Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsområde genom tiderna och är fortfarande aktuellt då det än idag inte råder enighet i vad revisionskvalitet egentligen är eller hur det ska mätas. Eftersom kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vår frågeställning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet är? Då det råder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig åt var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i Västerbotten anser att revisionskvalitet är. Vidare avsåg vi att jämföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer på de ovan nämnda revisionsbyråerna anser att kvalitet är och om det även förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. Vår studie byggdes upp utifrån 13 hypoteser som besvarades med hjälp av en enkätundersökning. Studien utgick från tre övergripande aspekter; servicekvalitet, teknisk kvalitet och kommunikation. Vår avsikt var att kunna ge rekommendationer till berörda revisionsbyråer om eventuella förbättringsområden utifrån vad deras klienter anser att revisionskvalitet är. Studiens resultat indikerar att samtliga aspekter som berörts i studien är av betydande slag, dock i olika omfattning. Vi finner att servicekvalitet är högst rankad av de tre, tätt följt av kommunikation och teknisk kvalitet. Inom servicekvalitet visar resultatet att bestämningsfaktorerna tillgänglighet och försäkran är högst rankade bland revisionsklienterna medan de inom den tekniska kvalitetet lägger störst vikt vid bestämningsfaktorerna förmåga och rykte. Vad beträffar kommunikation, vilket är ett nytt inslag inom revisionskvalitetsforskningen, fann vi att klienten främst värdesätter trygghet i sin relation med revisionsbyrån. Rörande skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar finner vi att det förekommer skillnader i de tekniska aspekterna mellan olika branscher medan inga signifikanta skillnader återfinns i de servicekvalitativa aspekterna. Mellan små- och stora företag indikerar vårt resultat inga större skillnader. Det medför att vi rekommenderar revisionsbyråerna att fokusera på de tekniska bestämningsfaktorerna mellan olika branscher när de utformar sin tjänst och att de inte behöver göra skillnader mellan olika företagsstorlekar. De slutsatser vi kan dra är att alla studerade faktorer är av vikt för att upprätthålla god revisionskvalitet och att revisionsbyråerna bör lägga extra vikt vid bestämningsfaktorerna tillgänglighet, försäkran, förmåga och rykte. Samtidigt måste revisionsbyråerna upprätthålla en god kontakt med klienterna eftersom de värdesätter en trygg relation med sin revisionsbyrå.

Trots att utveckling av kvalitetsarbetet ses som central och integrerad komponent i offentliga verksamheter saknas det en gemensam förståelse om vad kvalitet är och hur den kan mätas särskilt utifrån brukarperspektivet. Syftet med denna uppsats var att studera kvalitetsarbetet på kommunal nivå och studera hur upplevd kvalitet skapas och omskapas genom s.k. systematiska kvalitetsuppföljningar som ska genomföras enligt regeringsbeslut. Studien avsåg även att få en förståelse för hur kvalitetsupplevelser kan fångas i fastställda kvalitetsindikatorer för kvalitetsuppföljningar. Detta görs genom en fallstudie av systematiskt kvalitetsarbete inom äldreomsorgen i Uppsala kommun. Som underlag används huvudsakligen olika styrdokument för kvalitetsuppföljning, uppdragskontorets kvalitetsredovisning och kvalitativa rådata som samlats genom i systematiska enkätuppföljningar på individnivå utifrån lokala kvalitetsindikatorerna TITORB. Det gjordes en diskursanalys av valda policydokument och kvalitativ innehållsanalys av öppna svarskommentarer i enkäten. För att svara på studiens frågeställningar om kvalitetskonstruktioner i policys används ett modifieras teoretiskt analysverktyg inspirerat av Carol Bacchi (1999) med teoretisk utgångspunkt i socialkonstruktionismen för att synliggöra antaganden i policydiskurser. Det centrala resultatet av denna studie visar på att fastställda kvalitetsindikatorer som ska implementeras i den standardiserade kvalitetsuppföljningen omformuleras ur en nationell värdegrund som inte tar hänsyn till att det finns variationer av upplevd kvalitet, som skapas och omskapas i samspelet mellan människor. I detta arbete påvisas betydelsen av att inkludera variationer för kvalitetsförbättringar men också att dessa försummas i den rådande kvalitetsmätningen eftersom dessa utmanas av att en universell kvalitetsdefinition inte finns. Minst lika viktigt i resultatet är att makthavande politiker konstruerar ett problem i policys som genererar diskursiva effekter, och strävar efter att förbättra aktörers beteenden och sociala handlanden efter givna ”normer”. Genom språket skapar politiker kvalitetsmål och kan ses som en marknadsstrategi för att sätta krav på verksamheter att nå upp till ett omöjligt mål. Baserat på studiens resultat är slutsatsen att metoden i dagsläget är ohållbar vid framtida jämförelser av upplevd kvalitet och därför efterfrågas mer forskning inom området.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra förskolechefers beskrivningar av nyexaminerade nyanställda förskollärares introduktionsperiod. Detta ville vi göra i relation till förskolans kvalitet som vi anser kan kopplas samman med introduktionsperioden som alla nyanställda förskollärare generellt har rätt till. Eftersom ansvaret för utformningen av introduktionsperioden ligger på förskolechefen intervjuade vi fyra förskolechefer rörande ämnet. Studien utgick ifrån tre frågeställningar. Den första behandlade förskolechefers beskrivningar av introduktionen på förskolan. Detta ansågs av oss vara av vikt eftersom det är deras syn på introduktionen som till stor del påverkar hur den formas. Chefernas syn låg också till grund för studiens andra frågeställning som beaktade fördelar och vilka som gynnas av introduktionsperioden. Den tredje frågeställningen åsyftade att synliggöra vilka nackdelar/svårigheter och hinder som kan finnas för genomförandet. I resultatet framkom att förskolecheferna hanterar introduktionsperioden olika gällande upplägg. Trots att den nyanställde förskolläraren har rätt till introduktionsperiod med mentor under minst ett läsår, enligt Skolverkets föreskrift (2014:44), är det inte alla som ges det. Ändå är samtliga chefer eniga om att det är av hög relevans att den nyanställde ska trivas på den nya arbetsplatsen. Det som framhävs som det allra viktigaste för att kunna ge en god introduktion är att den nyanställde känner sig välkommen och att tid ges. Tiden beskrivs dock som en ständig bristvara i förskolan och det är denna som tillsammans med ekonomin också lyfts som de största hindren för att ge en god introduktion. Introduktionsperioden visar sig därmed vara en svår ekvation att lösa.

