<p>Husqvarna AB uppmärksammade att det kommer införas nya miljöregler i Kalifornien gällande diffusionsutsläpp. De åkgräsklippare som går under namnet Rider och tillverkas av Husqvarna idag uppfyller ej dessa krav. Dagens bränsletank är tillverkad i plastmaterialet HDPE och avdunstande bränsleångor klättrar lätt igenom tankväggen ut i atmosfären vilket ej är tillåtet enligt de nya reglerna. Vi blev tillfrågade om vi kunde lösa problematiken och ta fram ett system som kontrollerar de avdunstade bränsleångorna och se till att detta system uppfyller de krav som ställs i Kalifornien. </p><p>Som blivande ingenjörer tyckte vi att detta var ett passande examensarbete med många olika områden involverade som materialkunskap, tillverkningsprocesser, produktutveckling samt inblick i ett större företags arbete.</p><p>Vi har med detta examensarbete tagit fram ett system som minskar det miljövådliga diffusionsutsläppet med cirka 90 %. Vi har arbetat med projektet så att det är klart för implementering samt gjort en modell som visar hur ett färdigt system kan se ut. Erfarenhet visar att de regler som uppkommer i Kalifornien sedan sprids till övriga USA. Även Europa förväntas skärpa sina diffusionsregler. Detta gör att vår lösning kan få en betydande spridning och få stora positiva effekter på miljön.</p>

Husqvarna AB uppmärksammade att det kommer införas nya miljöregler i Kalifornien gällande diffusionsutsläpp. De åkgräsklippare som går under namnet Rider och tillverkas av Husqvarna idag uppfyller ej dessa krav. Dagens bränsletank är tillverkad i plastmaterialet HDPE och avdunstande bränsleångor klättrar lätt igenom tankväggen ut i atmosfären vilket ej är tillåtet enligt de nya reglerna. Vi blev tillfrågade om vi kunde lösa problematiken och ta fram ett system som kontrollerar de avdunstade bränsleångorna och se till att detta system uppfyller de krav som ställs i Kalifornien. Som blivande ingenjörer tyckte vi att detta var ett passande examensarbete med många olika områden involverade som materialkunskap, tillverkningsprocesser, produktutveckling samt inblick i ett större företags arbete. Vi har med detta examensarbete tagit fram ett system som minskar det miljövådliga diffusionsutsläppet med cirka 90 %. Vi har arbetat med projektet så att det är klart för implementering samt gjort en modell som visar hur ett färdigt system kan se ut. Erfarenhet visar att de regler som uppkommer i Kalifornien sedan sprids till övriga USA. Även Europa förväntas skärpa sina diffusionsregler. Detta gör att vår lösning kan få en betydande spridning och få stora positiva effekter på miljön.

Biogas har använts som fordonsbränsle i Sverige sedan början av 90-talet som ett förnyelsebart alternativ till naturgas. Först till bussflottor och sedan slutet av 90-talet även till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per år. Potentialen för biogasproduktion genom rötning är 15 TWh per år, varav den största delen beräknas komma från jordbruket. Biogas produceras främst genom rötning av substrat. Detta består av organiskt material och olika typer av material kan med fördel blandas. Produkten ur rötkammaren är en rågas som består av 55-70 mol-% metan, 30-45 mol-% koldioxid samt små mängder svavelväte, siloxaner och vatten. För att kunna motsvara naturgas behöver den råa biogasen renas, vilket kallas uppgradering. I denna process höjs metanhalten till 97±1%. Resterande andel gas består främst av koldioxid. Siloxaner och svavelväte måste i det närmaste helt renas bort eftersom dessa är skadliga för ledningar, tankar och motorer. Problemet med de uppgraderingstekniker som finns är att de är svåra att anpassa för små gasflöden, de blir inte lönsamma för enskilda gårdar att investera i. För att underlätta för gårdar att producera biogas för drift av egna fordon har det undersökts om det skulle vara möjligt att använda biogas med högre koldioxidhalt än standarden föreskriver. Detta skulle öppna för en enklare och billigare uppgradering, eller eventuellt ta bort behovet av uppgradering. Fokus har legat på två problem. Det var oklart huruvida koldioxiden i en biogasblandning kondenserar vid högt tryck, vilket skulle leda till varierande gassammansättning när trycket sänks. Detta har studerats genom litteraturstudier och beräkningar. Risken fanns också att en hög koldioxidhalt skulle försämra förbränningen i en motor, för att finna en nedre gräns för metanhalten har gjord forskning på förbränning av koldioxidhaltig gas sammanställts. Resultatet visar att rå biogas med en metanhalt på 60 mol-% aldrig kondenserar i temperaturer över -20°C oavsett tryck, höjs metanhalten till 70 mol-% är den säkra temperaturen -30°C. 70 mol-% var enligt vetenskapen också en säker lägre gräns för att förbränningen inte ska bli negativt påverkad med ojämn motorgång som följd. Denna låga metanhalt ger dock sänkt verkningsgrad och kortare räckvidd varför en så hög metanhalt som möjligt bör eftersträvas.

