Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt problem som har fördubblats under de senaste 20 åren. Ett flertal sjukdomar är direkt relaterade till övervikt. Många väljer i dag att genomgå viktreducerande kirurgi i sin kamp mot fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur hälsan påverkades av viktreducerande kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes vilken inkluderade nio artiklar varav fyra artiklar var kvalitativa, fyra kvantitativa samt en kvalitativ/kvantitativ. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån granskningsmallar. Analysen utgick från två teman och resulterade i sex kategorier. Resultat: Patienter som led av fetmarelaterade sjukdomar blev markant bättre efter viktreducerande operation vilket resulterade i förbättrad hälsa. Flertalet patienter upplevde dock någon form av fysisk eller psykisk komplikation. Ett antal patienter trodde att operationen och efterföljande viktnedgång skulle lösa flertalet problem vilket det inte gjorde. Detta ledde i vissa fall till en försämrad hälsa då patienterna hamnade i ett missbruk av alkohol och droger istället för mat. Slutsats: Både positiva och negativa erfarenheter präglade patienternas upplevelser av viktreducerande kirurgi. Majoriteten av patienterna var trots negativa bieffekter nöjda med operationen. Precis som Eriksson anser bör omvårdnaden präglas av värme, omtanke och förståelse för problematiken.   Nyckelord: Upplevelse, överviktsreducerande kirurgi, hälsa

Syftet med denna uppsats är att ta reda vad begreppet hälsa innebär för lärare och elever. Undersökningen vill även titta på hur undervisningen i hälsa bedrivs och om den stämmer överens med det lärarna anser sig ge. Slutligen görs en jämförelse mellan lärarnas syn på undervisning mot hur den förhåller sig till läroplanens riktlinjer. För att svara på det fick elever besvara en enkät och lärare fick vara med på en intervju. Enkäterna och intervjuerna bestod av frågor som berörde hälsa ifrån vad läroplanen framför om hälsa och kunskap i Idrott och hälsa. Resultatet visade att lärarnas uppfattning om hälsa påverkar undervisningen och att eleverna kan ha påverkats av lärarens undervisning.Resultatet visar även att elever och lärare i stor utsträckning har en gemensam syn på den hälsoundervisningen som sker, men att det finns olikheter. Jämförelsen mellan lärarna och mot läroplanen visar att undervisningen sker på olika sätt och att viss undervisning prioriteras för annan undervisning.

No description available.

Syfte och frågeställningar: Vårt syfte med denna studie är att jämföra idrottslärares och elevers uppfattningar om hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar vi använde för att uppfylla detta var: Hur stor del av undervisningstiden används till att behandla hälsodelen i ämnet idrott och hälsa? Vilken typ av undervisning anser elever och lärare används för att täcka in hälsodelen i ämnet Idrott och hälsa? Metod: Vi har i vår studie använt oss av en enkätmetod för att få en övergripande bild av jämförelsen. Vår enkät tar upp de hälsodelar ämnet Idrott och hälsa kan innehålla och är utarbetad utifrån forskningsläget samt vår pilotstudie. Enkäten delades, efter samtycke med både skolorna och föräldrarna, ut till 205 elever och nio lärare på fyra olika skolor. Resultat: Elever anser att skador, näringslära och stresshantering är de mest väsentliga momenten inom hälsodelen medan lärarna tycker att näringslära social kompetens och hygien är viktigast. Båda grupperna anser att friluftsliv och skador är två av fyra moment som tillämpas flitigast i undervisningen. Elevernas övriga två är fysiologi och näringslära medan lärarnas är hygien och social kompetens. Hälsodelen nyttjas i både teoretisk och praktisk form, dock med olika åsikter om hur mycket hälsa den praktiska delen inkluderar. Majoriteten av undervisningen bedrivs i gymnastiksalen men även temadagar och andra lärare bidrar med kunskap. I övrigt anser eleverna att hälsoundervisningen på lektionerna består av korta genomgångar och att den kommer påverka deras framtida hälsa positivt. Lärarna menar att kursplanen är luddig och att detta komplicerar undervisningen inom hälsa. Även tidsbristen försvårar arbetet då de vill maximera den fysiska aktiviteten på idrottslektionerna. Slutsats: Det finns både likheter och skillnader mellan elever och lärares syn på hälsodelen i Idrott och hälsa. Båda grupperna anser hälsodelen nödvändig men diffus. En annan gemensam nämnare är att tidsbristen är en bidragande orsak till att hälsodelen får mindre uppmärksamhet. För att lösa detta vill eleverna ha mer teori i samband med den praktiska undervisningen medan lärarna har tankar om att dela upp ämnet i två ämnen. Både lärarna och eleverna ansåg att hälsa på idrotten nyttjas i både teoretisk och praktisk form och mest i gymnastiksalen. Det rådde dock delade meningar på vad som undervisades och vad som var viktigast inom hälsodelen. En bättre kommunikation mellan elever och lärare samt en tydligare kursplan tror vi hade hjälpt elever att få ett bestående intresse för sin hälsa.

