perspective social worker child welfare. emotionellt lönearbete dramaturgiska perspektiv socialsekreterare den sociala barnavården. Social Work Socialt arbete
3	Lärplattan spelar roll för elever i grundsärskolan Talén, Jimmy, Jensen, Benny January 2015 (has links) AbstractProblemområdeFlertalet elever med diagnos utvecklingsstörning som är mottagna i grundsärskolan är i behov av stöd i lärande och kommunikationen med andra människor. Hjälpmedlen kan vara av olika slag bland annat i form av en lärplatta. Hur upplever elever, tolv till femton års ålder, i grundsärskolan interaktionen i mötet och sitt lärande vid teknikanvändning av lärplattor med mobila applikationer i klassrummet?SyfteStudiens syfte är att delge tankar och erfarenheter ur ett elevperspektiv gällande interaktionen i mötet samt elevens uppfattning om lärande vid användande av mobila applikationer i sin lärplatta. Frågeställningarna var följande:När används mobila applikationer av eleven i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven mötet med klasskamrater vid användning av lärplattans mobila applikationer i klassrummet?På vilket sätt upplever eleven lärande i klassrummet i det digitala mötet vid användning av lärplattans mobila applikationer?Teoretisk ramStudien utgår från både Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv på social interaktion och Lev S. Vygotskys sociokulturella perspektiv på idéer om mänsklig utveckling. Inom den sociokulturella teoriramen diskuteras artefaktens betydelse för människans lärande. Utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv diskuteras intagande av roller och agerande i gruppen.MetodStudien bygger på en kvalitativ fallstudie med rötter i etnografi i vilken metodtriangulering används. Metoderna som används är en kombination av observationer, fältanteckningar och halvstrukturerade intervjuer inkluderat stimulated recall teknik.ResultatGenom ovan nämnda metoder framkommer det att studiens deltagande elever finner arbetet i skolan mer lustfyllt när de använder sin lärplatta. Det framkommer även att eleverna tycker att ett lärande infinner sig vid användandet av mobila applikationer. De har svårigheter i att sätta ord på sitt lärande och sin utveckling och har en tendens att jämföra lärande med görande. Eleverna som observeras och intervjuas använder sig av mobila applikationer för att underlätta mötet med andra elever. Dessa möten kan vara av olika karaktär men alla möten är av betydelse för eleverna.ImplikationerElever med diagnos utvecklingsstörning kan behöva stöd i såväl skolarbete som i mötet med andra människor. Lärare måste finna de sätt som individuellt fungerar bäst. För den aktuella undersökningsgruppen visar det sig att bland annat mobila applikationerna ger dem det stödet. Eleverna berättar i denna studie att användandet av mobila applikationerna gör lärandet mer lustfyllt och att möten i olika former underlättas.SlutsatsStudien visar att urvalet tycker skolarbetet är mer lustfyllt då de använder sig av lärplattans mobila applikationer. Andra synpunkter från eleverna är att de använder lärplattan som en artefakt både som hjälpmedel och i interaktionen med andra människor. I dessa påpekanden finns en samsyn hos eleverna.Nyckelordappropriering, artefakter, elevperspektiv, främre och bakre regioner, interaktion, mediering, performance (framträdande) och rollgestaltningar. Students with special needs technology utilites student with disabilities social interaction communication students with disorder inclusion internet and inclusive education digitala redskap digitala lärverktyg social interaktion kommunikation samspel lärande och inkludering stimulated recall Fallstudie observation intervju samtal dramaturgiska perspektiv performance framträdande interaktion främre och bakre regioner rollgestaltningar elevperspektiv mediering artefakter appropriering Sociokulturella perspektiv Goffman Lärpatta Kvalitativ studie metodologisk triangulering fältanteckningar pupils in special school The tablet grundsärskolan hjälpmedel motivation lärverktyg mobila applikationer digitala mötet mötet lärande lustfyllt Social Sciences Samhällsvetenskap

1

Page generated in 0.0864 seconds