En stor del av den energi som används till uppvärmning, elproduktion eller fjärrvärme kommer från förbränning. En del av bränslet är avfall, såsom t.ex. sopor, plaster medan en ansenlig del är biomassa. Vid förbränning bildas primärt koldioxid, vatten och andra gaser men obrännbara ämnen bildar partiklar som kallas aska, och delas in i två huvudkategorier, botten- och flygaska. Bottenaskan ansamlas i botten av brännkammaren, medan de partiklar som dras med av rökgaserna kallas flygaska. Aska som fastnar på värmeöverförande ytor minskar värmeöverföringen och därmed verkningsgraden hos anläggningen (Niklasson &amp; Davidsson 2009). För att påverka askans komposition och egenskaper kan bränsleadditiv tillsättas bränslet. Anledningarna är både miljömässiga och ekonomiska. Vid förbränning av avfall innehåller bränslet ofta klor (Cl) samt alkalimetaller (litium (L), natrium (Na) och kalium (K)), vilka tillsammans bildar kraftigt korrosiva klorider, som bidrar till korrosion och beläggningar som hindrar värmeöverföring, och minskar verkningsgraden. Särskilt problematiskt i samband med korrosion är föreningarna KCl (kaliumklorid) och natriumklorid (NaCl) vid höga temperaturer (Davidsson 2011). Tillsatser av additiv kan även reducera risken för agglomeration, att askpartiklar i bädden fastnar/klibbar i varandra och bildar större partiklar och binder fast i sanden. Detta skapar stora problem i fluidbäddar då fluidiseringen minskar, vilket försämrar omblandningen och förbränningen. För att undersöka om halterna av klor, små partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm, samt mängden hårt sittande beläggningar kan reduceras utfördes försök med två svåra bränslen. Ett var returvirke från husrivningar (RT-flis), innehållande plast-, färg-, tapetrester mm. Det andra var hushållsavfall framställt på syntetisk väg (SA). Bränslena provades rent, samt med tillsats av svavel respektive kaolin. Resultatet från denna studie visar att tillsatser i bränslet av additiven svavel och kaolin klart sänker halten av partiklar med en aerodynamisk diameter på under 10 μm. Detta minskar vidhäftigheten/klibbigheten, förmågan att fästa på ytor, hos smältor och beläggningar. Klorhalten i beläggningar och askor sjönk markant, särskilt för klorhalten i beläggningar från RT-flis. Sänkt klorhalt innebär reducering i korrosionshastigheten och vidhäftigheten. Även beläggningarna som satt hårt fast minskade med additiv, medan de löst sittande ökade, vilket minskar behovet av tuffare och mer (för anläggningen) tärande ask- och beläggningsbekämpande metoder, såsom ånginsprutning under högt tryck. Alla resultaten är totalt sett positiva för både ekonomi och miljö med ökad verkningsgrad och mindre slitage, vilket innebär mindre behov av att bryta nytt material.

Vässarös rederi bedriver idag transporter av gods och dessutom passagerartrafik, till och från Vässarö, med vanlig diesel som bränsle. I detta arbete undersöks vilka alternativa bränslen som skulle kunna användas i Vässarös fartyg. Syftet med detta arbete är att undersöka hur Vässarös rederi kan byta till ett bränsle som har mindre påverkan på miljön. Information har sammanställts om flera bränsletyper och intervjuer har genomförts med motortillverkare, bränsleleverantörer och ett skärgårdsrederi som genomfört tester med syntetisk diesel. Resultatet visar att ett tänkbart alternativt bränsle är syntetisk diesel och det bränslet skulle ej kräva modifieringar av motor eller bränslesystem och ej heller nya förvaringsrutiner. Biodiesel skulle, efter vissa modifieringar på motor och bränslesystem och även förändrade förvaringsrutiner, också vara ett alternativ. Båda bränslealternativen har kraftigt högre priser och leveransmöjligheterna är krångligare än vid dagens bunkringsförfarande.

No description available.

