<p><strong><p>Datum</p>3 juni, 2010 <strong><p>Kurs</p>Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15HP <strong><p>Författare</p>Carl Friberg & Erik Norell <strong><p>Handledare</p>Finn Wiedersheim-Paul <strong><p>Nyckelord</p>Revisorsplikten, SIVA, Marketing Mix, tjänsteerbjudande, ekonomiska tjänster, administrativa tjänster. <strong><p>Titel</p>När tid är pengar - En marknadsundersökning om hur data-, IT- och telekommunikationsföretag ser på ekonomiska tjänster <strong><p>Syfte</p>Syftet med denna studie är att förse Per Silvin KB med information som kan ligga till grund när företaget expanderar sitt tjänsteerbjudande. <strong><p>Frågeställning</p><p>Vad bör Per Silvin KB ha i åtanke när man formar sitt tjänsteerbjudande för att bäst tillgodose målgruppens behov?</p>Vilka administrativa tjänster efterfrågas av Per Silvin KBs tilltänkta målgrupp? <strong><p>Metod</p>Undersökningen är av kvalitativ karaktär. Data samlades in via personliga intervjuer och mejlintervjuer. Urvalet baserades på Per Silvin KBs tilltänka målgrupp. <strong><p>Slutsats</p>Studien visar att främst bokförings- och skattehjälp efterfrågas av målgruppen. Per Silvin KB kan konkurrera med revisorerna genom att på ett engagerat sätt erbjuda hög kompetens till ett lägre pris.</strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Background: Trust has been a foundation of commerce since the very beginning. Trust can in the traditional commerce be built by face-to-face meetings, this is not possible at the Internet. Although, trust ought to be important even for the commercial business relation at the Internet and crucial for the consumer to use this communication channel. </p><p>Purpose: The purpose of this master thesis is, from a consumer point of view, to study and analyse the importance of trust using e-services. </p><p>Demarcation: The thesis is focusing trust using e-services, from a consumer point of view. The study is done at the use of Internetbanks. Trust related to e-services is not widely studied, why empirical findings are analysed on the basis of existing theories about trust, consumer behaviour and service quality. </p><p>Accomplishment: By means of a snowball sample, about twenty customers has been interviewed and observed, a method we call interviewobservations. As a complement, a questionnaire has been used in purpose to let the respondents to decide upon a couple of factors concerning the use and trust in the e-service. </p><p>Results: Trust is defined as confidence and reliance in someone or something. The need of trust is unconscious although it is essential for the use of an e-service. Experience, quality, security, privacy and control are factors that effects the consumer trust using an e-service. The trust in an e-service can be based on confidence in the computer or the Internet as a user tool. It can also be based on trust to the company offering the service or the industry in question.</p> / <p>Bakgrund: Handel har i alla tider baserats på tilltro mellan handlande parter. Vid den traditionella handeln kan tilltro utvecklas och byggas genom att möten parterna emellan sker ansikte mot ansikte. Vid den starkt framväxande Internethandeln är detta inte möjligt. Tilltron borde vara av betydelse även för denna affärsrelation och för att Internet skall nyttjas som handelskanal. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera tilltrons betydelse för konsumenten vid nyttjande av e-tjänster. </p><p>Avgränsningar: Denna uppsats har avgränsats till att gälla tilltro vid nyttjande av e-tjänster ur ett konsumentperspektiv. Studierna har gjorts utifrån Internetbanktjänster. Tilltro vad gäller e-tjänster är inte vida studerat, varför insamlad data analyserats utifrån existerande teorier kring tilltro, konsumentbeteende samt tjänstekvalitet. </p><p>Genomförande: Med hjälp av ett snöbollsurval har intervjuobservationer med ett 20-tal konsumenter utförts. Ett kompletterande frågeformulär användes i syfte att låta respondenterna ta ställning till olika faktorers betydelse gällande användningen av och tilltron till Internetbanktjänsten. </p><p>Resultat: Tilltro innebär att lita på eller ha förtroende för någon eller något. Behovet av tilltro är ofta omedvetet, men fundamentalt för att nyttja en e-tjänst. Erfarenheter, kvalitet, säkerhet, kontroll och integritet är faktorer som påverkar konsumenters tilltro till e-tjänster. Tilltron grundas ofta i att konsumenter känner tilltro till Internet och datorer som verktyg, men tilltro kan även vara knutet till företaget som tillhandahåller tjänsten samt den bakomliggande bransch som företaget tillhör. </p>

