<p>I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har.<strong> </strong>Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp.<strong></strong></p> / <p>This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.</p>

<p> </p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>På 1940-talet föddes det många barn och denna generation skulle ut i arbetslivet under något som kallats rekordåren, vilket innebär att generationen inte i någon större utsträckning har märkt av arbetslöshet. När denna generation nu lämnar arbetslivet kommer de att lämna en hålighet efter sig. Enligt flera studier har det visat sig att människor i dagens samhälle är friskare och lever längre än tidigare. 40-talisterna anses vara annorlunda förhållandevis mot de generationer som idag har omsorg i dagens samhälle. Trots att vi lever längre och är friskare kommer 40-talisterna att behöva omvårdnad i framtiden och genom att de har arbetat hela sitt liv, kan detta leda till att de har andra krav än tidigare generationer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar 40-talisterna har på äldreomsorgen i framtiden. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Vilka förväntningar har 40-talisterna på sin egen omvårdnad inom äldreomsorgen i framtiden? Hur upplever 40-talisterna att äldreomsorgen fungerar idag? Vilka förändringar är önskvärda inom äldreomsorgen i framtiden?</p><p>Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning, där vi intervjuade 10 informanter som alla är födda under 1940-talet. Informanterna är bosatta i två olika län i Sverige och de är både män och kvinnor. Vi valde vår teoretiska referensram utifrån vårt empiriska material. Den teori vi har använt oss av är empowerment. Utifrån vårt resultat och teori har vi byggt upp vår analys, vi har även valt att jämföra analysen mot tidigare forskning inom området och begreppen trygghet och behov.</p><p>Vi valde att dela upp resultatet i olika teman bland annat, förväntningar på den egna framtida vården, upplevelser till den befintliga vården och önskemål om framtida förändringar av vården. Resultatet visar på att 40-talisterna har andra förväntningar på äldreomsorgen än vad tidigare generationer har. Detta handlar bland annat om att man förväntar sig att få den personliga hjälp man behöver och att man ska få något tillbaka av samhället, genom skatten man har betalat.</p></p> / <p><strong><p>Abstract</p></strong></p><p>Many children were born in the 1940s and this generation was integrated into working life under something called the record years, which means that they have not been noticed by unemployment. As this generation leaves the working life, they will leave a void behind. According to several studies people are living longer and are healthier in the community. People who were born in the 1940s consider being different relative to the generations who have geriatric care in today's society. Although we leave longer and are healthier will the people who were born in the 1940s need geriatric care in the future, and the fact that they have worked their whole life may lead them to have different requirements than previous generations. Our purpose with this essay was to examine the expectations the people who were born in the 1940s have on the geriatric care in the future. The issues we have had as a starting point is: What expectations have the people who were born in the 1940s in their own geriatric care in the future? How are the people who were born in the 1940s experience of the geriatric care today? What changes is desirable in the geriatric care in the future?</p><p>We have chosen to use a qualitative method in our investigation, we interviewed 10 informants and all were born in the 1940s. The informants were living in two different counties in Sweden and they were both men and women. We chose our theoretical frame of reference on the basis of our empirical material. The theory we have used is empowerment. We have built up our analysis based on our results and theory; we have also chosen to compare the analysis against previous research in this field and the concept safety and needs.</p><p>We have chosen to divide the results in different themes, some themes are expectations about their own future care, experiences to the existing care and wishes for future changes in the geriatric care.The results display that the people who were born in the 1940s have greater expectations for their geriatric care then previous generations have.</p>

