<p>I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling. Inför behandling är även oro vanligt hos omkring hälften av tillfrågade patienter. Väl under behandling beskrivs tristess och ovissheten av behandlingens resultat som problem. Fortsatta studier om HBO behandling skulle kunna öka kunskapen om patienters upplevelser och eventuell oro. Denna kunskap skulle i sin tur omvårdnadspersonalen kunna använda för att genom omvårdnadshandling minska eventuella obehag av HBO behandling.</p>

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling. Inför behandling är även oro vanligt hos omkring hälften av tillfrågade patienter. Väl under behandling beskrivs tristess och ovissheten av behandlingens resultat som problem. Fortsatta studier om HBO behandling skulle kunna öka kunskapen om patienters upplevelser och eventuell oro. Denna kunskap skulle i sin tur omvårdnadspersonalen kunna använda för att genom omvårdnadshandling minska eventuella obehag av HBO behandling.

Stroke definieras som en akut neurologisk dysfunktion av vaskulärt ursprung, och är en av de vanligaste orsakerna till död och neurologiska handikapp i världen. Den drabbade lider ofta av kvarstående funktionshinder som kan påverka hälsostatus, och dessa bör behandlas med rehabilitering. Hälsa bör därför mätas post-stroke för att utvärdera rehabiliteringen. I denna fas spelar sjukvårdspersonalen en viktig roll.

Introduktion/Bakgrund: Förekomsten av självskador har ökat sedan år 2004. Två till fyra procent av den allmänna befolkningen skadar sig själva. Bemötande inom vården handlar om kommunikation det vill säga lyssna och besvara de signaler som sänds ut. Vårdpersonalens värderingar och människosyn påverkar bemötandet och omvårdnaden de ger patienterna. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av vårdmöten samt bemötande från vårdpersonal hos patienter med självskadebeteende. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna återfanns i olika databaser samt vid manuell sökning. Artiklarna lästes, granskades och analyserades samt sammanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet indelades i två huvudkategorier grundläggande behov samt omvårdnadsbehov. Utifrån dessa två kategorier identifierades sju underkategorier mänsklig närhet; kommunikation och interaktion; bemötande; gränssättning; delaktighet; hjälp till självhjälp; samt kontaktperson. Diskussion: Patienterna efterfrågade i vårdmöten, mänsklig närhet, nära relation till personalen och avsatt tid till kommunikation. De ville också vara delaktiga i beslut gällande sin egen vård och bli vänligt bemötta. Slutsats: Det är brist på forskning som belyser erfarenheter och upplevelser ur patientperspektiv från vårdmöten hos patienter med självskadebeteende. Vidare forskning inom ämnesområdet kan bidra till ökad förståelse hos vårdpersonal för patientens agerande och kunskap om vad som gör att patienterna känner sig väl omhändertagna i vården.

Tidigare forskning visar att smittskyddsisolering kan ha negativa effekter på patienters välmående. Syftet med denna studie var att belysa patienters erfarenheter av att vara smittskyddisolerade på ett sjukhus. För att få en uppfattning om det vetenskapliga läget genomfördes en litteraturstudie med induktiv ansats där nio artiklar granskades och analyserades. Genom färgkodning framkom olika teman och dessa bildade sedan tre olika rubriker. Dessa rubriker var: Att vara ensam, Behovet av information och Begränsningar i vårdmiljön. Resultaten visade att smittskyddsisolerade patienter blir ensamma. Ensamheten berodde främst på brist på besök från närstående och vårdpersonal. Många saknade också möjligheten att umgås och prata med andra patienter. Patienter hade otillräcklig kunskap om sin situation eftersom informationen från vårdpersonalen varit knapphändig. Bristen på kunskap orsakade förvirring hos patienter, dessutom uppstod ilska gentemot vårdpersonalen. Vårdmiljön ledde till begränsningar både fysiskt och psykiskt. Det ledde också till minskad grad av självbestämmande. Vid smittskyddsisolering behöver patienter få mer social stimulans. Vårdpersonal bör vara mer närvarande och bli bättre på att informera patienter.

Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi. Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de stora folksjukdomarna både globalt och i Sverige. Orsakerna bakom en hjärtinfarkt är i många fall livsstilsbetingade - ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och tobaksbruk är stora riskfaktorer. Hjärtrehabilitering syftar till att hjälpa personer att hitta tillbaka till vardagen som var innan insjuknandet. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av stödets betydelse i det nya livet efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 9 originalartiklar mellan 2013-2022 valdes ut samt analyserades. Resultat: Tre teman identifierades och presenterades: Livet efter hjärtinfarkt, Informativt stöd och Emotionellt stöd med tillhörande subteman Att anpassa sig efter kroppsliga förändringar och Att genomföra livsstilsförändringar, Att få emotionellt stöd och Avsaknad av emotionellt stöd, samt Att få informativt stöd och Avsaknad av informativt stöd. Slutsats: Att genomgå en hjärtinfarkt innebär både stora kroppsliga förändringar och förändringar i livsstil som kan vara svåra att hantera och acceptera. Stödet från sjukvården och andra personer i samma situation är väsentligt för att kunna förstå den nya vardagen, och stöd från familjen hjälper personer att ta sig an de utmaningar som uppstår. Framtida forskning om personers erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt behövs för att sjuksköterskor bättre ska kunna förstå och lindra det lidande som uppstår.