No description available.

Den första triathlontävlingen arrangerades i Kalifornien år 1974 där 46 deltagare var med och tävlade. Intresset för triathlon har sedan dess ökat stadigt och allt fler triathleter tar sig an utmaningen att bemästra de tre olika momenten simning, cykling och löpning i följd, utan vila. Förutom att medverka i de påfrestande tävlingarna ägnar majoriteten av triathleterna flera timmar varje vecka åt att träna. Denna höga aktivitetsdos resulterar bland annat i ett ökat energibehov vilket i sin tur ökar behovet av att tillföra kroppen näring för att klara av att prestera både under träning och tävling. Tidigare forskning visar att triathleter har svårt att kompensera för den stora energiförbrukningen som framför allt sker under tävlingar. Detta beror på att det många gånger blir problematiskt rent praktiskt att tillföra näring under delmomenten simning och löpning. Denna problematik försöker en del triathleter att lösa genom att komplettera den normala kosthållningen med kosttillskott och/ eller energitillskott i samband med träning och tävling. Denna studies primära syfte är att undersöka manliga respektive kvinnliga triathleters användning av kosttillskott. Mer specifikt vilka kosttillskott som är mest förekommande bland triathleterna generellt, samt i samband med träning och tävling. Studien syftar även till att undersöka i vilket syfte dessa kostillskott konsumeras, samt hur vida detta skiljer sig mellan könen. Studiens sekundära syfte är att undersöka om triathleter rådfrågat någon person med avsikten att få information angående användningen av kosttillskott. Studiens metod är kvantitativ där en webbenkät har använts för att samla in material. Enligt författarens vetskap har inga liknande studier genomförts som endast fokuserat på svenska triathleter. Totalt deltog 178 triathleter i undersökningen varav 142 var män och 36 var kvinnor. Totalt konsumerade 92 % (n=164) av triathleterna någon form av kosttillskott. Av dessa var 94 % (n=133) män och 86 % (n=31) kvinnor (p=0,133) Resultatet visade att de kosttillskott som var mest förekommande bland triathleterna generellt var multivitamintillskott, multivitamin-mineraltillskott, magnesium, multimineraltillskott och Omega 3. De signifikanta skillnaderna som hittades mellan de manliga och kvinnliga triathleternas konsumtion av kosttillskott generellt var i konsumtionen av ”annat vitamin” (8,6 % av kvinnorna och 0,7 % av männen, p= 0,038) och konsumtionen av järn (14 % av kvinnorna och 3,5 % av männen, p= 0,030). De mest förekommande kosttillskotten som konsumerades vid träning var sportdryck innehållandes kolhydrater, och vid tävling gel samt sportdryck innehållandes kolhydrater. En signifikant skillanden hittades mellan manliga och kvinnliga triathleters konsumtion av kosttillskott vid tävling där 35 % av männen och 11 % av kvinnorna konsumerade bars innehållande kolhydrater (p= 0, 006). Syftet med att konsumera kosttillskott generellt var hälsorelaterat medan syftet för att konsumera kosttillskott i samband med träning och tävling var mer prestationsinriktat. Det fanns dock en signifikant skillnad mellan de manliga och kvinnliga triathleterna där 49 % av männen rapporterade att de konsumerade mineraltillskott för att ”upprätthålla en god hälsa” medan endast 13 % av kvinnorna angav samma svar (p= 0,019). Signifikant fler män än kvinnor rapporterade också att det konsumerade kosttillskott vid tävling i syfte ”att undvika näringsbrist” (29 % n=37 av männen och 11 % n=3 av kvinnorna, p= 0,042). Totalt rapporterade 21 % av triathleterna att de rådfrågat någon i syfte att få information angående användning av kosttillskott.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa.   Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt? Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt?   Metod Studien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup. Studien baseras utifrån ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Analysen har skett utifrån en meningskoncentrerad och reflexiv form med ett fenomenologiskt perspektiv på slutresultatet.   