Dålig kommunikation, uteblivet samarbete, dåliga alternativa lösningar till resenärerna vid trafikstörningar gör att resenärerna riskerar att bli missnöjda. Följden kan bli att tågtrafiken tappar resenärer. Varje trafikhuvudman är ansvarig för resenärerna. Formen på trafikavtal mellan trafikhuvudmännen och järnvägsföretag skapar en struktur på ansvarsfördelningen av olika komponenter. Jag har studerat problematiken genom intervjuer och enkätundersökningar hos Danske Statsbaner (DSB i fortsättningen) Småland AB där jag jobbar som trafikledare. Jönköpings länstrafik (JLT i fortsättningen) förhåller sig till DSB Småland med ett trafikavtal. Hos JLT fick jag möjligheten att intervjua trafikledare hos Jönköpings länstrafik samt studera kopior på kundklagomål. Men eftersom helheten inte enbart handlar om just DSB Småland och Jönköpings länstrafik, har jag valt att ta med mig åsikter från Deutsche Bahn (DB i fortsättningen) Regios trafikledning. Utifrån all information som jag har samlat med hjälp av engagerade människor i de olika organisationerna, dokumentation från den valda organisationen, DSB Småland och egna erfarenheter, har jag kommit fram till följande: Enskilt ansvarstagande och gemensamt ansvar över organisationsgränserna behövs. Idag saknas detta vilket kan resultera i att varje organisation arbetar för att rädda sig själv utan att titta på helheten och den gemensamma nämnaren – resenären. Med starkare enskilt ansvarstagande och gemensamt ansvar över organisationsgränserna kommer helheten att handla om just resenären, samtidigt som det kan leda till resursbesparingar. Samarbete mellan organisationerna behövs, det existerar inte idag. Utan organiserat samarbete är risken att varje organisation begränsar sig till det som står i avtalet med länstrafiken utan att intressera sig för resenären. Ju mer samarbete mellan organisationerna desto fler nöjda kunder. Kommunikationen mellan organisationerna om uppkomna problem är bristfällig idag. Dålig kommunikation mellan organisationerna leder till slöseri av miljöresurser och andra tillgångar, samt till missnöjda kunder. Tydligare och djupare kommunikation ger samtliga organisationer möjlighet till utökat antal resande, sparade resurser och ökad hållbarhet i tågtrafiken. För att uppnå bättre kvalitet i tågtrafiken, mer hållbar tågtrafik, starkare samarbete och bättre kommunikation, behövs det erfarenhetsutbyte mellan de operativa arbetsledningarna i varje organisation. / Passengers get dissatisfied because of poor communication and bad co-operation between railway companies. The alternative solutions to the passengers at the traffic disruptions are not the best, which causes traveler dissatisfaction. The risk is that passengers choose other ways of transport. Each transport organizer is responsible for the passengers. The form of the operating agreements between transport authorities and rail companies creates a structure for the responsibilities of the different components. This is also part of the problem leading to unhappy customers. I have studied this problem through interviews and surveys at DSB Småland where I work asa traffic controller. Jönköping County relates to the DSB Småland with a contract. I have hadthe opportunity to interview dispatchers in Jönköping County and to take part of customer complaints. But the big picture is not only about DSB Småland and Jönköping County. Consequently I have chosen to also include opinions from the DB-Regional traffic. Dedicated people from the different organizations have helped me to collect the information needed. Documentation of the selected organization the DSB Småland and my personal experience has helped me to formulate some conclusions: Individual responsibility and mutual responsibility across organizational boundaries is important and it does not exist today. That may result in each organization working to save itself without looking at the big picture. Greater individual responsibility and collective responsibility across organizational boundaries will lead to focus on the passengers and it can result in saving resources. Collaboration between organizations, which does not exist today, is needed. Without organized cooperation, the risk will be that each organization can be held to the agreement with the county traffic without any further interest towards the traveler. The more cooperation between the organizations, the more satisfied customers. Communication between the organizations on the problems encountered needs to be improved. Poor communication between organizations leads to waste of environmental resources and other assets, and leads to dissatisfied customers. Better communication gives all organizations the possibility of increasing the number of passengers, to save resources and leads to increased sustainability in train traffic. It takes exchange of experiences between railway companies to achieve better quality of train services, more sustainable rail services to all, stronger collaboration and deep and straightforward communication.

