Detta arbetets syfte är att klargöra om ett företag kan få sin lönsamhet ökad genom att låta kunderna påverka produktdesign eller genom att anpassa produktdesign till produktionskrav. För att kunna dra slutsatser utifrån problemformuleringen har intervjuer genomförts i fyra företag som agerar i olika branscher och tillverkar produkter där designen spelar relativt stor roll. Slutsatserna är i stort sett att företagen idag inte har användarorienterad design, men allting tyder på att detta kommer att ändras i framtiden. Konkurrensen har blivit allt hårdare och nya krav på tilltalande design tillkommer hela tiden. Tack vare användarorienterad design skulle ett företag kunna öka sin lönsamhet på lång sikt, men det skulle troligtvis ta några år innan dess, och företaget skulle tvingas arbeta irrationellt under denna period. Genom att helt anpassa produktdesign till produktionskrav skulle ett företag kunna öka sin lönsamhet och därmed tillverka fler kvalitetsprodukter och ha nöjda kunder.

Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem. De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna.

"Att utveckla en modell som beskriver tillvägagångssättet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag." För att besvara min problemställning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anställda i organisationer med kvalitetssystem som är eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhålla råd hur dessa faser skall genomföras på bästa möjliga sätt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingår i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem. I resultatkapitlet framgår att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mätpunkter och ständiga förbättringar. Av intervjuerna framkom även att det är frågor som utbildning och motivering som är avgörande för hur väl kvalitetssystemet skall motsvara förväntningarna snarare än de hårda frågorna i form av genomförande

Examensarbetet behandlar kvalitetssäkring inom IT-konsultbranschen och undersökningen är genomförd med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Kvalitetssäkring skall genomföras hos IT-konsultföretagen för att en god kvalitet skall kunna erhållas på de systemlösningar som levereras till kund. I arbetet med kvalitetssäkring ingår att upprätta en kvalitetsstrategi och en kvalitetspolicy. IT-konsultföretagen skall även följa ett kvalitetssystem och en kvalitetsorganisation skall tillsättas. Kunskap om kundernas krav och önskemål på systemen skall prioriteras och genom hela systemutvecklingsprocessen skall en återkoppling till uppställda projektplaner ske. Arbetet med kvalitetssäkringen avslutas med att en uppföljning av genomförd systemutvecklingsprocess görs. Erfarenheter och lärdomar som IT-konsultföretaget erhållit från uppföljningen skall ligga till grund för kvalitetssäkringen i framtida systemutvecklingsprocesser.

Absract: Information logistics is a question about moving information between different individuals or systems to that place in time and space where a demand for the information arise. It is utilized trough different sources of bearer that is distributed trough different channels in an optimal way. How to make it without distorting the information in the interface between different participants? This report is exactly about that. The report has resulted in the Information Quality Model (IQM) and the Information Quality Process (IQP). IQM is a model for evaluation of information that explains which characteristics that affects the efficiency of information. IQM is built on Aspects - Characteristics – Questions. If we for example have right information and we can deliver to right place in right time but with a poor layout the efficiency still can be low. This leads to that we can state that all the stated aspects with its belonging characteristics must be paid attention to get a good quality in the in the interfaces. IQP Is a process showing how to handle and build up processes for collecting and processing of information with a method that will secure the quality. The method is built on an analyze phase where frames are created first for what should be collected and how it should be done and an executing phase where information is filled in, in accordance to to the rules that was set up in the analyze phase. IQM and IQP form a solution that together illuminates the whole process of the information delivery in a unique way. The research method is mainly based on cases built on the authors empirical experiences. / Sammanfattning: Informationslogistik handlar om att flytta information mellan olika individer eller system till den plats i tid och rum som informationsbehovet uppstår. Detta sker genom att man utnyttjar olika former av bärare som distribueras via olika kanaler på ett optimalt sätt. Hur gör man detta utan att information förvanskas i gränssnitten mellan olika aktörer? Just detta handlar detta X-jobb om. X-jobbet har resulterat i The Information Quality Model (IQM) och The Information Quality Process (IQP). IQM är en informationsvärderingsmodell som förklarar vilka egenskaper som påverkar verkningsgraden hos information. IQM bygger på Aspekter – Egenskaper – Frågor. Om exempelvis vi har rätt information och vi kan leverera till rätt plats i rätt tid men i en usel layout så kan verkningsgraden bli låg. Detta leder till att vi kan konstatera att alla redovisade aspekter med tillhörande egenskaper måste beaktas för att få en bra kvalitet i gränssnitten. IQP är en process som visar hur man hanterar och bygger upp processer för insamling och bearbetning av information med en kvalitetssäkrande metod. Metoden bygger på en analysfas där man skapar ramar för vad som skall samlas in och hur det skall ske samt en utförande fas där man fyller på med information uppställd enligt de regler man satt i analysfasen. IQM och IQP bildar tillsammans en helhet som belyser hela processen av informationsöverlämning på ett unikt sätt. Forskningsmetoden är i huvudsak case baserad och bygger på författarnas empiriska erfarenheter.