Resultat Metodtrianguleringen bekräftar båda metoderna och visar samma resultat. Majoriteten har svarat att skolan påverkar elevernas mentala hälsa negativt då den bl.a. framkallar stresskänslor och ångest. Vänner lyfts fram som det mest positiva för eleverna och anges också vara det främsta sociala stödet. Idrott och träning förknippas som övervägande något positivt men som också uttalas som en stressfaktor då det är tidskrävande och ibland framkallar prestationsångest. Familjen utgör både ett positivt och negativt stöd och skapar för någon trygghet och för en annan rädsla. Andra svar att beakta är ”Pappa är värre än vanligt”, ”Att jag inte alltid är så snäll mot mig själv” och ”Döden”. Avslappning, mer idrott och samtal om livet är svar som framkommer på frågan vad skolan kan göra för att främja elevernas hälsa.    Slutsats Att uppleva hälsa innebär att må bra både psykiskt, fysiskt och socialt.  I denna studie har ord som social närmiljö i form av vänner, familj och skola varit central. För att må bra mentalt behövs vänner. Med en närmare inblick av temat vänner angav samtliga respondenter tillit och förtroende som viktiga egenskaper. Ur ett fenomenologiskt perspektiv ses tillit, förtroende och empatisk förmåga som nycklar in till en människas upplevelsevärld. För att skolan ska kunna arbeta med mental hälsa behövs lärare med empatisk förmåga, flexibilitet och mod. Alla lärare har inte dessa egenskaper varför utbildning, om mental hälsa dess betydelse och konsekvenser för våra elever, bör utgöra en betydligt större del i lärarutbildningen än vad den gör idag. / Summary Aim The purpose of the study is to analyze how ninth grade students perceive themselves regarding mental health and illness based on a specific lesson time in mental health as a starting point. The study can therefore provide a picture of what factors affect students’ mental health in positive and negative direction. Thus in the long run, the study will contribute to give prospective and graduated teachers alike the knowledge of what students today experiencing affect their mental health. What factors affect students’ mental health positively? What factors affect students’ mental health negatively? Method The study is based partly on a qualitative research method consisting of four in depth interviews with semi-structured format and one quantitative analytic method consisting of 36 students’ answers to what makes them feel good and what makes them feel bad. The method is thus triangulated to create the content of both width and depth. The study was based on a specific lesson time in mental health. The analysis was based on the concentration of highlighting the point and a reflexive form both with a phenomenological perspective on the end result. Results The triangulated method confirms both methods and shows the same results. The majority responded that the school affects students’ mental health negatively, mainly because it induces feelings of stress and anxiety. Friends are emphasized as the most positive for the students and are also stated as the primary social support. Sports and training are associated predominantly as something positive but are also stated as a reason for stress because it’s time consuming and sometimes induces performance anxiety. Family represent both a positive and negative support that for someone creates security but for another fear. Other answers to consider are “Daddy is worse than usual”, “That I’m not always kind to myself” and “Death”. Relaxation, more sports and conversation about life are answers that emerge the question of what can school do to promote student health. Conclusion To experience health entails feeling good mentally, physically and socially. In this study, words as social close environment in the form of friends, family and school have been central. Friends are needed to feel well mentally. Taking a closer look of the theme friends, all respondents named trust as important characteristics. From a phenomenological perspective trust and the capacity for empathy are seen as the keys into a person’s world of experience.  For the school to be able to work with mental health, teachers with empathic abilities, flexibility and courage are required. All teachers does not possess these characteristics therefore education, about mental health and its importance and consequences for our students, should form a significantly larger part of teacher education than it does today. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

