Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse. Studiens frågeställningar: Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna? Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön? Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna? För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid. Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap

Sammanfattning Bakgrund:  Sjukdomar som kolorektalcancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan vara orsak till att en patient erhåller en stomi som en del av behandlingen, en stomi är en kostgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar ut och samlar upp avföring i en påse. Att anpassa sig till ett liv med stomi kan innebära problem. Att vara medveten om svårigheter som kan uppstå i deras situation kan bidra till bättre vård av denna patientgrupp.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi utifrån ett patientperspektiv Metod: En litteraturstudie utfördes där tio vetenskapligt granskade artiklar analyserades och sammanställdes till ett resultat. Analysen gick ut på att finna likheter och skillnader som framgått i den tidigare forskningen. Utifrån denna bearbetning av texterna har ett resultat vuxit fram. Resultat: Tre huvudteman med fokus på patientens upplevelser relaterade till stomin identifierades. Det första temat var patientens upplevelser av kroppens förändrade utseende. Det andra temat var patientens upplevelser av hur det sociala livet påverkas av stomin. Det tredje temat var patientens upplevelser av de fysiska komplikationer som orsakas av stomin. Diskussion: Med stöd av Katie Erikssons teorier om hälsa och vårdrelationen framgår det att för en förståelse för dessa patienters lidande krävs en grundläggande förståelse för hur människan är beskaffad. I vårdrelationen bör dessa aspekter tas i beaktning eftersom relationen till vårdaren kan utgöra en kraftkälla och ett stöd i patientens strävan att uppnå högre grad av hälsa.

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulärt ursprung, och är en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i världen. Den drabbade lider ofta av kvarstående funktionshinder som kan påverka hälsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. Hälsa bör därför mätas post-stroke för att utvärdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvårdspersonalen en viktig roll.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa.   Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa? Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp?   Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform.   De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt. Lärarnas definition av hälsa var fysisk aktivitet, rörelse och kost. Enligt lärarna lyfts begreppet hälsa bäst fram genom att undervisningen lockar eleven till att utföra aktiviteter av eget intresse som är hälsofrämjande. Lärarna uppgav att elevledda lektioner användes som redskap för att medvetengöra eleverna gällande begreppet hälsa samt uppgifter kring hälsa för att tydliggöra begreppet för eleven.   Slutligen kan jag konstatera med utgångspunkt från tidigare forskning och av KASAM- teorin att samma tänk som tidigare forskning visat, kvarstår kring begreppet hälsa. Även begreppet hälsa förblir oklart i relation till vad som kan definieras som hälsa. Med utgångspunkt i Antonovskys teori om att belysa psykisk, social och fysisk hälsa är det bara den fysiska delen som kommer till uttryck av lärarna. Hela begreppet uppmärksammas inte som KASAM- teorin syftar till, då lärarna har en tydlig bild av att hälsa innefattar fysisk aktivitet i skolan. Det har tidigare forskning visat och det visar även min studie. Möjligen försöker lärare i skolan påvisa sin definition av hälsa och framhålla begreppet för eleverna i syfte om att belysa vikten av god hälsa i undervisningen, men en större uppmärksamhet som berör hälsa är möjligtvis av vikt för alla skolor och pedagoger. Detta kan konstateras med utgångspunkt i Antonovskys KASAM- teori. / The purpose of this study is that, inspired by Antonovsky's SOC concept to see how a teacher of physical education perceive and interpret the concept of health.   What visions have teachers on the concept of health? How can physical education - teachers' views on the concept of health be discussed and analyzed in light of Antonovsky's SOC - concepts?   I have conducted three interviews. In order that the interviews would be fruitful for my study, my thoughts connected together with my literature search where there are similar studies done. I used a semi structured interview shape.   The interviewed teachers have a clear understanding of the concept of health, but their view involves only physical activity. Health is large and wide, leading the concept difficult to define, which may be one reason that teachers only see health as a physical aspect. Teachers' definition of health was physical activity, movement and diet. According to the teachers the concept of health is lifted up best by attracting students to perform activities, of self-interest, that is healthy. To make students aware of the current concept of health the teachers used student-led lessons as well as tasks about health in order to clarify the concept for the student.   Finally, I can conclude on the basis of previous research and the SOC theory that the same thought persists around the concept of health and the concept of health remains unclear in relation to what can be defined as health. Based on Antonovsky's theory that illuminates the psychological, social and physical health, it is just the physical part which is expressed by the teachers. The whole concept does not address the SOC theory that is aimed at, when teachers have a clear picture of health that includes physical activity at school. It has previously been shown by research, and it also shows in my study. Teachers in school have their definition of health and they try to show the concept to students in order to highlight the importance of good health, in education. But more care for health is important for all schools and teachers and that can be seen on the basis of Antonovsky's SOC-theory. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-9. Vt 2012</p>

No description available.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart.   Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen. Utlandsfödda upplevde i högre grad än inrikes födda att insatser och aktiviteter i Intro var sämre anpassade efter behov och förutsättningar och mindre meningsfulla, samt att planeringen efter Intro var otydlig. Ensamstående upplevde i allmänhet sin tid i Intro som mer positiv och meningsfull än gifta och sammanboende. Andra resultat som framkom var samband mellan motivation till arbetsåtergång och självskattad hälsa.   Resultaten visar att det finns behov av att utveckla det befintliga programmet Intro och att göra det mer individanpassat. Vidare behövs forskning för att närmare avgränsa vilken typ av förberedande insatser som långtidssjukskrivna kvinnor, och i synnerhet kvinnor födda utomlands, är i behov av för att bättre tillgodogöra sig den arbetsmarknadspolitiska rehabilitering som erbjuds efter långvariga sjukskrivningar.