Brandförlopp och värmetransport vid pölbränder har länge skapat intresse och studerats. Pölbränder innebär att en bränslepöl fattar eld. En risk som förekommer främst industriellt och där pölen ofta utgörs av bränslespill eller av en öppen bränsletank. Bränsleförångningshastigheten är ett begrepp som beskriver hur mycket massa som förångas per areaenhet och tidsenhet, vanligtvis kvadratmeter [m2] och sekund [s]. Bränsleförångningshastigheten för en pölbrand uttrycks vanligtvis enligt ekvationen 𝑚̇ " =𝑚̇∞" (1 − 𝑒−𝑘𝛽𝐷) , som i denna studie analyseras och tillämpas mot olika referensers experimentella resultat. Värdet för bränslekonstanterna 𝑘𝛽 och 𝑚̇∞" togs från olika referenser och jämfördes mot varandra. Ekvationen analyserades för följande bränslen: bensin, diesel, heptan, hexan och toluen. Även alkoholerna etanol och metanol behandlas i rapporten, men då ekvationen traditionellt sett inte tillämpas för dessa två ämnen fokuserades arbetet till att anpassa nya bränslekonstanter för etanol och metanol. Anpassningen genomfördes utifrån en sammanställning av olika referensers experimentella resultat. Resultatet visade att teoretiska beräkningar enligt ekvationen överlag stämmer bra överens med de experimentella värdena. Hexan och bensin var de ämnen där värdena överensstämde bäst, med en felprocent på 11 % för respektive bränsle. För toluen och diesel blev felet störst, med felprocenten 16 %. Resultatet för toluen och diesel anses dock osäkert då enbart tre olika referensexperiment användes samt att de teoretiska beräkningarna för toluen enbart genomfördes utifrån bränslekonstanter från en referens. De experimentella värdena för metanol var svåra att anpassa utifrån ekvationen och förhållandet mellan ekvationen och bränslet metanol bör utredas vidare. Värden för konstanterna föreslogs utifrån resultatet till 𝑘𝛽=1,09 m-1 och 𝑚̇∞" = 0,028 kg·s-1·m-2. För etanol anpassades bränslekonstanterna till 𝑘𝛽= 2,20 m-1 samt 𝑚̇∞" = 0,027 kg·s-1·m-2. Då analysen för etanol enbart utgår från fyra referenser bör vidare studier genomföras för att ge en högre trovärdighet. Felprocenten vid jämförelse mellan de experimentella värdena och de beräknade värdena utifrån de föreslagna konstanterna blev 19 % för både metanol och etanol.

This study aims to show pre-school children's conceptions on combustion and their thoughts on the conditions the process include. The data collection method this study used is through interviews. All of the children interviewed attend pre-school. All children who participated in the study are six years old. The interviews touched on different issues of fire, such as, how to start a fire, how to maintain a fire and how to extinguish a fire. Previous research about children’s conceptions and children and fire is the basis of the survey. The survey has shown that the children's explanations cannot be compared with the scientifically accepted theories even if the children seem to have some understanding about the conditions that are needed in the chemical process of fire. The children has mentioned fuel and heat as the main conditions for fire, while many has an uncertainty against oxygen. One of the children has shown a greater understanding of the purpose of oxygen. The children's knowledge about this subject mainly comes from experiences in an environment where caregivers is present. Suggestions for what preschool teachers can work with within the occupation has been show. / Denna studie har som syfte att visa på förskolebarns föreställningar om förbränning och deras tankar om de förutsättningar processen innefattar. Datainsamlingsmetoden som studien har använt sig av är intervjuer. Alla barnen som intervjuades går i förskolan. Alla barnen som deltagit i studien är sex år gamla. Intervjuerna berörde frågor om eld, så som, hur man startar en eld, hur man upprätthåller en eld och hur man släcker en eld. Tidigare forskning om barns föreställningar och barn och eld ligger till grund för undersökningen. Undersökningen har visat att barnens förklaringar inte kan jämföras med vetenskapligt vedertagna teorier även om barnen verkar ha en viss förståelse om vilka villkor som behövs i den kemiska processen eld. Barnen har nämnt bränsle och värme som de viktigaste förutsättningarna för en eld, medan många har visat en osäkerhet kring syre. Ett av barnen har visat en större förståelse för syrets betydelse. Barnens kunskap inom detta ämne kommer främst från upplevelser i en miljö där vårdnadshavare är närvarande. Förslag för vad förskollärare kan arbeta med i verksamheten har påvisats.

