Lärare i idrott och hälsa upplever viss osäkerhet kring styrdokument eftersom centrala begrepp som exempelvis hälsa framkommer med brett tolkningsutrymme. Den här studien fokuserar därmed på gymnasielärare i idrott och hälsa (IDH) och deras syn på begreppet hälsa och dess betydelse för deras undervisning. Empiri hämtas från sammanlagt sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare på gymnasiet i ämnet idrott och hälsa. Insamlat material presenteras och analyseras med hjälp av läroplansteori gällande vägen från formulerade riktlinjer till realiserad undervisning.   Resultatet från studien visar att medverkande IDH-lärare har en förhållandevis samstämmig syn att hälsa är viktigt för så väl ämnet som för individ och samhälle. Det kan ställas i relation till tidigare forskning där ämnet idrott och hälsa framtonas som avgörande för ett lands hälsoutveckling. Samtidigt framkommer skilda direktiv för hur det lämpligast sker vilket stämmer överens med medverkande lärare som belyser skilda distinktioner kring hälsas betydelse. Det betonar därmed lärarnas tolkningsutrymme i styrdokument för centrala begrepp som hälsa. I studien används därför läroplansteori utifrån Bernsteins begreppsapparat och Lindes arenor som stöd för att belysa vägen från riktlinjer till faktisk undervisning. Studiens resultat påvisar att lärarnas syn har en central roll för vad som ges utrymme i skolans föränderliga kontext.

En problematik som kommit upp till ytan under observerade lektioner samt tidigare studier i skolämnet idrott och hälsa är att området hälsa sällan undervisas eller bedöms i. Denna studie ämnade att undersöka hur idrottslärare ser på sin undervisning i och bedömning av innehållet hälsa. Studien ämnade även att undersöka hur undervisningsinnehållet och bedömningen förhåller sig till varandra, och att ta reda på hur lärare reflekterar över implementering av hälsa i idrott och hälsa. Studiens resultat baserades på sju intervjuer av gymnasielärare i södra Sverige. Studiens analys och teoretiska ramverk grundades från läroplansteori med fokus på Lindes arenor och Lundgrens ramfaktorer.  Resultatet i denna studie visar att lärarna kan redogöra för vilket innehåll med koppling till hälsa i idrottsundervisningen som de anser vara av vikt att ha med. Resultatet visar att förhållandet mellan undervisningens innehåll och bedömningen av hälsa är svår att synliggöra med en tydlig koppling till kunskapskraven i ämnet. Detta påverkas bland annat av lärarnas olika tolkningar av kursplanen för ämnet genom transformeringsarenan. Konsekvenser som detta kan leda till att hälsoaspekten blir svår att bedöma.

No description available.

Hälsa är ett brett begrepp som det finns många olika teorier och synsätt på. Det mångfacetterade begreppet hälsa kompliceras ytterligare när det sätts samman med idrott, i ämnet Idrott och hälsa. Då vi som blivande lärare i Idrott och hälsa ansåg det vara intressant att få reda på hur några verksamma lärare i ämnet ser på begreppet hälsa, samt hur de anser sig bedriva hälsoundervisning, valde vi att skriva vårt examensarbete inom detta område. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma lärare i skolår 7-9 i ämnet Idrott och hälsa, för att få svar på frågeställningarna: Hur ser de sex intervjuade idrottslärarna på begreppet hälsa? Hur ser de sex intervjuade lärarna på sitt uppdrag att förmedla kunskaper om hälsa?   För att kunna tolka de intervjuade lärarnas svar har vi utgått ifrån det salutogena och patogena synsättet på hälsa. Det patogena synsättet inriktar sig på biologiska faktorer och fokuserar det sjuka, medan det salutogena inriktar sig på hela människan och tar sin utgångspunkt i begreppet hälsa.   Av intervjuerna framkom det att lärarna anser att begreppet hälsa är svårt att definiera. De intervjuade lärarna är dock överens om att hälsa är personligt och att det handlar om att hitta sitt eget sätt att må bra på. Något som framgick av studien är att de flesta lärarna framhåller den fysiska hälsan framför den psykiska och sociala. När det gäller undervisningen om hälsa i ämnet Idrott och hälsa, visar det sig att den hälsofrämjande undervisningen främst består av teorilektioner eller att genom fysisk aktivitet och rörelseglädje förmedla en god hälsa. Den psykiska och sociala hälsan blir, enligt lärarna, ofta bortprioriterad på grund av tidsbristen.

Hälsa i ämnet Idrott och hälsa har i forskning visat sig vara ett begrepp som lärare anser svårt att förhålla sig till. Tidigare studier har visat att undervisningen i Idrott och hälsa har dominerats av fysisk aktivitet, sådana som bollspel och lagsporter. Denna studie avser öka kunskapen om hur lärare inom gymnasieskolan arbetar med hälsa. Åtta intervjuer med legitimerade gymnasielärare i Idrott hälsa har genomförts. I resultatet framkommer att lärarna anser undervisningen i hälsa som svår att bedriva och hälsobegreppet som luddigt beskrivet i ämnesplanen. Lärare uttrycker svårigheter i att veta vad som ska undervisas i ämnet, speciellt kring undervisning i hälsa.

