Sågverksbranschen är kraftigt konkurrensutsatt och har under flera års tid dragits med lönsamhetsproblem. Syftet med studien är att analysera och kartlägga de bakomliggande orsakerna till ett par tidsomfattande driftstopp, samt lämna åtgärdsförslag på hur dessa förlustkällor kan begränsas. Studien visar att den bakomliggande orsaken till att mellanlagret vid sorteringen blir fullt är att bandningsstationen är en flaskhals i produktionen. Vidare visar studien att de bakomliggande orsakerna till omfattande omställningsarbete av hyveln är bristande tillgänglighet av verktyg, bristande arbetsinstruktioner samt defekter i utrustning.

I tillverkningsindustrin har driftstopp ansetts som en stor inverkansfaktor på produktionens prestation. Driftstopp hindrar produktionen från att utnyttja sin fulla kapacitet. Ett sätt att öka den operativa tiden i en monteringslinje är att identifiera orsakerna till driftstopp och därefter eliminera eller reducera dessa. Nära noll driftstoppstid är det ultimata målet för producerande företag. Syftet med examensarbetet är att bidra till kunskapen om hur driftstoppsorsaker kan identifieras och reduceras i monteringslinjer. För att kunna besvara syftet har två frågeställningar formulerats. 1. Vilka möjliga orsaker finns det till att driftstopp uppstår i monteringslinjer?  2. Vilka åtgärder kan tillämpas i monteringslinjer för att reducera driftstopp? Examensarbetet har genom intervjuer, observationer, litteraturstudier, dokument och en egenutformad felrapport insamlat data för att finna svar på frågeställningarna. Författarna har genom fallstudien insamlat empirisk data till examensarbetet. Fallstudien har utförts på Nobia som är en svensk producent inom kökslösningar. En monteringslinje har undersökts där högskåp monteras. Empiri och teori i form av litteraturstudier har sedan analyserats mot varandra i en mönsterpassning. En OEE-beräkning har utförts för att påvisa hur väl Nobia utnyttjar sin utrustning och operatörer. Den har även utförts för att understryka de höga driftstoppstiderna. Den analys som författarna genomfört har identifierat fyra möjliga orsaker till att driftstopp i monteringslinjer uppstår. Dessa fyra driftstopp är utrustningsfel, materialfel, monteringsfel och materialbrist. Både teori och empiri i form av felrapport och dokument har kunnat bekräfta dessa fyra driftstoppsorsaker. Likt frågeställning ett har även svaret på frågeställning två kunnat bekräftas med hjälp av både teori och empiri. Utrustningsfel kan reduceras med hjälp av ett kontinuerligt underhållsarbete, återkoppling och med ständiga förbättringar. Driftstoppsorsaken materialfel kan reduceras genom att införa kvalitetskontroller på inkommande gods till monteringslinjen. Identifierade reduceringsmöjligheter för materialbrist har utskilts som kassationsdokumentation och säkerhetslager. Avslutningsvis kan driftstoppsorsaken monteringsfel reduceras med visualisering av arbetsinstruktioner, variantreducering, standardiserat arbetssätt och felsäkring. / The manufacturing industry regards downtime as a major influencing factor on the production performance. Downtime prevents the production from exploiting its full capacity. A method to increase the uptime in an assembly line is to identify the causes of downtime and then eliminate or reduce them. Near zero downtime is the ultimate goal for manufacturing companies. The aim of this study is to contribute to the knowledge about how downtime causes can be identified and reduced in assembly lines. In order to fulfil the aim, two issues have been established. 1. What are the possible causes of downtime in assembly lines? 2. What actions can be applied in assembly lines to reduce downtime? The study has through interviews, observations, literature, documents and a self-designed error report collected data to find answers to the issues. A case study has contributed to the collection of empirical data. The case study has been conducted at a Swedish manufacturer of kitchen solutions, named Nobia. An assembly line that manufactures cabinets has been observed. Empirical data and literature were then analyzed in a pattern matching. An OEE-calculation has been applied to establish how well Nobia is utilizing their equipment and operators. It has also been applied in order to emphasize the high stoppage time. The analysis conducted by the authors have identified four possible causes of downtime in assembly lines. These four causes of downtime are equipment failure, defects in materials, assembly errors and material shortages. The error report and documents from empirical data, with literature have been able to confirm these four causes of downtime. The answer to issue number two has also been confirmed with both empirical data and literature. Equipment failures can be reduced by using continuous maintenance, feedback and continuous improvement. Downtime caused by defects in materials can be reduced by implementing a quality control of incoming goods to the assembly line. Identified reduction actions for material shortage have been defined as scrap documentation and safety stocks. Finally, assembly errors can be reduced by using visualized work instructions, reduction of variants, standardized work and mistake proofing.