<p>Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om friare medarbetarskap, så som exempelvis TeliaSoneras arbetssätt med förtroendearbetstid, är en god väg att gå för att styra framtidens organisationer. Vi vill undersöka om det utgör ett hot eller en möjlighet för ledarna, medarbetarna och för företaget i sig att arbeta på ett sådant sätt. Vi ställer oss även frågan vad som krävs av ledarskapet i organisationer, då man arbetar med ett mer självständigt arbetssätt och om det är så självständigt som det vill ge sken av eller om det finns osynlig och subtil styrning bakom det hela. TeliaSonera utvecklas ständigt och genomför löpande organisationsförändringar, så vi vill även undersöka hur det påverkar arbetssättet och dess utveckling.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baserats på ett flertal intervjuer samt en observationsstudie. Informationen vi samlat under intervjuerna och observationsstudien ligger till grund för den empiriska delen av arbetet. Vi har vidare studerat teorier kring empowerment för att samla information till den teoretiska delen.</p><p>Resultat & Slutsats: Vi har kommit fram till att ett mer individanpassat ledarskap skulle vara till fördel för företaget samt att det är viktigt att ledningen inte stramar åt alltför mycket, för att bibehålla den frihet som förtroendearbetstid innebär.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker det skulle vara intressant att se hur förtroendearbetstid och ledarskapet på TeliaSonera ser ut när konjunkturen har stabiliserat sig. En kvantitativ mätning skulle även vara intressant och se om den kommer fram till ett annorlunda resultat.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag med den här uppsatsen är att den ger fördjupad kunskap om ledarskap genom empowerment och förtroendearbetstid. Vi tror att TeliaSonera och andra företag som arbetar på liknande sätt skulle finna den här uppsatsen givande.</p><p>Nyckelord: Empowerment, kommunikation, ledarskap, motivation, förtroendearbetstid, TeliaSonera</p> / <p>Aim: The purpose of this thesis is to determine whether a more flexible way of working, like TeliaSonera’s work method förtroendearbetstid, is a good way to guide future organizations. We want to determine whether it is a threat or a possibility for the leaders, the co-workers and the company itself to work with this method. We ask ourselves the question what it takes of the leadership in organizations when you work in a more independent way and if it is as independent as it is said to be or if there is invisible and subtle guidance behind it all. TeliaSonera is constantly performing organizational changes and we want to determine how that affects the way of working and its development.</p><p>Method: We have chosen to perform a qualitative case study, based on several interviews and an observation study. The collected information is used in the empirical part of the essay. We have also studied theories about empowerment to get information to the theoretical part of the essay.</p><p>Result & Conclusion: We have found that a more individual-based leadership would be an advantage for the company and it is important that the leaders don’t tighten the control too much in order to keep the freedom that förtroendearbetstid means.</p><p>Suggestion for future research: We think that it would be interesting to see how förtroendearbetstid and the leadership at TeliaSonera will be when the state of the market has stabilized. A quantitative measurement would also be interesting and see if it comes up with an alternative response.</p><p>Contribution of the thesis: Our contribution of the thesis is that it gives intensified knowledge about leadership by empowerment and the work method förtroendearbetstid. We think that TeliaSonera and other companies that work in a similar way will find this thesis of interest.</p><p>Keywords: Empowerment, communication, leadership, motivation, förtroendearbetstid, TeliaSonera</p>

Based on a plural approach of power, this study aims at emphasizing how, in organisations that are part of the solidarity economy, women are given the opportunity to develop their self-esteem and confidence in their abilities. The research attempts to show that these organizations are above all a place where women can become autonomous and empower themselves in the different social spheres (domestic, sociocultural, economic and political spheres) i.e. through an empoderamiento process. Women become actors of change, able to collectively question the socio-cultural construction of gender relationships in their organization, their family, and more generally in the political sphere. The empoderamiento appears to be essential at two levels: at the level of individual power, i.e. the ability to choose and act concerning your own life, and at the level of collective power i.e. actions for social, economic and political change. Women's identity changes but not without differences among them. This is an overwhelming sociological change concerning the role women and men play within the family and the society. Women's empoderamiento leads to the search for new points of reference, for the power to remain in the hands of both genders: it's an issue concerning female and male identity. To tackle the empoderamiento process from the people's point of view, field work was carried out in the Bolivian Andes together with a participative methodology. The leaders (men and women) of organizations for a popular solidarity economy have created an analytical framework (with the different empoderamiento aspects) that has led toa unique analysis of the field work. The framework underlined the empoderamiento process of women living in the Bolivian Andes that participate in solidarity economy organizations (Handicraft and farming). Sophie Charlier is an Agricultural Engineer and a research associate in the GRIAL. She is an Associate Professor at the UCL and holds a Masters Degree in Population, Environment and Development Science (IED/UCL). Her Ph.D. represents 20-years of work (or: a 20-year work project) in the field of development, either through research, training or field work for NGOs./ A partir d'une approche plurielle du pouvoir, la thèse cherche à mettre en évidence comment dans les organisations d'économie solidaire, il existe un espace pour les femmes qui leur permet de développer une estime de soi et une confiance en leurs capacités. La thèse démontre que ces organisations sont avant tout un lieu dans lequel les femmes peuvent acquérir une certaine autonomie et un pouvoir dans les différentes sphères de la société (familiale, socioculturelle, économique et politique) soit, un empoderamiento. Les femmes se transforment en actrices de changement capables de remettre en cause collectivement les rapports de genre - construction socioculturelle - dans leur organisation économique, dans leur famille et plus largement dans des espaces politiques. Il apparaît ainsi que l'empoderamiento est essentiel dans sa double dimension : celle du pouvoir individuel, c'est-à-dire la capacité de choisir et d'agir sur sa propre vie, et celle du pouvoir collectif, d'actions orientées vers des changements, sociaux, économiques et politiques. L'identité des femmes se transforme mais non sans certaines différences entre elles ; nous sommes face à un bouleversement sociologique quand aux rôles des femmes et des hommes au sein de la famille et de la société. L'acquisition d'empoderamiento des femmes oblige la recherche de nouveaux repères pour que l'autorité (le pouvoir) ne repose pas sur un seul genre mais sur les deux : c'est une question d'identité féminine et masculine. Pour aborder le processus d'empoderamiento à partir des « gens », la thèse s'appuie sur un travail de terrain, dans les Andes en Bolivie et une méthodologie participative. Les dirigeant-e-s des organisations d'économie populaire solidaire ont construit une grille d'analyse (reprenant les différentes dimensions de l'empoderamiento) qui a permis de tirer une interprétation originale des enquêtes de terrain. Elle a ainsi mis en évidence le processus d'empoderamiento chez les femmes vivant dans les Andes boliviennes et qui participent à des organisations d'économie solidaire (d'artisan-e-s et de paysans/nes). Sophie Charlier, Ingénieur Agronome, chercheure associée au GRIAL, Maître de conférence (UCL) et titulaire d'un DEA en sciences de la population, de l'environnement et du développement (IED/UCL). Sa thèse repose sur vingt années de travail dans le secteur du développement que ce soit à travers la recherche, la formation ou un travail de terrain au sein des ONG.