Sammanfattning Skolverket har fått i uppdrag att se över läroplanen för att tydliggöra förskolans uppdrag och öka kvalitén på undervisningen. Med anledning av skolverkets uppdrag vill vi med vår undersökning närmare studera och bidra med kunskap om hur chefer inom förskolan ser på och arbetar med begreppet undervisning samt hur cheferna uppfattar förskollärarnas roll i relation till begreppet undervisning. Vi valde att undersöka begreppet undervisning utifrån ett chefsperpektiv för att cheferna har ett övergripande ansvar för den utbildning förskolan bedriver. Empirin har samlats in genom intervjuer med sju förskolechefer som är verksamma inom samma kommun. De chefer vi har intervjuat har olika chefstitlar som förskolechef, biträdande förskolechef och enhetschef. Urvalet gjordes genom en intresseförfrågan i ett mailutskick till flera chefer inom både kommunala och privata förskolor i samma kommun. Resultatet har analyserats utifrån den nya reviderade läroplanen (Skolverket, 2018) för att se hur chefer inom förskolan tolkar och arbetar med begreppet undervisning samt hur de ser det som en möjlighet att höja kvalitén i förskolan. Resultatet påvisade att cheferna beskriver begreppet undervisning som en medveten handling om vad man vill att barnen ska lära sig. Men det råder en tvekan om huruvida begreppet undervisning kommer leda till en högre kvalitet i förskolan.

Debatten om sjukhusmåltidens kvalitet är aktuell och kritiseras idag i press och sociala medier. Bloggen Food Pharmacy (2018) har startat uppropet #Sjukmat, där privatpersoner uppmanas att dela med sig av bilder och berättelser om den mat de blivit serverade i sjukhusmiljö, för att belysa problemet. Genom att intervjua kostchefer gällande deras uppfattning om sjukhusmatens kvalitet och de bakomliggande faktorer som inverkar på kvaliteten, hoppas författarna kunna visa en mer komplex bild av sjukhusmaten än den som presenteras idag.    Syftet är att undersöka kostchefers uppfattningar gällande vilka faktorer som styr kvaliteten på sjukhusmåltiden, samt att studera vilka utmaningar som kan påverka sjukhusmåltidens kvalitet.    En deskriptiv studiedesign användes. Sammanlagt deltog 16 kostchefer i Sverige från 12 olika län i telefonintervjuer, vilka transkriberades och tolkades med hjälp av en tematisk analys.    Resultatet visar att flera faktorer samverkar för god måltidskvalitet på sjukhus; vilka råvaror som används, hur maten hanteras, patienters möjlighet att välja vad och när de ska äta, vilka resurser som finns tillgängliga för sjukhusen samt kompetens och samarbete mellan vård- och kökspersonal. De främsta utmaningarna som lyfts är möjlighet att individanpassa måltidslösningar, större valfrihet för patienter, kunskap hos personal, samarbete och kommunikation med vården samt resurser i form av tid och pengar.    Slutsatsen är att arbetet bakom sjukhusmåltiden är komplext. Flera faktorer är avgörande för om maten äts upp och uppskattas av patienterna, och dessa faktorer samverkar i mycket stor utsträckning. Dock framlägger dessa utmaningar konkreta förbättringsområden. De engagerade kostcheferna vill visa att problem är till för att lösas, och att #sjukmat kan bli #friskmat.