<p>Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt. Därmed blir företag och organisationer alltmer sårbara vid driftstopp i dessa IT-stöd.</p><p>Organisationer och företag vet oftast vad som händer och vilka avdelningar som påverkas vid ett driftstopp men inte hur de ska mäta konsekvenserna, exempelvis förluster i tid eller pengar.</p><p>Detta arbete bygger på en undersökning som gjorts genom en fallstudie där intervjuer använts som teknik för att samla information. Totalt femton intervjuer har genomförts på två företag. Resultatet av undersökningen visar en framtagen metod som stöd vid mätning av konsekvenser vid driftstopp i ett företags eller organisations kritiska IT-system. Sammanfattningsvis innebär den framtagna metoden nya möjligheter inte bara för att mäta konsekvenser av driftstopp utan även möjligheten att kunna följa upp förändringar som görs i system, kunna jämföra olika system sinsemellan eller att kunna föra statistik på frekvensen kring antalet driftstopp samt kunna se hur allvarliga driftstoppen är grafiskt. Genom att göra schablonmässiga mallar för olika konsekvenser t.ex. olika typer av kostnader går dessa att integrera i metoden för att få fram olika typer av kostnader.</p>

Dagens företag och organisationer blir alltmer beroende av informations- och kommunikationsteknologi. Att använda IT-stöd är ett måste för att klara av den hårda konkurrens som råder på marknaden. IT är för de allra flesta företag ett viktigt hjälpmedel. IT är av stor betydelse vid lagerstyrning, leverantörsanalyser, beställningssystem, produktionsstyrning, orderbehandling, datorstödd konstruktion, ruttplanering och projektplanering. I och med införsel av IT ökar sårbarheten på företaget och organisationer avsevärt. Därmed blir företag och organisationer alltmer sårbara vid driftstopp i dessa IT-stöd. Organisationer och företag vet oftast vad som händer och vilka avdelningar som påverkas vid ett driftstopp men inte hur de ska mäta konsekvenserna, exempelvis förluster i tid eller pengar. Detta arbete bygger på en undersökning som gjorts genom en fallstudie där intervjuer använts som teknik för att samla information. Totalt femton intervjuer har genomförts på två företag. Resultatet av undersökningen visar en framtagen metod som stöd vid mätning av konsekvenser vid driftstopp i ett företags eller organisations kritiska IT-system. Sammanfattningsvis innebär den framtagna metoden nya möjligheter inte bara för att mäta konsekvenser av driftstopp utan även möjligheten att kunna följa upp förändringar som görs i system, kunna jämföra olika system sinsemellan eller att kunna föra statistik på frekvensen kring antalet driftstopp samt kunna se hur allvarliga driftstoppen är grafiskt. Genom att göra schablonmässiga mallar för olika konsekvenser t.ex. olika typer av kostnader går dessa att integrera i metoden för att få fram olika typer av kostnader.