<p>The primary objective of this study was to gain an understanding of the impact of psychological empowerment and job satisfaction on organizational commitment amongst employees in a multi-national organization. For the purpose of this study a quantitative, non-probability convenience sampling design was used to assess the three variables. The sample consisted of (N = 120) permanent employees were employed in the following departments namely: Administration, Engineering, Production, Quality and Commercial.</p>

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal. Genom de valda teoretiska utgångspunkterna problematiserade och teoretiserade jag kring mitt material, där jag använde mig av empowerment som begrepp och tankemodell, Gidddens begrepp självet, tillit, ontologisk trygghet och abstrakta system, Beckers stämplingsteori samt Layders teori om de fyra sociala domänerna. Det jag kommit fram till är att boendestödet är av stor betydelse för brukare med Aspergers, då boendestödjarna kan hjälpa brukaren till att stärka dennes empowerment. Empowerment ger brukaren kraften och självförtroendet till att känna att denne själv har kontrollen över sin livssituation. Samtidigt fann jag att diagnosen motarbetar empowermentprocessen, då brukaren blir stämplad som avvikare i samhället på grund av diagnosen och blir tvungen att underordna det abstrakta systemets normer för att få rätten till stöd och hjälp. / This study sets out to explore how a living support for mentally impaired individuals functions and its contribution for these individuals. The focus of the study concentrates on individuals with the mental disability, the Aspergers syndrome. The study centers around on these individuals perspective on the living support and the personnel working at the living support. In addition, the study also examines the personnel’s perspective on their work and the living support activity. This focus was chosen in order to give a broader perspective about the living support. Users participated in a smaller survey and qualitative interviews were carried out with the personnel and one user at one living support establishment. Through the collected material the study enabled to achieve many interesting and valuable opinions about the living support. The study showed that the diagnose alone of mental disability both played a central part for both the individual and the personnel. The theoretical viewpoints that serve as starting point and model for the sociological problematisation were empowerment, Gidden’s concepts of the self-identity, trust and basic conviction and abstract systems, Howard Beckers labelling theory as well as Layder’s domain theory about the four social domains. The analysis of the study has shown that the living support has a great contribution for users with Asbergers syndrome, since the personnel can strengthen the individuals’ empowerment.  The empowerment process gives the users power and self confidence to take control over his/her’s situation in life. Another finding from the study shows that the individuals diagnose oppose the empowerment process, when the individual is being labelling into a deviant, thus also force into submissive norms of an abstract society in order to receive the right of support and aid.