SYFTE &amp; FRÅGESTÄLLNINGAR Genom vår studie vill vi beskriva den inverkan Instagram har på tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet vad gäller kroppsideal avseende självidentitet, kultur och makt.Hur påverkar medier ungas uppfattning omkroppsideal? Vilken roll har Instagram vad gäller ungdomars syn på kroppsideal och identitetsskapande? METOD &amp;MATERIAL Kvalitativ metod med två fokusgruppsdiskussioner som totalt innefattar tolv personer, sex tjejer och sex killar. Resultatet från våra fokusgrupper har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Vi har i vår studie sett tydliga samband mellan media, identitet och bekräftelse på så sätt att media påverkar ungas uppfattning om kroppsideal, deras identitet och bekräftelsebehov.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad hälsa innebär för lärare i idrott och hälsa, vad de anser om undervisningen i hälsa och hur de undervisar i hälsa i skolämnet idrott och hälsa.Följande frågeställningar användes för att ta reda på detta: Vad innebär hälsa för en lärare i idrott och hälsa? Vad anser lärare i idrott och hälsa om undervisningen i hälsa? Är hälsa viktigt? Tycker de att undervisningen i hälsa har förändrats? I så fall hur? Hur undervisar de i hälsa och vad innehåller undervisningen? Metod Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i årskurs 1 – 6 i idrott och hälsa. Intervjuerna bandades och gjordes i respektive lärares skola. Resultat Resultatet av undersökningen visade att lärarna tycker att hälsa är viktigt och att den, med tiden, har fått större betydelse i skolan men medger samtidigt att hälsodelen får (betydligt) mindre tid än andra delar. Samtliga menade att målet med hälsoundervisningen är att eleverna ska må bra både fysiskt, psykiskt och socialt och att både teoretisk och praktisk undervisning behövs. Några anser vidare att läroplanen, när det gäller hälsa, är otydligare och mindre konkret än andra delar i ämnet idrott och hälsa. Reflektioner och diskussioner är viktiga inslag i hälsoundervisningen liksom rörelse. Slutsats Slutsatserna i min undersökning visar att lärarna har ett stort intresse för hälsa och är måna om att eleverna ska få reflektera och diskutera de olika aktiviteterna och varför man gör just dessa aktiviteter och vad de leder till. Däremot verkar det inte finnas en enhetlig bild av vad hälsoundervisningen ska innehålla utan, som en av de intervjuade lärarna säger ” Jag har ju min bild av hur det ska vara, men om det är det som Skolverket vill att det ska vara, det vet jag inte.” / Abstract The purpose of this survey is to find out what health means to teachers of physical education and health, their thoughts on teaching of these subjects and how they teach health education within the school subject of physical education and health. The following questions were put to the teachers: • What does health mean to a teacher of physical education and health? • What do teachers of physical education and health think about the teaching on health? Is health important? • Have they noticed any change in the teaching of health? If so, what? • How do they teach health and what do the lessons involve? Method My survey has involved qualitative interviews with four educators who teach physical education and health to school grades 1-6 (children aged 7-13). The interviews were recorded and held in the teachers’ respective schools. Results The results of the survey showed that the teachers think health is important and that, over time, it has gained increasing importance in school, but at the same time they admit that much less time is devoted to the health part of the teaching than to other parts. All of the teachers said that the aim of the teaching on health is that pupils should have good physical, mental and social health, and that both theoretical and practical teaching was necessary. They also thought that the national curriculum is less clear and concrete with regard to health than others areas of the subject of physical education and health. Reflections and discussions are important elements of the teaching on health, as well as exercise. Conclusion The conclusions of my survey show that the teachers are very interested in