<p>Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar.</p><p> </p><p>Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en regional flyg­plats i Sverige arbetar med sitt kommersiella utbud och marknadsför detta. Vi vill även undersöka kun­ders önskemål om utbudet på en flygplats och om satsningarna på kommersiella tjänster ökar intresset för flygplatsen.</p><p> </p><p>För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en tvådelad kvalitativ studie med Karlstad Airport som fokus. Tyngdpunkten i uppsatsen är våra intervjuer med tre respondenter från LFV och Karlstad Airport som vi genomfört för att undersöka vilken syn de har på flyg­plat­sens kom­mersiella verksamhet. Vi har kompletterat detta med att göra en kundunder­sökning där vi intervjuade trettio slumpmässigt utvalda kunder på stan för att undersöka vilka önskemål och idéer som finns bland dessa om det kommersiella utbudet på en flygplats. Vi vill med vår kundundersökning även undersöka om kunderna uppmärksammat det utbud som Karlstad Airport erbjuder och om detta är något som de lockas att ta del av.</p><p> </p><p>De slutsatser som vi kan dra från vår undersökning kan sammanfattas i följande punkter:</p><p> </p><p>-        Flygplatsernas kärntjänst är den flygoperativa verksamheten men de kommersiella tjäns­terna och produkterna och att flygplatsen är attraktiv är en förutsättning för dess existens.</p><p>-        Karlstad Airport erbjuder flera olika kommersiella verksamheter idag, men har enligt vår kundundersökning inte lyckats nått ut med sin marknadsföring av dessa.</p><p>-        Karlstad Airport har många planer för en fortsatt kommersiell utveckling och målet är att den kommersiella verksamheten ska täcka förlusten av den flygrelaterade verksam­heten.</p><p>-        Karlstad Airport har uppmärksammat ett ökat intresse för flygplatsen i och med de kommersiella satsningarna, men kunderna är tveksamma till att besöka den i annat syfte än att flyga.</p><p> </p><p>Genom vår undersökning har vi även kunnat utveckla Jarachs (2001) modell <em>The enriched service </em><em>package for the airport provider</em> genom att komplettera denna med två kategorier för en flygplats kommersiella utvecklingsområden, vilka är <em>Educational services </em>och <em>Lodging services.</em></p>

Background: Trust has been a foundation of commerce since the very beginning. Trust can in the traditional commerce be built by face-to-face meetings, this is not possible at the Internet. Although, trust ought to be important even for the commercial business relation at the Internet and crucial for the consumer to use this communication channel. Purpose: The purpose of this master thesis is, from a consumer point of view, to study and analyse the importance of trust using e-services. Demarcation: The thesis is focusing trust using e-services, from a consumer point of view. The study is done at the use of Internetbanks. Trust related to e-services is not widely studied, why empirical findings are analysed on the basis of existing theories about trust, consumer behaviour and service quality. Accomplishment: By means of a snowball sample, about twenty customers has been interviewed and observed, a method we call interviewobservations. As a complement, a questionnaire has been used in purpose to let the respondents to decide upon a couple of factors concerning the use and trust in the e-service. Results: Trust is defined as confidence and reliance in someone or something. The need of trust is unconscious although it is essential for the use of an e-service. Experience, quality, security, privacy and control are factors that effects the consumer trust using an e-service. The trust in an e-service can be based on confidence in the computer or the Internet as a user tool. It can also be based on trust to the company offering the service or the industry in question. / Bakgrund: Handel har i alla tider baserats på tilltro mellan handlande parter. Vid den traditionella handeln kan tilltro utvecklas och byggas genom att möten parterna emellan sker ansikte mot ansikte. Vid den starkt framväxande Internethandeln är detta inte möjligt. Tilltron borde vara av betydelse även för denna affärsrelation och för att Internet skall nyttjas som handelskanal. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera och analysera tilltrons betydelse för konsumenten vid nyttjande av e-tjänster. Avgränsningar: Denna uppsats har avgränsats till att gälla tilltro vid nyttjande av e-tjänster ur ett konsumentperspektiv. Studierna har gjorts utifrån Internetbanktjänster. Tilltro vad gäller e-tjänster är inte vida studerat, varför insamlad data analyserats utifrån existerande teorier kring tilltro, konsumentbeteende samt tjänstekvalitet. Genomförande: Med hjälp av ett snöbollsurval har intervjuobservationer med ett 20-tal konsumenter utförts. Ett kompletterande frågeformulär användes i syfte att låta respondenterna ta ställning till olika faktorers betydelse gällande användningen av och tilltron till Internetbanktjänsten. Resultat: Tilltro innebär att lita på eller ha förtroende för någon eller något. Behovet av tilltro är ofta omedvetet, men fundamentalt för att nyttja en e-tjänst. Erfarenheter, kvalitet, säkerhet, kontroll och integritet är faktorer som påverkar konsumenters tilltro till e-tjänster. Tilltron grundas ofta i att konsumenter känner tilltro till Internet och datorer som verktyg, men tilltro kan även vara knutet till företaget som tillhandahåller tjänsten samt den bakomliggande bransch som företaget tillhör.