Att arbeta till sjöss innebär många olika arbetsuppgifter och utmaningar men få tänker på hur innemiljön påverkar besättningens hälsa. I och med de nya kraven i SECA området (svavelkontrollområde för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen med utsläppskrav på max 0,10 viktprocent svavel i bränslet) där fartyg alltså krävs att köra på lågsvavligt bränsle, kan detta medföra en positiv förändring i fartygs innemiljö. Besättningens exponering för halter av luftföroreningar i innemiljön har studerats ombord isbrytaren Oden. Undersökningar genomfördes en gång under fartygets drift på tjockolja (HFO) och en gång med marin dieselolja (MDO) som bränsle. Halter av kvävedioxid (NO2), flyktiga organiska ämnen (VOC), inklusive bensen, och polycykliska aromatiska kolväten (PAH) mättes med personburna och stationära diffusiva provtagare. Besättningens upplevelse av luftkvalitet studerades med en enkätundersökning med avseende på den generella acceptansen av luftkvalitet, lukt, luftens karaktär såsom fräsch, torr, ren eller möglig, samt termisk komfort. Den generella acceptansen av luftkvalitet var mycket hög; 0,8 på arbetsplatser och 0,9 i hytter, på en skala mellan -1 och 1. Medianhalterna av de kemiska luftföroreningarna från mätningar av den personliga exponeringen låg mycket under Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och även under rekommenderade riktvärden för god luftkvalitet inomhus. Bränslebytet gav en minskning av den personliga exponeringen för kvävedioxid och bensen som är statistiskt signifikant. Resultaten visar även på att besättningen ombord på fartyget är nöjda med sin innemiljö och att en viss minskning av ämnen finns efter bränslekonverteringen. / The crew's working as a mariner means many different tasks and challenges but few think about the effects of the indoor environment on the human health. Now when the new SECA regulations are in force vessels has been forced to convert to new low- sulphur fuel and this can lead to a positive change in the vessels indoor environment. Exposure and levels of air pollutants in indoor environment have been studied onboard the icebreaker Oden. Investigations were performed once during the vessel’s operation on heavy fuel oil (HFO) and once with marine diesel (MD) as fuel. Concentration of nitrogen dioxide (NO2), volatile organic compounds (VOCs), including benzene, and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH) were measured with personal and stationary diffusive samplers. The crew's perception of air quality was studied by a questionnaire survey with regard to the general acceptability of air quality, odor, and air characteristics such as fresh, clean, dry or moldy, and thermal comfort. The general acceptance of the air quality was very high; 0.8 and 0.9 in the workplaces and in cabins, respectively, on a scale from -1 to 1. The decrease in personal exposure to nitrogen dioxide and benzene was statistically significant. Difference between the concentrations of volatile organic compounds was not statistically significant. The indoor air quality has improved in several aspects after the fuel conversion. The results from the questionnaires show that the crew was overall satisfied with their indoor environment. The results of the measurements show a decrease of substances after the conversion.

<p>Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen. Detta gör att bilindustrins satsning på miljöbilar är ett viktigt steg i strävan mot ett mer hållbart samhälle. De konsumenter som är villiga att köpa miljöbilar och andra miljöanpassade produkter är ett växande segment på marknaden. Det är därför intressant att kartlägga hur detta segment av konsumenter ser ut. Ur detta följer vårt syfte till denna studie: Syftet med studien är att beskriva vad som karaktäriserar tidiga konsumenter av nylanserade, miljöanpassade bilar. Detta genom att studera miljöbilsköparen i Sverige utifrån demografiska faktorer, samt deras lojalitet till märke och miljö. I studien undersöks den Svenska miljöbilsmarknaden, där data hämtas från Svenska bilregistret och analyseras utifrån en kvantitativ metod. Samtliga förvärvade miljöbilar ligger till grund för studien, vilken således är en totalundersökning. I teoriavsnittet presenteras inledningsvis beslutsprocessen vid köp av en vara samt en redogörelse för begreppet lojalitet. En kort introduktion av området som brukar benämnas ”miljömedvetet köpbeteende” följer sedan. Slutligen tas teorin diffusion of innovation upp, som beskriver hur konsumenter kan delas in i vissa segment beroende på hur snabbt de tar till sig och konsumerar en ny produkt. Resultatet i studien analyseras utifrån den teoretiska referensramen. Speciellt viktigt i analysarbetet är att granska resultaten i förhållande till teorin diffusion of innovations som ligger till grund för vår segmentering av miljöbilsköparna. Vi finner en rad skillnader mellan gruppen Innovatörer och gruppen Tidiga anpassare, vilket även styrks i andra studier som har haft ett liknande upplägg när det gäller segmenteringen av konsumenter. Vi kan bland annat se att Innovatörerna är yngre än de Tidiga anpassarna och att de även byter bil oftare än de Tidiga anpassarna.</p>