health and are anxious for their pupils to reflect on and discuss the various activities and why they do these activities and what this leads to. However, there does not appear to be a unanimous view of what health education should entail, rather, as one of the teachers says, ”I have my view of how things should be done, but whether this is what the Swedish National Agency for Education intends, I don’t actually know.” / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2013</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa arbetar med läroplanens mål som har med hälsa att göra. Mina frågeställningar är: Vad har lärarna för uppfattning om vad hälsa är? Hur undervisar lärarna i hälsa? Hur arbetar lärarna med att ge eleverna ett livslångt intresse för den egna hälsan? Metod Fyra aktivt verksamma lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå i Stockholm intervjuades. För att få fram ett resultat och besvara mina frågeställningar använde jag mig av ett arbetssätt som innebär att samla in, analysera samt tolka data. Resultat Resultatet visar på både skillnader och likheter i lärarnas sätt att se på hälsa, att undervisa i hälsa samt att ge sina elever ett livslångt intresse för den egna hälsan. Tre av fyra lärare menar att hälsa har fler än en aspekt, att det finns fysisk respektive psykisk hälsa. En av fyra tycker att hälsa är fysiskt välmående. Lärarna undervisar på olika sätt, några integrerar hälsa i den fysiska undervisningen medan andra har lektioner i endast hälsa. Alla fyra lärarna tycker att ett livslångt intresse för den egna hälsan är viktigt för varje elev, mer oklart är hur detta ska bli verklighet. För att nå dit försöker lärarna vara goda förebilder, visa engagemang, sprida rörelseglädje samt ge eleverna möjlighet till varierad undervisning i trygg miljö. Slutsats Hälsa är ett svårt ord att definiera. De fyra lärarna menar att hälsa ska vara en del av undervisningen i idrott och hälsa, men har svårt att beskriva hur. Alla fyra har olika uppfattning om vad hälsa exakt är och undervisar därför på olika sätt, vilket medför att eleverna får med sig olika erfarenheter och kunskaper beroende på vilken lärare de haft. Genom lärarnas vilja och deras olika metoder för att motivera till ett livslångt intresse för den egna hälsan hos sina elever, bidrar de med viktig kunskap för samhället och för framtiden. / Aim The purpose of my study is to examine how teachers in physical education work with the parts of the curriculum that has to do with health. My questions are: What is the teachers’ view of health? How do the teachers teach in health? How do the teachers provide students with a lifelong interest in their own health? Method Four actively practicing teachers in physical education at high school level in Stockholm were interviewed. In order to get a result and answer my questions, I used an approach that involves collecting, analyzing and interpreting data. Results The results show both similarities and differences in the teachers’ ways of looking at health, teaching health and to give their students a lifelong interest in their own health. Three out of four teachers believe that health has more than one aspect; there is physical and mental health. One out of four thinks that health is physical wellbeing. The teachers teach in different ways, some integrate health in physical education while others have lessons only in health. All four teachers think that a lifelong interest in their own health is important for every student, less clear is how to make this a reality. To achieve this, teachers are trying to be good role models, demonstrate commitment, and spread the joy of movement and enables students to diverse education in a safe environment. Conclusions Health is a difficult word to define. The four teachers believe that health should be part of the teaching of physical education, but it is hard to describe how. All four have different ideas about what exactly health is, which means that students may bring different experiences and skills depending on which teacher they had. Through the teachers' willingness and their different approaches to motivate a lifelong interest in personal health of their students, they contribute to important knowledge for society and for the future.