Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att få kunskap om äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande har påverkats av att besöka Träffpunkten Allén i Sundbyberg. Träffpunkten är en öppen verksamhet som vänder sig mot personer över 65 år. Träffpunkten bidrar till att upprätthålla funktionsförmåga, skapa sociala kontakter samt bryta isolering genom olika aktiviteter. Studien har utgått från följande frågeställningar: (1) På vilket sätt har seniorernas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande eventuellt förändrats av att besöka Träffpunkten? (2) Vad finner seniorerna värdefullt med att besöka Träffpunkten? (3) Vad upplever seniorerna att Träffpunkten medför till deras vardag? Metod För att uppnå studiens syfte genomfördes intervjuer med sju ålderspensionärer i åldersspannet 67–84 år. Respondenterna som deltog i studien är alla besökare hos Träffpunkten Allén. Det genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en genomarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades på ett tolkande tillvägagångssätt genom en innehållsanalys. Kategorier skapades genom att studera de gemensamma nämnarna som författarna tagit fram från kondensering och meningsbärande enheter. Resultat Resultatet gav följande kategorier: upplevd hälsa, fysisk hälsa, sociala interaktioner samt meningsfullhet. Genom att studera och analysera kategorierna skapades tre teman: välbefinnande, gemenskap och betydelsefullt. Resultaten visade att seniorerna besöker Träffpunkten Allén för att upprätthålla sociala relationer samt att vara fysiskt aktiva. Detta medför att seniorerna upplever en bättre fysisk, psykisk och social hälsa samt en meningsfullhet genom att besöka Träffpunkten Allén. Slutsats Denna studie har visat att de aktiviteter som Träffpunkten erbjuder stärker den upplevda hälsan och den sociala gemenskapen. Genom detta skapas en självständighet samt ett starkare välbefinnande för verksamhetens besökare. Förhoppningsvis kan resultatet användas som underlag vid skapande av fler träffpunkter och mötesplatser för äldre.

Syfte: Att undersöka om pass med fysisk aktivitet i Värnamo kommuns hälsoutbildning ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå och subjektiva hälsa samt om deltagarnas syreupptagningsförmåga förändrats sedan utbildningen och om detta i så fall kan kopplas till den sänkta sjukfrånvaron. Metod: En enkätundersökning till samtliga individer som gått utbildningen och som fortfarande arbetar i någon av kommunens förvaltningar samt ett cykelkonditionstest som genomfördes av en mindre del av utbildningens deltagare. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan vilket år utbildningen genomfördes (och därmed om fysisk aktivitet ingick praktiskt i utbildningen) och den subjektiva hälsan. Ett statistiskt signifikant samband kunde ses mellan utbildningsår och om deltagaren helt eller delvis nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. På gruppnivå kunde ingen effekt på syreupptagningsförmågan identifieras mellan något av de tre testtillfällena och inget samband kunde ses med den sänkta sjukfrånvaron. Slutsats: Studien kunde inte visa att tillägg av fysisk aktivitet i utbildningen ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå eller subjektiva hälsa. Vad deltagarnas minskade sjukfrånvaro beror på går inte att utläsa från denna studie. Den subjektiva hälsan och den fysiska aktiviteten, i den mån dessa faktorer kunde utläsas, samt syreupptagningsförmågan verkar inte vara anledningen. / Aims: To examine if sessions of physical activity in Värnamo Municipality health education has any effect on the participant´s subsequent activity level and subjective health, and if the participants oxygen uptake changed after the education and if so, can this be linked to the reduced absenteeism. Methods: A questionnaire to all individuals who have taken the course and who still work in any of the municipal administrations and a cycle ergometer test conducted by a small group of the participants of the education. Results: No correlation was seen between the year the education was conducted (and thus if physical activity was included practicaly in the education) and the subjective health. A statistical significant association could be seen between education year and if the participant fully or partially reached the recommendations for physical activity. No influence on oxygen uptake could be identified at group level between any of the three test sessions and no correlation could be seen with the reduced sick leave. Conclusion: The study could not show that the adding of physical activity to the education gives any effect to the participants subsequent activity level or subjective health. What the participants reduced sick leave depends on can not be determined from this study. The perceived health and physical activity, to the extent that these factors could be evaluated, and oxygen uptake does not seem to be the reason.