Uppsatsen visar resultatet av en kartläggning och analys av datakvaliteten i databasen Vägdatabanken på Vägverket. Vi har studerat datakvaliteten som den visar sig hos slutanvändarna, i detta fall de som upphandlar drift och underhåll av statliga vägar. Målet var att se hur väl Vägverkets krav på data stämmer överens med användarnas behov. För att nå målet skapades en modell med sju faser. Centralt var kartläggningen av verksamheten med hjälp av intervjuer, som blev grunden för vidare analyser. En egen modell var nödvändig eftersom arbetssättet, att utgå från användarna, inte är det vedertagna sättet att undersöka datakvalitet.Resultatet visar en rad kostnader som kan härröras till bristande datakvalitet varav många är dolda. Trovärdigheten är viktig i samband med datakvalitet. Användarna litar inte på data vilket skapar direkta kostnader, merarbete med mera. Det beror i sin tur på att det brister i insamlingen av data. Ett problem är att en rad olika arbetssätt och förhållningssätt till data i Vägdatabanken förekommer. Därför rekommenderas att Vägverket beslutar vilket arbetssätt som är ekonomiskt och funktionellt bäst.Syftet var att beskriva begreppet datakvalitet. Resultatet av praktiskt arbete och teoretiska studier ger definitionen "Datakvalitet är datas förmåga att vara förståelig och trovärdig samt tillräckligt väl uppfylla användarens behov".

<p>Under två månader, februari - april 2009, har jag haft praktikplats på ett produktionsbolag i Göteborg. Jag har gjort praktik samtidigt som jag har genomfört en etnografisk studie av medarbetarna på företaget. Arbetet har företrädesvis varit att skapa grafiskt material för reklamfilm.</p><p> </p><p>På min praktikplats har jag arbetat med grafiskt material. Jag har framför allt fått arbeta med programmet Maya (Autodesk Maya 2009) men också med andra programvaror som Nuke (The Foundry) och Photoshop (adobe). Arbetet har inneburit att arbeta med Maya och skapa 3D-objekt men även att göra saker som att rotoscopa i Nuke. Jag har företrädesviss modellerat, texturerat, animerat, shade’at, ljussatt, renderat, rotoscopat och keyat. Min praktik har varit mycket givande och lärorikt.</p><p> </p><p>I denna rapport kommer jag att beskriva min arbetsprocess för att på så sätt ge läsaren en djupare inblick i hur arbetet på ett produktionsbolag fungerar.</p><p> </p><p>Under min praktikperiod uppfattade jag skillnader i hur kritik ges och tas emot i skolmiljö kontra arbetslivet. Detta medförde att jag ville fördjupa mig inom detta vilket resulterade i min undersökning och under ett handledningstillfälle diskuterade jag och min handledare hur kritik fungerar i skolmiljö och arbetsmiljö. Denna diskussion resulterade i undersökningen där jag valde att intervjua personer med erfarenhet kring ämnet kritik. Jag berörde även området arbetsprocesser under mina intervjuer som jag anser har gjort min rapport bättre då den huvudsakligen handlar om just min egna arbetsprocess. I intervjuerna frågade jag till exempel om hur de gav och mottog kritik samt vilka kriterier som fanns när de granskade olika verk. Genom min intervjustudie om kritik får läsaren en djupare förståelse skillnaderna i arbetsliv och skola.</p><p> </p><p>För mig har tiden under min praktik varit utvecklande och jag tror att min erfarenhet kan komma att främja andra studenter. De kommer i min rapport få inblickar i hur det är att vara på ett företag, samt hur och vad man kan få arbeta med där. Jag tror också att min undersökning om kritik kan gynna både studenter, skola och företag, då det kan vara svårt att implementera den form av kritik som ges i skolmiljö på det sätt kritik ges på en arbetsplats. Jag hoppas att min rapport kan ge upphov till vidare idéer om hur man kan utforma en mer förberedd skolutbildning inför arbetslivet.</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.</p><p>De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.</p>

<p>"Att utveckla en modell som beskriver tillvägagångssättet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."</p><p>För att besvara min problemställning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anställda i organisationer med kvalitetssystem som är eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhålla råd hur dessa faser skall genomföras på bästa möjliga sätt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingår i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.</p><p>I resultatkapitlet framgår att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mätpunkter och ständiga förbättringar. Av intervjuerna framkom även att det är frågor som utbildning och motivering som är avgörande för hur väl kvalitetssystemet skall motsvara förväntningarna snarare än de hårda frågorna i form av genomförande</p>