Moelven är en av Skandinaviens största trämekaniska koncerner med 52 operativa enheter i Norge, Sverige och Danmark. Denna studie har utförts i hyvlerianläggningen hos Moelven Valåsen Wood AB som är ett hyvleri och vidareförädling av byggvirke beläget i Karlskoga. Problemet grundar sig i att Moelven vill öka utnyttjandegraden i hyvlerianläggningen. Denna ligger idag på ca 65% och hyvleriet begränsar därför en stor del av materialflödet. Syftet med denna fallstudie var att undersöka vilka orsaker som ligger bakom den låga utnyttjandegraden för att ge förslag på åtgärder till dessa. Studien inleddes med ett brett perspektiv för att kunna undersöka de verkliga orsakerna till problemet. En analys gjordes av de olika stopporsakerna för att klargöra vilka olika stopp som uppstår samt hur stor del av den totala stopptiden de utgör. Vidare gjordes avgränsningar som innebar en fördjupning inom omställningsprocessen då omställningar av hyveln utgjorde 30% av den totala stopptiden under tidsperioden. För att kunna analysera denna process gjordes videoinspelningar där de olika arbetsmomenten definierades och tidsattes. Då fräsbyten var de omställningar som observerades flest antal gånger utformades konkreta förbättringsförslag främst för dessa. Moelven får även underlag för att kunna gå vidare med de övriga omställningarna. Fallstudien resulterade i olika förbättringsförslag som främst syftade till att effektivisera omställningarna. Dessa förslag innebar: • Separera externa och interna aktiviteter, såsom att förbereda verktyg inför omställningen. • Använda verktygsvagnar för att eliminera rörelser i så stor utsträckning som möjligt. • Skapa bättre ordning på verktyg genom att utforma en check table. • Standardisering av arbetsmoment genom att skapa en rutinbeskrivning samt dela upp  operatörerna i olika arbetsroller. • Involvera alla i organisationen för att kunna arbeta med ständiga förbättringar. En simulering gjordes genom att implementera delar av förbättringsförslaget vilken medförde en ställtidsreducering om 32.5% för fräsbyte. Då en stor gemensam faktor för alla typer av omställningar är rörelser, vilket förbättringsförslaget syftar till att reducera kan det antas vara generaliserbart för övriga omställningar. / Moelven is an industrial group that produces building materials and systems for the construction industry; with its 52 productions units in Norway, Sweden and Denmark, it is one of the biggest in Scandinavia. This study has been carried out in the planing mill at Moelven Valåsen Wood AB in Karlskoga. Because of the low utilization rate in the planing mill (65%), it constitutes a bottleneck, meaning it limits the capacity and flow of material, for most of the products. The purpose of the study was to analyze the stoppage in the planing mill in order to make recommendations on how the utilization rate can be increased. The study began with a wide perspective to identify the reasons behind this problem. A summary of all stops in the planing mill concluded that set ups of the planer made up for 30% of total stoppage. Because of this, the study was narrowed down to mainly analyze the different types of set ups, which was done through extensive observations and videotaping. The solutions and recommendations that were given are therefore almost entirely regarding set up-time reduction, and more specifically, milling set ups. The recommendations, based on the results of the study, includes: • Suggestions on how to separate internal and external set up. • Better order of tools through designing a check table. • Standardizing the procedure by creating a routine and dividing the operators into different work roles. • Involving everyone in the organization in order to work with continuous improvement. A simulation of milling set ups was done by implementing parts of the recommendations – this resulted in a setup up-time reduction of 13 minutes, which corresponds to 32.5%. Because of common denominators, such as movements, the recommendations given are likely generalizable for all set ups.

Steelform Scandinavia AB is a company that manufactures fittings for reversible windows. This study has examined the stops that occur at a robot line which accounts for a large part of the company’s assembly. The company’s previous values of the robot lines overall equipment efficiency, OEE, has varied between 45-75%. Today, OEE calculations are no longer made due to the company having problems seeing the reliable ones as it is difficult to get a clear picture of availability. The purpose of this study is to identify which stops that occur at the robot line, how much impact the downtime has on the OEE value and how the stops can be remedied. In order to achieve the purpose of the study, the following questions has been formulated: [1] Which overall equipment efficiency, OEE, has the robot line? [2] What type of stops occurs at the robot line? [3] How can the stop downtimes be remedied and thereby increase the overall equipment efficiency by the robot line? The result of the observations that has been done shows that it is a big amount of stops that occur at the robot line that contributes to a high downtime. This downtime also contributes to the low OEE value that the study estimates that the robot line currently has. If the downtime is divided into necessary and other unplanned stops shows that 62% of the total downtime is time that goes to the other unplanned stops, thus stops that do not have to arise if the reasons for these are remedied. If this time instead can be converted into production time the efficiency and capacity of the robot line will increase. In this study this gives an increase of the OEE value with 13,7%. Proposed actions that are given is that the company should get a better knowledge about OEE and what its values means. Also, be able to use this to know where improvements are needed. The most frequent stops are explained and the reasons why these stops occur turns out to be based on several different things. A number of factors are important for the robot line's function. On the one hand, knowledge and awareness among both operators and management. The way of working in the current situation regarding routines and maintenance work as well as the working environment is also proving to be important.