Resultat från tidigare forskning har visat att individer som varit placerade i familjehem har större risk för psykisk och social ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie var att studera och analysera familjehemsplacerade barns anknytning till sina biologiska föräldrar samt dess påverkan på barnets sociala och psykiska hälsa. Dessutom var syftet att studera och analysera familjehemsplacerade barns delaktighet i placeringsprocessen hos socialtjänsten. Studiens empiri samlades in genom 13 utvalda vetenskapliga studier och analyserades med hjälp av anknytningsteori och det barndomssociologiska perspektivet. Huvudresultatet visade att många familjehemsplacerade barn har dålig kontakt med sina biologiska föräldrar samt att barnen sällan känner sig delaktiga i placeringsprocessen. Flertalet barn vet inte varför de placerats. De viktigaste slutsatserna redogör för att det inte finns någon typisk framtid för familjehemsplacerade barn men att placerade barn har större risk för negativ hälsoutveckling. En viktig slutsats är vikten av barnets delaktighet i ärenden, det kan främja en positiv hälsoutveckling.

Inledning: Medellivslängden ökar och idag tillhör en av fem personer gruppen äldre (60 år och uppåt). Ju äldre människor blir, desto större blir risken för sjukdom, fallolyckor och funktionsnedsättningar. Syftet med litteraturöversikten var att utreda den fysiska aktivitetens betydelse för äldre personers (60 år och uppåt) fysiska och psykiska hälsa. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar använts som grund till resultatet. Artiklarna analyserades, bearbetades och granskades för att nå tillförlitlighet i resultatet. Resultat: Resultatet visade att äldre personer hade fysiska fördelar, såsom ökad balansförmåga, greppstyrka, möjlighet att kunna lyfta sina barnbarn och att fortsättningsvis kunna utföra vardagliga aktiviteter, att vinna genom att utföra regelbunden fysisk aktivitet. Artiklarna styrkte även positiv påverkan för den psykiska hälsan och livskvaliteten (QoL). De fördelar äldre hade att vinna visade sig bland annat i minskad risk för ångest och depression. Diskussion: Styrke-, balans- och konditionsövningar har bevisad effekt på äldres fysiska och psykiska hälsa. Medellivslängden ökar ständigt och därmed finns en stor målgrupp som kan nå väldiga hälsovinster genom att fortsätta vara fysiskt aktiva vid äldre ålder. För att hålla samhällets äldre befolkning frisk, med en god livskvalitet föreslås en satsning på preventivt folkhälsoarbete.

This study is about young girls' mental health. In Sweden, the mental health deteriorated in recent years among adolescents, particularly among young girls. Results of the Liv & Hälsa Ung in 2011 in the southern part of the county of Örebro is the basis for the study. The results of the survey showed that a remarkable number of young girls rate their mental health as poor. The purpose of this study was to examine what young girls in southern part of the county of Örebro County believes are contributing factors for good mental health and the method used is qualitative. Three focus groups were conducted data collection in which participants consisted of girls in grade two in high school. The results showed that young girls believe that school is a factor that causes a lot of stress among adolescents. Schools should create a calm and relaxed environment to promote mental health. Performance anxiety and stress were factors that largely contribute to mental illness. The conclusions that could be drawn was that good mental health is largely characterized by the body language, that young girls are experiencing stress and performance anxiety, and that better reply, support and self-esteem promotes mental health.