Det viktiga, själva kärnan i att vara kundorienterad, är att först lyssna på kunden, vara lyhörd, vilja förstå och därefter hjälpa kunden att få sina behov tillfredställda på bästa sätt. Kraven som ställs på företagen idag är inte enbart relaterade till varans eller tjänstens kvalité, pris eller leveransförmåga. De ökade kraven innebär också att kunden vill få en bättre insyn i företagens processer, t ex göra riskanalyser för att se hur företagen säkerställer leveranserna till dem. Eller som en kund till vårt fallföretag uttrycker sig; ”Vi ser inte fallföretaget som en leverantör, utan som en del av våra processer.” För att utveckla och säkerhetsställa processerna efter kundens behov, måste man identifiera dem och skapa en bred förståelse för hur de ska se ut. Det vill säga, både interna och externa leverantörer ska ha insikt om kundens behov och krav. För att kunna möta dessa krav är det viktigt att det interna processarbetet är i fokus, att förbättringar både i och mellan processerna genomförs. Enligt Gummesson (1991), är det i gränssnitten, där processerna skär igenom de traditionella gränserna som riskerna finns. Vårt tillvägagångssätt och metodval var att intervjua personer som i sitt dagliga arbete aktivt arbetar som huvudprocessägare, delprocessägare och aktör. Syftet var att få ett perspektiv på riskfaktorer, kvalitetsarbete och processarbete. Respondenterna representerar olika processer i vårt fallföretag. Med beaktning av ovanstående har vi formulerat vårt problem som är; Hur utvecklar och säkerställer ett företag informationsöverföringen mellan sina verksamhetsprocesser, för att på bästa sätt tillgodose kundens behov? I vår slutsats redovisar vi ett förslag till lösning av vårt problem. Förslaget är en rekommendation som kan användas för att även fortsättningsvis, kunna uppfylla kundernas önskemål.

Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området. Det är deras perspektiv på kvalitet som besvarar frågeställningen. Resultatet visar att synen på kvalitet stämmer väl överens med vad befintliga teorier säger att kvalitet handlar om, någon form av kundtillfredsställelse. Resultatet av intervjuerna har vidare analyserats tillsammans med befintliga teorier på området. Rapporten visar på att vissa faktorer påverkar kvaliteten och uppfyllandet av den. Två av dessa faktorer är kommunikation och kultur.