Sammanfattning På 1940-talet föddes det många barn och denna generation skulle ut i arbetslivet under något som kallats rekordåren, vilket innebär att generationen inte i någon större utsträckning har märkt av arbetslöshet. När denna generation nu lämnar arbetslivet kommer de att lämna en hålighet efter sig. Enligt flera studier har det visat sig att människor i dagens samhälle är friskare och lever längre än tidigare. 40-talisterna anses vara annorlunda förhållandevis mot de generationer som idag har omsorg i dagens samhälle. Trots att vi lever längre och är friskare kommer 40-talisterna att behöva omvårdnad i framtiden och genom att de har arbetat hela sitt liv, kan detta leda till att de har andra krav än tidigare generationer. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka vilka förväntningar 40-talisterna har på äldreomsorgen i framtiden. De frågeställningar vi har haft som utgångspunkt är: Vilka förväntningar har 40-talisterna på sin egen omvårdnad inom äldreomsorgen i framtiden? Hur upplever 40-talisterna att äldreomsorgen fungerar idag? Vilka förändringar är önskvärda inom äldreomsorgen i framtiden? Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning, där vi intervjuade 10 informanter som alla är födda under 1940-talet. Informanterna är bosatta i två olika län i Sverige och de är både män och kvinnor. Vi valde vår teoretiska referensram utifrån vårt empiriska material. Den teori vi har använt oss av är empowerment. Utifrån vårt resultat och teori har vi byggt upp vår analys, vi har även valt att jämföra analysen mot tidigare forskning inom området och begreppen trygghet och behov. Vi valde att dela upp resultatet i olika teman bland annat, förväntningar på den egna framtida vården, upplevelser till den befintliga vården och önskemål om framtida förändringar av vården. Resultatet visar på att 40-talisterna har andra förväntningar på äldreomsorgen än vad tidigare generationer har. Detta handlar bland annat om att man förväntar sig att få den personliga hjälp man behöver och att man ska få något tillbaka av samhället, genom skatten man har betalat. / Abstract Many children were born in the 1940s and this generation was integrated into working life under something called the record years, which means that they have not been noticed by unemployment. As this generation leaves the working life, they will leave a void behind. According to several studies people are living longer and are healthier in the community. People who were born in the 1940s consider being different relative to the generations who have geriatric care in today's society. Although we leave longer and are healthier will the people who were born in the 1940s need geriatric care in the future, and the fact that they have worked their whole life may lead them to have different requirements than previous generations. Our purpose with this essay was to examine the expectations the people who were born in the 1940s have on the geriatric care in the future. The issues we have had as a starting point is: What expectations have the people who were born in the 1940s in their own geriatric care in the future? How are the people who were born in the 1940s experience of the geriatric care today? What changes is desirable in the geriatric care in the future? We have chosen to use a qualitative method in our investigation, we interviewed 10 informants and all were born in the 1940s. The informants were living in two different counties in Sweden and they were both men and women. We chose our theoretical frame of reference on the basis of our empirical material. The theory we have used is empowerment. We have built up our analysis based on our results and theory; we have also chosen to compare the analysis against previous research in this field and the concept safety and needs. We have chosen to divide the results in different themes, some themes are expectations about their own future care, experiences to the existing care and wishes for future changes in the geriatric care.The results display that the people who were born in the 1940s have greater expectations for their geriatric care then previous generations have.

Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv &amp; Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats. För att undersöka förekomst och skillnader bland populationen har en kvantitativ metod använts. Teorin att empowerment anses vara ett viktigt verktyg för hur samhället kan hjälpa individer att stärka och bygga upp sitt självförtroende och på det sättet öka hälsan bland ungdomar diskuteras. Resultaten visar att det är vanligare att de individer som självskadar sig även utför andra riskbeteenden som till exempel daglig rökning och snatteri jämfört med kontrollgruppen. Detta kan vara en indikator för att mer fokus bör läggas på att ytterligare forska kring detta område för att framtida preventiva åtgärder skall kunna minska antalet flickor som självskadar sig. / Unhealthiness among youths in Sweden includes several kinds of public health problems where mental illness is increasing and affecting more and more people, resulting in, for example, deliberate self-harm. This thesis discusses the relations between self-harm and other dangerous behaviors based on the data set from Liv &amp; Hälsa ung in Sörmland. It is a recurring total population survey about lifestyle, dangerous behaviors and health among pupils in year 7, 9 and second year at high school. The survey was answered by 2750 pupils in year 9 and 2770 pupils in year 2 at high school. Only girls in year 9 (n=1313) and year 2 (n=1384) at high school is included in this thesis. A quantitative method was used to investigate occurrence and differences among the population. The empowerment theory is discussed, which is considered to be an important tool in order for the society to help individuals strengthen their self confidence and in that way increase the health level among youths. The results show that it is more common that self-harming individuals are also engaged in other dangerous behaviors, such as daily smoking and shoplifting, in comparison to the control group. This could serve as an indicator that the area requires more research in order to develop future preventive measures to reduce the number of girls harming themselves.

Are mobile phones the best vehicle for reducing gender inequality in the developing world? ICT experts champion the use of mobile phones to improve women’s lives, and various stakeholders have invested millions of dollars to launch mobile phone programs for women. Yet, given high female illiteracy rates, patriarchal societies, and other structural and cultural barriers in developing countries, many scholars contend that limited access to ICTs can perpetuate gender inequality. Rooted in the theory that women’s empowerment and equality are inseparable and necessary components for the realization of sustainable economic and social development, this paper aims to determine if stakeholders are jumping on the mobile phone bandwagon too soon by using a multivariate regression of cross national data to demonstrate whether or not mobile phones fall short of advancing women at the same rate that men develop.

No description available.