Ett samarbete mellan idrottsföreningar och ämnet Idrott och hälsa kan bidra till att motivera fler elever till fysisk aktivitet, i och med ett sådant kommer de i kontakt med aktiviteter de kanske aldrig annars skulle göra. Syftet med denna studie är att genom semistruktrerade intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever ta reda på elevers och lärares inställning och erfarenhet av samarbete med idrottsföreningar, samverkan mellan skolan och idrottsföreningar samt hur fysiskt aktiva eleverna är. Resultatet visar att inget kontinuerligt samarbete sker mellan skolan och idrottsföreningar, dock sker det småskaliga samarbeten till och från. Lärarna som medverkat i studien anser att det för det mesta finns endast positiva effekter av ett samarbete, men kvalitén på "undervisningen" från föreningarnas ledare måste vara uppbyggd på ett pedagogiskt sätt för att det ska vara gynnsamt. Resultatet indikerar även att majoriteten av eleverna är intresserade av att ha eller kanske ha ett samarbete med någon idrottsförening under deras lektioner i Idrott och hälsa. Dock framkommer en oklarhet bland eleverna om det någon gång har skett ett samarbete. Gemensamt för problembeskrivningen av hindren från intervjurespondenterna för ett samarbete innefattar bristen på ekonomiska resurser för att kunna genomföra ett samarbete, samt tiden som krävs för samarbete är svår att disponera, rent schematekniskt.

Att öka tillgängligheten och få människor att använda stadens parker och grönområden som en naturlig del i vardagen är också ett sätt att förbättra folkhälsan. Forskning som folkhälsoinstitutet gjort visar att människor vistas mer regelbundet i grönområden om avståndet inte överstiger 300 m. En kvantitativ fältstudie med strukturerade enkätfrågor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala Gävle. Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan närheten till grönområden från boendemiljön har på människors självupplevda hälsa samt att jämföra skillnader mellan olika åldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes även användandet av den egna trädgården / innergården samt användande, avstånd och typ av grönområdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för människors upplevda hälsa. Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika åldersgrupper när det gäller människors självupplevda hälsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönområdet. Resultaten styrker även tidigare forskning om att avståndet till grönområdet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar: Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete? Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan? Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?   Metod Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts. Resultat Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål. Slutsats Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how a health-profiled school works with its’ health promotion and if the studied school fulfils the stipulated criterias for a health-promoting school.. The more specific issues are: What are the chareteristic of the school's health promotion? How does the designated key persons describe their work and responsibilities in the school's health promotion? What results of the school's health promotive actions are visible?   Method A case study method was used to collect data for the study. This case study includes both qualitative interviews and a textual content analysis of related documents (evaluated reports, the school’s business plan and text from the school’s website). The selected school has been based on a strategic sample of schools. Five persons have been interviewed. As a theoretical frame work a sociocultural perspective on learning has been used. Results The school’s healthpromotion has a structure, announced in their business-plan, with a so called Health Team in the lead. Besides that, the school has been certified by Korpen’s health diploma. The school’s Health Team is the main hub of the school's health promotion and consists of the principal, the physical education (PE) teacher, the health educators, the school nurse, and the school restaurant manager. The principal sees himself as the overall responsible for the school's health promoting. The PE-teacher, the health educator, and the school nurse find it natural to work with health promotion within their profession. The restaurant manager, sees his primarily responsibility as to ensure that there is a nutritionally balanced diet offered in the school restaurant. The respondents stated the importance of their role as role models. Communication and engagement are key components in their health promotion. Regarding  aspects of the departure points for the learning of health, it reveals that the Health Team sees the interaction between the individual and context as essential components for their work. It comes foreward that the result of the school’s health promotion work is difficult to assess, or make visible. There have been attempts to measure the impact of the health promotion, but the respondents note that ensuring out comes of health promotion is a long-term goal. Conclusion The conclusion of the study is that the studied school fulfil the existing criteria for a health profiled school. The school has a structure, an organization and a distinct approach to learning about health. From a sociocultural perspective on learning, the school’s health promotion is characterized by an approach to learning as a social, situated and distributed. The key persons’ (the Health team) goal of theír health promoting is to let the students embrace tools and acquire different patterns of health promoting behaviors and actions. The effect or rather the results from their health promoting appear to be difficult to measure and therefore it is important to see the important to see health promotion from a long term perspective.