Bakgrund: Schizofreni är en svår kronisk psykossjukdom, vilket kan medföra stora svårigheter i det dagliga livet. Antipsykosmedel som stabiliserar sjukdomen, är livräddande och erbjuds alltid till patienter med schizofreni. Antipsykosmedel är ofta förknippat med en rad svåra biverkningar som påverkar patienternas livskvalitet. Detta ställer i sin tur stora krav på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Med en ökad förståelsen av patientens upplevelse kring behandlingen så skulle detta kunna stärka sjuksköterskans professionella roll.  Syfte: Att belysa hur patienter med schizofrenisjukdom upplever att deras dagliga liv påverkas av behandling med antipsykosmedel. Metod: Denna kvalitativa litteraturöversikt bygger på 13 artiklar med induktiv ansats. Datamaterialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och sex underkategorier: (1) när behandlingen begränsar det dagliga livet (negativa upplevelser kring relationer och aktivitetsförmåga; negativa känslor), (2) när behandlingen både stödjer och ger ambivalens (upplevelser av att leva ett normalt liv; upplevelser av ambivalens) och (3) bristande autonomi (avsaknad av sjukdomsinsikt; upplevelser av tvång).  Slutsats: Patienterna behöver få mer stöttning och förståelse i det lidande behandlingen orsakar. Som sjuksköterska är det viktigt att vårda med livsvärlden som grund. Därför blir den vårdande relationen mellan patienten och sjuksköterskan extra betydelsefull och viktig.

Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna i Sverige är bröstcancer där majoriteten som drabbas är kvinnor. Sjukdomsförloppet debuterar ofta genom någon typ av förändring i bröstet likt en knöl eller apelsinliknande hud. Utifrån sjukdomsbild anpassas behandlingen där de vanligaste alternativen är cytostatika samt strålning som antingen kan ges med kurativt eller palliativt ändamål. Syfte: Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie utgick från tio kvalitativa artiklar som söktes fram via databasen Medline via PubMed. Sökorden som användes var erfarenheter, patient, ”brösttumörer”, liv och kvalitativ. Artiklarna analyserades enligt Evans (2002) dataanalysmetod. Huvudresultat: Utmanande biverkningar hörde till kvinnornas vardag där fatigue och smärta upplevdes jobbigast för de flesta av kvinnorna. Självbilden försämrades i samband med sjukdomen och påverkade kvinnorna både psykiskt och socialt. Stödet från anhöriga och vänner var för många kvinnor viktigt för att orka med vardagen. Slutsats: För att hantera de jobbigaste biverkningarna fatigue och smärta visade sig sjuksköterskorna ha en viktig roll för många av kvinnorna. Djupare förståelse kring kvinnornas egen syn på sin sjukdomssituation kan vara viktigt vid relationsskapande mellan sjuksköterskan och patienten vilket även kan inverka positivt på den personcentrerade vården. / Background: One of the most common forms of cancer in Sweden is breast cancer where the majority of those who has it are women. The disease progression often begins with a change in the breast, such as a lump or that the skin feels like an orange. Based on the disease progression the most common treatment alternatives are chemotherapy and radiotherapy that either can be given in curative or palliative purpose. Aim: The aim of this descriptive literature study was to examine women´s experiences of living with breast cancer. Method: This literature study was based on ten qualitative articles that were search through the Medline database PubMed. The keywords that were used was experience, patient,” breast neoplasms” life and qualitative. The articles were analyzed according to Evans (2002) analysis method. Mainresult: The challenging side effects were a part of the women´s everyday life, fatigue and pain were experienced most difficult. The women´s self-esteem got worse when they went through the disease and affected them both mentally and socially. The support from relatives and friends was important for many of the women so they could cope with their everyday life. Conclusion: To deal with the challenging fatigue and pain nurses became an important role for many women. Deeper understanding of the women´s own views on their disease could be an important task to create a deeper relationship between the nurse and the patient which also could have a positive effect on the person-centered care.

Bakgrund: Den mest förekommande orsaken till att patienter besöker akutmottagningen ärsmärta och i Sverige besöker cirka 1,6 miljoner människor akutmottagningar varje år. Underbehandling av smärta har varit och är fortfarande ett stort problem på akutmottagningenoch patienter är inte tillfredsställda med smärtbehandlingen de får. Fel eller fördröjdbehandling av akuta smärttillstånd ökar risken för långvarig smärta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av smärtbehandling på en akutmottagning med fokus på deras grundläggande vårdbehov. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med induktiv design tillämpades. Sökningarnagenomfördes i PubMed, CINAHL och Google Scholar vilket resulterade i 23 vetenskapligastudier med kvantitativ och kvalitativ ansats samt en med mixad-metod. Insamlade dataanalyserades med hjälp av integrerad innehållsanalys. Resultat: De faktorer som sågs påverka patienter erfarenheter av smärtbehandling och derastillfredsställelse var fysiska behov, vårdrelationen och psykosociala behov. De fysiskabehoven gällde smärtbedömning, tiden till smärtlindring samt adekvat smärtlindring ochvårdrelationen gällde interaktionen mellan patient och vårdpersonal samt visad empati hospersonalen. Psykosociala behov i form av information och kommunikation samt emotionelltvälbefinnande hade också betydelse. Slutsats: Huvudresultatet i denna litteraturstudie visar på att patienters vårdrelation med vårdpersonal och patienters fysiska samt psykosociala behov var av stor vikt för patienters erfarenheter av smärtbehandling, dock var behoven inte alltid tillgodosedda. En nationell behandlingsriktlinje kring smärtbehandling och betydelsen av personcentrerad vård på akutmottagningen kan vara patienter till gagn. Med ramverket Fundamentals of Care går det att identifiera patientens grundläggande vårdbehov som kan vägleda sjuksköterskor att ge enholistisk och personcentrerad vård samt en god omvårdnad vid smärtbehandling.