Datum 3 juni, 2010 Kurs Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15HP Författare Carl Friberg &amp; Erik Norell Handledare Finn Wiedersheim-Paul Nyckelord Revisorsplikten, SIVA, Marketing Mix, tjänsteerbjudande, ekonomiska tjänster, administrativa tjänster. Titel När tid är pengar - En marknadsundersökning om hur data-, IT- och telekommunikationsföretag ser på ekonomiska tjänster Syfte Syftet med denna studie är att förse Per Silvin KB med information som kan ligga till grund när företaget expanderar sitt tjänsteerbjudande. Frågeställning Vad bör Per Silvin KB ha i åtanke när man formar sitt tjänsteerbjudande för att bäst tillgodose målgruppens behov? Vilka administrativa tjänster efterfrågas av Per Silvin KBs tilltänkta målgrupp? Metod Undersökningen är av kvalitativ karaktär. Data samlades in via personliga intervjuer och mejlintervjuer. Urvalet baserades på Per Silvin KBs tilltänka målgrupp. Slutsats Studien visar att främst bokförings- och skattehjälp efterfrågas av målgruppen. Per Silvin KB kan konkurrera med revisorerna genom att på ett engagerat sätt erbjuda hög kompetens till ett lägre pris.

Den traditionella bilden av en flygplats som ett ställe där uttråkade resenärer sitter och väntar på att så snabbt som möjligt få åka därifrån, håller på att förändras. Många flygplatser har numera utvecklats till att bli mycket mer än gråa väntsalar och flera stora internationella flyg­platser så som Heathrow i London kan idag jämföras med shoppingcenter. Detta gör att flyg­platserna nu inte bara lockar resenärer utan även andra som exempelvis bor i flygplatsens när­område. Den kommersiella delen av flygplatsernas verksamhet har blivit en viktig inkomst­källa för många flygplatser, speciellt eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar och in­komsterna från den flygrelaterade verksamheten minskar.   Även i Sverige arbetar man inom LFV (tidigare Luftfartsverket) med att öka sina flygplatsers kommersiella verksamhet. Dock är resurserna mer begränsade och antalet resenärer betydligt färre på de regionala flygplatserna i Sverige jämfört med på stora internationella flygplatser. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur en regional flyg­plats i Sverige arbetar med sitt kommersiella utbud och marknadsför detta. Vi vill även undersöka kun­ders önskemål om utbudet på en flygplats och om satsningarna på kommersiella tjänster ökar intresset för flygplatsen.   För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en tvådelad kvalitativ studie med Karlstad Airport som fokus. Tyngdpunkten i uppsatsen är våra intervjuer med tre respondenter från LFV och Karlstad Airport som vi genomfört för att undersöka vilken syn de har på flyg­plat­sens kom­mersiella verksamhet. Vi har kompletterat detta med att göra en kundunder­sökning där vi intervjuade trettio slumpmässigt utvalda kunder på stan för att undersöka vilka önskemål och idéer som finns bland dessa om det kommersiella utbudet på en flygplats. Vi vill med vår kundundersökning även undersöka om kunderna uppmärksammat det utbud som Karlstad Airport erbjuder och om detta är något som de lockas att ta del av.   De slutsatser som vi kan dra från vår undersökning kan sammanfattas i följande punkter:   -        Flygplatsernas kärntjänst är den flygoperativa verksamheten men de kommersiella tjäns­terna och produkterna och att flygplatsen är attraktiv är en förutsättning för dess existens. -        Karlstad Airport erbjuder flera olika kommersiella verksamheter idag, men har enligt vår kundundersökning inte lyckats nått ut med sin marknadsföring av dessa. -        Karlstad Airport har många planer för en fortsatt kommersiell utveckling och målet är att den kommersiella verksamheten ska täcka förlusten av den flygrelaterade verksam­heten. -        Karlstad Airport har uppmärksammat ett ökat intresse för flygplatsen i och med de kommersiella satsningarna, men kunderna är tveksamma till att besöka den i annat syfte än att flyga.   Genom vår undersökning har vi även kunnat utveckla Jarachs (2001) modell The enriched service package for the airport provider genom att komplettera denna med två kategorier för en flygplats kommersiella utvecklingsområden, vilka är Educational services och Lodging services.