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas. / The desire to ascertain a high level of quality on the code written during the development of systems and applications is not something new in the system development world. Several larger companies use different kinds of metrics to measure the quality of the code in their systems with the goal of maintaining high reliability and quality.Trafikverket is a government authority responsible for the operation of the system that keeps the Swedish railroad running. Their systems play an important part in ensuring the operation and to ensure that train positions, the planning of departures and error handling works around the clock for the entire country, they find it important and strive to maintain the high quality of the systems.The aim of this thesis was to find out which measurements may be possible to use during the system development process to measure the quality of the code and how measurements can be used to increase the quality of IT solutions. It should be possible to measure the quality of the code that is written in both existing and newly developed systems at an early stage. The study is a case study conducted at Trafikverket, the metrics that were examined were code coverage, the level of maintainability index and the number of reported incidents for each system. Measurements were performed on seven of Trafikverket's systems. In the analysis the measurements were compared to the number of reported incidents. Interviews were conducted to provide a picture of how the operation of the development may affect the quality. Through literature studies we discovered a metric that could not be used practically in this case, this was cyclomatic complexity, it is available as part of the maintainability index, but also separately affects the ability to write unit tests. The results of the study show that the measurements are useful for this purpose but should not be used as individual metrics to measure quality because they all have their own function. A clear link between the level of the code coverage and the number of incidents could be observed in the investigated systems where high code coverage provides a lower rate of incidents. No correlation between maintainability index and incidents could be found.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie är att undersöka pedagogernas uppfattning om vilka förutsättningar som krävs för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan; specifikt ta reda på om de anser att det finns faktorer som underlättat arbetet med kvaliteten. Bakgrunden ger en beskrivning av komplexiteten som råder i förhållande till att arbeta med kvalitet i förskolan. Bland annat beskrivs förskolans uppdrag, vad och hur det ska kvalitetssäkras. Här presenteras även påverkansfaktorer samt svårigheter med arbetet. Vidare ges en forskningsöversikt av forskning som anses relevant i förhållande till studien. De teoretiska utgångspunkterna för studien är noga utvalda för att kunna uppfylla syftet och för att få ett intressant resultat. Det socialkonstruktiva beskriver kunskapssynen samtidigt som ramfaktorer och modeller för kvalitet är de teoretiska utgångspunkterna. Ett bekvämlighetsurval och konkreta metoder tillämpades för att uppnå bland annat tillförlitlighet och reliabilitet. Med hjälp av statistiska analyser benas enkätresultaten ut och resultatet kommer presentera det som anses relevant i förhållande till syftet. Undersökningen anses kunna bidra till en ökad förståelse kring vad pedagogerna behöver för förutsättningar för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Olika faktorer analyseras med hjälp av flertalet tester, för att se vilka faktorer som anses påverka pedagogernas arbete med kvaliteten. Resultatet synliggör faktorer som anses påverka det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan, exempelvis kollegor, ledning och organisation. Det framgår att vissa delar av det systematiska kvalitetsarbetet anses mer begripliga än andra. Pedagogerna efterfrågar konkreta hjälpmedel, men i analysen diskuteras det om det egentligen är något annat pedagogerna behöver i arbetet med förskolans systematiska kvalitetsarbete. / The purpose of this quantitative study is to investigate the teacher’s perception of what conditions or prerequisites are required to conduct systematic quality improvement in preschools; specifically if there are factors that have facilitated the teacher's quality improvement work. The background section provides a description of the complexities with regards to improving quality in preschool. Among other things, the preschool's mission is described as well as how its quality should be assured. This section also present factors that impact on the work, and difficulties the teachers meet in their everyday work. Subsequently, this paper presents an overview of relevant existing research. The theoretical approach used in this study was carefully chosen to fulfill the purpose and to gain an insightful result. The social constructive approach describes the perception of knowledge while frameworks and models of quality are the theoretical starting points. Convenience sampling and concrete methods were applied to achieve reliable results. Statistical analysis was used to evaluate the results of the questionnaires. By analysis each factor using multiple models, this study contributes to an increased understanding of what teachers need to enable and improve quality management in preschools.The result illustrates factors that are considered to affect systematic quality improvement in preschool, such as colleagues, management and organization. It is apparent that certain parts of the systematic quality improvement work are considered more comprehensible than others. The teachers ask for concrete tools, but in the analysis it is discussed whether there is actually something else teachers need in their work with systematic quality improvement in preschool.