Den här är en kvalitativ undersökning där sex halvstrukturerade intervjuer har genomförts på fem flickor och en pojke i åldern 15-17 år. Syftet med studien var att få reda på elevers perspektiv på idrottslärarens status. Data samlades in genom en tematisk analys. Resultatet från analysen delades in i fyra huvudteman; Hälsa, Väljs bort, Professionell och Framtid. Resultatet visade på att respondenterna vet att ämnet är viktigt för deras Hälsa. Respondenterna finner glädje i fysisk aktivitet medan de blir deppiga vid inaktivitet.  Respondenterna har själva uppfattat att skolan har blivit mer stillasittande och anser att fler av deras klasskompisar bör vara mer fysiskt aktiva i skolan eftersom de inte har någon fysisk aktivitet på fritiden. I kapitlet Väljs bort, påpekar respondenterna att ämnet idrott och hälsas status är lägre gentemot andra ämnen. Fast att respondenterna vet vikten med fysisk aktivitet valde de bort idrott och hälsa för ett teoretiskt ämne. De flesta påpekade att idrott och hälsa har en lägre status än de teoretiska ämnena. Respondenterna tänker på framtiden. Teoretiska ämnen är enligt dem mer viktig i framtiden när de ska välja sin universitetsutbildning.   Läraren som Professionell är det som respondenterna vill diskuterade mest om i intervjuerna. Respekten gentemot elev till lärare och lärare till elev anser vara en avgörande faktor för idrottslärarens professionalitet. Någon förklarade att det finns förutbestämda roller där kärnämneslärarna har högre status än idrottsläraren. Sist men inte minst diskuterades ämnet och idrottslärarens Framtid. En elev tror att i framtiden kommer färre elever delta på lektionen vilket kommer göra att idrott och hälsa får ännu lägre status. Elevens motivering är att vi prioriterar alfabetet mer än fysiskt aktivitet i skolan. Samma gäller lärarens status. De förklarar att lärare är ärare och de är svåra att förändra. Idrottsläraren kan lyssna på elevernas önskemål och sedan förändra sin undervisningsmetod eller upplägg för att göra sina elever nöjda, sen kan idrottslärarna inte göra mycket mer.

Efter att ha arbetat i skolverksamheter under sex år upplever jag en ökad ohälsa hos barn och ungdomar. Jag, som lärare inom idrott och hälsa ser att hälsa i undervisningen får lite utrymme. Begreppet hälsa har olika betydelser hos både lärare och elever och är också svårtolkat. Trots att skolan ska bygga på gemenskap så ser jag också ett utanförskap växa fram i skolans värld. Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar elever i årskurs fyra till sex har om begreppet hälsa. Syftet är också att undersöka vilka uppfattningar eleverna har om hälsoundervisningen i ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien grundar sig på endast elevers egna uppfattningar genom intervjuer som genomfördes. Jag som är lärare i ämnet idrott och hälsa vill bli medveten om hur elever i mellanstadiet uppfattar hälsa och undervisning om hälsa. Det för att vidare kunna sprida kunskaper om betydelsen av hälsa till elever i framtiden.

<p>Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass. Resultatet visade bland annat att deltagarna upplever att det ställs olika krav och förväntningar på pojkar och flickor. Media skapade långa diskussioner och ansågs påverka den psykiska hälsan genom att media skapar press på hur ungdomar ska vara och se ut. Slutsatserna från studien var att det är många ungdomar som upplever psykisk ohälsa. De främsta orsakerna till psykisk ohälsa ansågs vara problem hemma, med kompisar, stress, vantrivsel och media. De åtgärder som kan förbättra den psykiska hälsan bland ungdomar är stödgrupper i skolan, läxhjälpsgrupper, samlingsplatser såsom fritidsgårdar, idrottsplatser och fler aktiviteter. De främsta aktörer som kan förbättra den psykiska hälsan är skolan och kommunen.</p>

<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>

<p>Folkhälsoarbete riktat mot äldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslängden har stigit. En god funktionsnivå är viktig för hälsan och välbefinnandet. Sjukdomar får en mildare framtoning om vi är bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har på äldres (> 65 år) fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjälp av vedertagna söktermer. Texterna analyserades med manifest innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultatet visade att fysiskt aktiva äldre allmänt fick en förbättrad hälsa och ett gott välbefinnande. Fysisk aktivitet förbättrade också muskelstyrkan och lindrade smärta. Motivationen var en faktor för i vilken omfattning äldre var fysiskt aktiva. Den mentala hälsan påverkades så att de äldre kände sig positivare och mer tillfreds med livet. I sjuksköterskans ansvar ingår att identifiera behov, bedöma insatser, upplysa, stimulera, motivera, undervisa och följa upp omvårdnadsbehov. En slutsats från denna litteraturstudie är genom att uppmuntra de äldre till fysisk aktivitet kan göra att de längre upp i åldrarna upplever en god hälsa, livskvalitet och välbefinnande.</p>