<p>Examensarbetet behandlar kvalitetssäkring inom IT-konsultbranschen och undersökningen är genomförd med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Kvalitetssäkring skall genomföras hos IT-konsultföretagen för att en god kvalitet skall kunna erhållas på de systemlösningar som levereras till kund. I arbetet med kvalitetssäkring ingår att upprätta en kvalitetsstrategi och en kvalitetspolicy. IT-konsultföretagen skall även följa ett kvalitetssystem och en kvalitetsorganisation skall tillsättas. Kunskap om kundernas krav och önskemål på systemen skall prioriteras och genom hela systemutvecklingsprocessen skall en återkoppling till uppställda projektplaner ske. Arbetet med kvalitetssäkringen avslutas med att en uppföljning av genomförd systemutvecklingsprocess görs. Erfarenheter och lärdomar som IT-konsultföretaget erhållit från uppföljningen skall ligga till grund för kvalitetssäkringen i framtida systemutvecklingsprocesser.</p>

<p>Detta arbetets syfte är att klargöra om ett företag kan få sin lönsamhet ökad genom att låta kunderna påverka produktdesign eller genom att anpassa produktdesign till produktionskrav. För att kunna dra slutsatser utifrån problemformuleringen har intervjuer genomförts i fyra företag som agerar i olika branscher och tillverkar produkter där designen spelar relativt stor roll.</p><p>Slutsatserna är i stort sett att företagen idag inte har användarorienterad design, men allting tyder på att detta kommer att ändras i framtiden. Konkurrensen har blivit allt hårdare och nya krav på tilltalande design tillkommer hela tiden. Tack vare användarorienterad design skulle ett företag kunna öka sin lönsamhet på lång sikt, men det skulle troligtvis ta några år innan dess, och företaget skulle tvingas arbeta irrationellt under denna period.</p><p>Genom att helt anpassa produktdesign till produktionskrav skulle ett företag kunna öka sin lönsamhet och därmed tillverka fler kvalitetsprodukter och ha nöjda kunder.</p>

<p>Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mätningar för att få indikationer på om något behöver åtgärdas eller förbättras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i så fall vad. För att genomföra mätningar av dessa kostnader krävs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstår. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlägga information för mätning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på ett företag med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrån den genomförda undersökningen och som är tänkt att underlätta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmätningar. Arbetsprocessen består av stegen identifiera kvalitetsbristkostnader, bestäm kostnadsslag, hur skall mätning av kvalitetsbriskostnader ske, i vilka system kan den eftersökta informationen finnas, var och hur finns kostnaderna registrerade i systemen samt hur skall icke lokaliserade uppgifter bestämmas.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur fritidspedagoger ser på kvalitetsarbete samt ta reda på hur de går tillväga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill även undersöka vilka förutsättningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.</p><p>Våra frågeställningar är följande:</p><p>- Hur ser fritidspedagogerna på kvalitetsarbete?</p><p>- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?</p><p>- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvägagångssätt i kvalitetsarbetet på olika skolor?</p><p>- Hur ser fritidspedagogerna på sina förutsättningar för kvalitetsarbete?</p><p>För att få svar på syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.</p><p>Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det är viktigt att utvärdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mätas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och värderingar att göra. De ser också många svårigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mäta och utvärdera en del mål. Utvärdering görs muntligt samt skriftligt genom enkäter en gång om året. Fritidspedagogerna kvalitetsutvecklar verksamheterna på liknande sätt. Skillnader kan vara mål och fokus vid utvärderingar samt hur de synliggör arbetet för dem själva och för föräldrarna. Fritidspedagogerna upplever att de har stöd till kvalitetsredovisningen men saknar stöd i den dagliga verksamheten av rektorn. Nästan alla fritidspedagoger anser att de inte har tillräckligt med tid till utvärderingar. En del fritidspedagoger upplever att skolverksamhet utvärderas i högre grad än fritidsverksamhet.</p>

<p>Quality was earlier only an issue for the company’s quality departments but today is the entire organization involved in quality- and improvements work. With the customers in focus, both external and internal, quality and improvement work should be integrated in the daily activities. The management shall state goals and visions together with a policy. Through participation the correct requirements for a successful work are created.</p><p>With SPC, statistics process control, there is an opportunity to perceive variations in the process and with the correct tools make it stable. Examples of tools that can be used are the seven QC – tools and the PDCA – cycles, which are presented more detailed in the report.</p><p>By using SPC and the information given by it, a measure of the process capability within fixed tolerances on the produced parts can be achieved.</p><p>The analysis in this report has been made in order to verify the capability and variations in the measuring system used within a selected production sector.</p>