Bakgrund: Hälsa är ett centralt begrepp inom omvårdnaden och är skolsköterskans största fokus. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att samtala och undersöka sin hälsa är genom ett hälsosamtal. Tidigare studier har visat att den upplevda hälsan försämras under ungdomstiden samt att tjejer upplever sämre hälsa än killar. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga gymnasieungdomars upplevda hälsa utifrån en hälsoenkät som använts inför ett hälsosamtal. Metod: Som metod användes retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Den data som analyserats kom från elever i årskurs 1 på gymnasiet i de kommuner i Region Jönköpings Län som använder enkäten “Min Hälsa” inför ett hälsosamtal. Data samlades in höstterminen 2014 och vårterminen 2015. Resultat: Resultatet visade att tjejer rapporterar  en sämre upplevd hälsa generellt. Psykosomatiska symtom förekommer hos alla, men oftare hos tjejer. Tjejers största bekymmer är koncentrationssvårigheter och killars är sömn och koncentration. Killar känner sig friskare och mindre stressade än tjejer. Slutsats: Resultatet visar att de flesta ungdomar upplever en bättre hälsa. Dock syns tydliga skillnader mellan killar och tjejer. Dessa skillnader skulle kunna förklaras genom att de flesta symtom som nämns i hälsoenkäten är inåtvända symtom, vilket tjejer oftare uppger att de besväras av.

ABSTRACT  Background: Hysterectomy is a surgical procedure involving the removal of the uterus. About every tenth woman in Sweden undergoes this surgical treatment. Hysterectomy is performed due to various causes such as endometriosis, fibroids, prolapse or bleeding disorders. Additionally, it can also be a life-saving measure in acute labour complications. Hysterectomy can be planned or acute. With increased knowledge and understanding of women's experiences and perceptions of hysterectomy, nurses can approach these women in a more person-centred way and thus promote their health and well-being.   Purpose: To shed light on women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy.   Method: A general literature review based on nine qualitative articles. The articles were found via the PubMed and CINAHL databases; their quality was assessed according to SBU's review template, and their content was analysed with manifest content analysis.   Results: Three categories related to undergoing hysterectomy were identified: an altered body, the importance of support and information, and altered sexual and reproductive health. Women's experiences and perceptions of undergoing hysterectomy touched on both positive and negative aspects.   Conclusion: Many women who undergo a hysterectomy have varied perceptions of it. The loss of the uterus often leads to changes in women's body image, social life and sexual and reproductive health. Women who received thorough information before the surgery experienced increased satisfaction with their care and increased patient participation. KASAM is a useful theory for analysing women's health and well-being during a hysterectomy. The results of the literature review can contribute to increased understanding of how the absence of the uterus can affect a woman.

Syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur ett antal elever i årskurs nio uppfattar begreppet hälsa. Som bakgrund till studien görs en genomgång om skolans uppdrag kopplat till hälsa, rådande definitioner av begreppet samt en redogörelse av två vanligt förekommande hälsoperspektiv. Vidare följer en presentation av tidigare forskning inom området. Studien har en kvalitativ ansats och resultaten bygger på sex intervjuer gjorda med elever i årskurs nio. I urvalet återfinns både flickor och pojkar som samtliga har fritidsintressen som på något sätt kan relateras till begreppet hälsa.   Studiens resultat visar att elevernas syn på hälsa är mångtydig, men samtidigt verkar de vara överens om att hälsa är relaterat till välmående. Vidare framgår det att träning, kost, vila samt umgänge är viktiga faktorer för en god hälsa. Studiens resultat visar även att eleverna värdesätter sin egen hälsa, samt att deras fritidsintressen, skolämnet idrott och hälsa samt omgivningen – i synnerhet sociala medier – har en stor påverkan när det kommer till deras uppfattningar om hälsa. Resultaten analyseras med hjälp av teorin om KASAM. I analysen framgår det att flera elever i studien har en god känsla av sammanhang, KASAM.

Kunskapsöversikten undersöker forskning kring begreppet hälsa och dess inflytande i ämnetidrott och hälsa. Syftet har varit att undersöka hur hälsa tar sig till uttryck i undervisningen ochvilka tillvägagångssätt lärare anser lämpar sig väl för detta kunskapsområde. Frågeställningensom legat till grund för vår kunskapsöversikt är:Hur implementerar lärare hälsa i idrottsundervisning? Metoden som har använts i arbetet medkunskapsöversikten är systematisk informationssökning av vetenskapligt material viadatabaserna ERIC via EBSCO, ERC, Swepub och SPORTDiscus. ERIC, ERC ochSPORTDiscus har använts för att finna engelskspråkigt material medan Swepub har använt försvensk litteratur. Resultaten visar att begreppet hälsa upplevs av flertal lärare som svårdefinierat och tillsammansmed tolkningsbara och något otydliga styrdokument leder det till en subjektivundervisningspraktik och en oklarhet kring hur hälsa bör konkretiseras. Det framkommer attlärares osäkerhet när det kommer till undervisning av hälsa sträcker sig under en lång tid, bådeunder tidigare läroplan, lpo 94, fram till rådande läroplan lgr11.

Organisationer erbjuder idag allt oftare hälsofrämjande förmåner på arbetsplatsen där fysisk aktivitet kan antas bidra positivt till anställdas både hälsa och arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka kontorsarbetares kännedom om och användande av friskvårdsförmåner, kunskap om hälsoeffekter, samt utövande av fysisk aktivitet i relation till fysisk hälsa och arbetsprestation. En enkätundersökning genomfördes bland 80 anställda vid ett företag inom detaljhandelsbranschen. Multipel regressionsanalys påvisade inga signifikanta resultat för vare sig fysisk hälsa eller arbetsprestation. Framtida forskning skulle kunna undersöka vad som hindrar respektive främjar anställdas användning av friskvårdsförmåner för att öka kunskapen om hur arbetsgivare kan bidra till förbättrad hälsa och arbetsprestation bland anställda.