Arvid Nordquist HAB rostar, maler och packar kaffe i sin fabrik i Solna, Stockholm. Efter installation av ett program för produktions- och driftuppföljning, RS Production, har det uppmärksammats att andelen korta stopp (Mikrostopp, varar upp till två minuter) ibland är hög. Projektets mål var således att undersöka de mest frekventa orsakerna till mikrostopp samt att försöka ta fram förslag på åtgärds- eller handlingsplaner. Ett mål var även att utreda om de stoppkategorier som finns i RS production är relevanta. För att uppfylla målen ställdes följande frågor: Kan operatörerna beskriva verkligheten med de kategorier som finns i RS Production idag? Vilka är de huvudsakliga stopporsakerna för kategorin Mikrostopp? Vilka åtgärder kan vidtas för att minska stopptiden relaterad till stopporsaker ikategorierna Mikrostopp, Felorsak okänd och Orsak Övrigt? Data samlades in från RS Production, observationer samt med hjälp av enkäter och samtal med operatörer och tekniker. De tre främsta orsakerna till stopp är silobyte, paket fastnar och paket välter. Vidare framkom att det inte är någon större skillnad på antal stopp mellan skiften. Helgskiften hade färre stopp totalt, men har också totalt färre timmar. Nattskiften hade flest stopp när antal stopp per arbetad timme beräknades. Eco, Kok och Festivita hade flest stopp per packat ton kaffe. Antalet mikostopp reduceras enklast med en buffert. Utöver mikrostopp studerades även kategorierna Felorsak okänd och Orsak övrigt. Dessa används på ett likartat sätt och det framkom från enkäterna att det rådde delade meningar om hur Felorsak okänd används. Felorsak okänd och Orsak övrigt verkade användas trots att passande kategorier finns i RS Production. En anledning till detta är att stopp inte kategoriseras av operatör på en gång, en annan kan vara att operatör inte känner till eller orka leta fram rätt kategori. Här rekommenderas att dessa två kategorier slås samman till en. / Arvid Nordquist HAB roasts, grinds and package coffee in their factory in Solna, Stockholm. It has come to light, following the installation of software (RS production) for production and operation management, that the number of short stops (“Mikrostopp”, lasting for 2 minutes or less) sometimes is very high. The main goal of this project was therefore to examine what the most frequent causes for stops in the “Mikrostopp” category and to try to produce solutions and action plans. Another goal was to examine if the categories for stops in RS Production are relevant. To reach the goals following questions were asked: Can the operators describe the reality with the categories that are available in RS Production today? What are the main causes for stops in the category “Mikrostopp”? What measures can be taken to reduce the downtime related to causes for stoppages in the categories “Mikrostopp”, “Felorsak okänd” and “Orsak Övrigt”? Data was collected from RS Production, observations, a survey and discussions with operators and technicians. The three most common causes for stops are change of silo and packets getting stuck or falling. The analysis shows that stops are evenly distributed over the working shifts. The weekend shifts had fewer stops when the total number of stops for each type of shift was compared. When number of stops per working hour was calculated, the night shift had the highest number. Eco, Kok and Festivita had the highest number of stops when number of stops per kind and tonne of packaged coffee was analysed. The downtime related to micro stops can be reduced with the help of buffers. In addition to the Mikrostopp category, the categories named Felorsak okänd and Orsak övrigt were studied. These categories were used in an analogous way, and the survey showed that how and when Felorsak okänd were to be used was perceived differently between operators. Both “Felorsak okänd” and “Orsak övrigt” were used even though there were other fitting categories in RS Production for the stop. One reason for this could be that the operator did not categorize the stop until later. Another reason could be that they did not know where to find a more suitable categoryor did not care to look. The solution to this problem is simply to merge these two categories and use as one