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen. Det leder till att webbsidornas struktur påverkas och det blir svårare för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänsterna. Att förstå och hitta på webbsidan ska vara okomplicerat, i annat fall kommer webbsidan att misslyckas med sitt syfte. Det finns olika sätt att strukturera en webbsida på, bland annat genom logiska hierarkier, kategorisera information och tydliga huvud- och underrubriker. För att presentera och strukturera e-tjänster på webben kan en e-tjänstekatalog tillhandahållas, där leverantörens e-tjänster finns presenterade och beskrivna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur offentliga e-tjänster kan definieras, struktureras och kommuniceras för att underlätta för användarna att hitta, förstå och använda e-tjänster på en kommuns webbsida. Undersökningen bygger på ett kvalitativt angreppssätt och datainsamlingen har skett genom två muntliga intervjuer med två personer som arbetar med e-tjänster i två olika kommuner. Data har också samlats in genom en litteraturstudie samt en granskning av de båda kommunernas webbsidor. Resultatet från litteraturstudier, datainsamling via intervjuer samt granskning av webbsidorna visar att de båda kommunerna definierar, strukturerar och kommunicerar e-tjänsterna på olika sätt. Den ena kommunen har använt en informationsstruktur benämnd funkaboda som även många andra kommuner, organisationer och företag använder. Den andra kommunen har strukturerat webbsidan med e-tjänster efter inspiration från den brittiska staten. Båda kommunerna kategoriserar e-tjänsterna efter ämnesområden men endast en kommun definierar en e-tjänstekatalog för att presentera och beskriva alla de e-tjänster som kommunen tillhandahåller. Båda kommunerna använder olika kommunikationskanaler för att informera användarna om e-tjänsterna, som till exempel sociala medier, tjänstemän som informerar och webbsidorna. Kommunernas webbsidor skiljer varandra åt gällande menyer, rubriker, huvud- och underkategorier vilket visas genom en analys och jämförelse av de båda webbsidorna.

No description available.

Inför sommaren 2015 var 40 % av alla bygglovsansökningar som skickades in till Karlstads kommun antingen felaktiga eller ofullständiga och det leder till stora förseningar på tiden det tar från inskickad ansökan till att beslut fattas från kommunens handläggare. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka om det med hjälp av gamification och öppna data går att förenkla e-tjänster och på vilket sätt, med ansökan av byggnadslov som exempel på en kommunal e-tjänst på hos Karlstads kommun. Gamification innebär att applicera spelmekanismer eller spelupplevelser i icke spelrelaterade sammanhang för att öka motivationen och engagemanget hos användarna. Öppna data är när data som tidigare inte varit tillgänglig blir disponibel för allmänheten att använda, återanvända och distribuera utan andra förbehåll än källangivelse. Kandidatuppsatsen har genomförts i form av litteraturgenomgång som bas och kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med gamification, öppna data eller kommunala e-tjänster. Slutsatserna av undersökningen visar att e-tjänster kan behöva bli mer självförklarande och enklare så att fler medborgare klarar av att använda e-tjänsten. Genom att applicera enklare spelmekanismer som passar till kontexten hos en e-tjänst och informationen som går att få ut genom öppna data är det möjligt att förenkla e-tjänster och göra de mer motiverande för slutanvändaren. Gamification kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Ge användaren mer feedback  Sparfunktion så att användaren får möjlighet att spara sina framsteg  Förloppsindikator så att användaren kan följa hur långt i processen den kommit Öppna data kan göra e-tjänster enklare och mer motiverande med till exempel:  Geografisk data  Korslänkning av olika öppna data

<p>Denna uppsats behandlar prissättningen av reklamutrymme på bio. Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för hur SF Media, vilka är den störta aktören på svensk bioreklammarknad, prissätter reklamutrymmen på bio i praktiken ur ett tjänsteperspektiv. Datahar samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med representanter från SF Media. Slutsatserna som dragits är att SF Medias prissättning påverkas av både interna och externa faktorer. SF Media tillämpar en kundbaserad prissättningsstrategi där värdet för kunden styr. Det slutgiltiga priset fastställs efter förhandling mellan säljare och köpare där förhandlingsmöjligheten är stor. Prissättningen på SF Media gör det möjligt för olika kunder att köpa samma tjänst till olika pris vilket gör att kunder prisdiskrimineras framförallt genom att kunder erbjuds rabatter vid större köp.</p>