Syftet med denna studie var att utforska fyra pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om kvalitetsarbete i förskolan. I studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att utifrån syftet beröra pedagogernas personliga erfarenheter av och uppfattningar om kvalitetsarbetet i förskolan. Intervjuerna är genomförda på fyra olika förskolor inom samma kommun. I resultatet framkommer det att kvalitetsarbetet enligt pedagogerna handlar om att dels synliggöra barnens förutsättningar till lärande och utveckling och dels att synliggöra samt skapa medvetenhet för den egna verksamheten. Det framkommer även att vissa förutsättningar behövs enligt pedagogerna för att verkställa kvalitetsarbetet i verksamheterna. I studien synliggörs både lika och olika erfarenheter och uppfattningar om kvalitetsarbete samt perspektiv på vad som utgör kvalitet. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

This study aims to investigate how companies’ definition and interpretation of the quality term can affect how the software development test phase is structured and organized. The quality definitions are derived through the analysis of data gathered through interviews in combination with Garvin’s (1984) quality definitions and Chesbruough’s (2010) business model definition. The interviews are made with two testers from two different companies. By applying Garvin’s and Chesbruough’s perspectives on the interview data we have concluded that the company’s unique interpretation of the quality term is affecting the configuration of their test phase. If the quality definition is value-based and user-based, the customer can get an influential role towards the company developing the system. This gives the customer power to control the test phase. If the quality definition is product-based and manufacturing-based, the testers get more power to design the test phase in the way that they find it most fitting for the project and desired quality level. In summary, it have been found that Garvin’s five quality definitions provide a valuable understanding regarding in what way a company’s view on the quality term can affect the design of the test phase.

This essay aims to discern the discoursive practices of ten preschools in Stockholm through a critical discourse analysis of their websites. This reveals how the preschools construct their identity within the discourse of preschool, and whether they reproduce or challenge that discourse. The preschools were chosen by the results of a specific question regarding user recommendations in the user survey that Stockholms Stad sends to all parents with children in their care every year. Five preschools with top results and five at the bottom were chosen to make it possible to analyse any effects on how the preschools portray themselves related to the difference in survey results. The method is critical discourse analysis as Fairclough has described it. The theory of social constructivism is the underlying framework for how we understand discourse. In analysing the web sites several themes of discoursive practices emerged. Five of those were recurring, namely parents, workplace and child view/quality management, environment and finally co-workers. To understand the position of the preschools within the discourse we have tried to show how the dominant discourse looks today, starting with the texts that regulate preschools in Sweden, the curriculum for preschool and the School Law. Other discussions on the discourse such as newspaper articles and previous research bring further clarity to how it can be understood. We have found that very little can be said about a specific preschool by reading its website. The discourse of preschool as a whole is manifested in every website, and thus reproduced. There were very few examples of practices that challenged the dominant discourse. Because of the similarity of the portrayed practices and the lack of measurable factors very little can be said about the quality of any specific preschool by using its own presentation. This is in accordance with earlier research on school marketing and websites.

Borg, J. 2018. Lindvalls kaffe - Viktiga bönor i fem generationer. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Det sägs att det varje dag dricks 2 miljarder koppar kaffe i världen. Det är många steg från ett omoget kaffebär i Colombia till en espresso på ett café i Uppsala. Genom globala produktionsnätverk och multinationella företag påverkas denna process. Det globala och det lokala kommer undersökas, och familjeföretaget Lindvalls kommer att vara i fokus. Med kafferosteriet i centrala Uppsala har de nu varit verksamma i 126 år, och femte generationen arbetar med kaffe idag. Det kommer undersökas hur Lindvalls klarat av denna tid till följd av samhällets alla omvälvande förändringar som ägt rum. Hur kommer det sig att de inte blivit uppköpta av något multinationellt företag i likhet med flera konkurrenter på den svenska kaffemarknaden? Hur säkerställs att det råder goda förhållanden för människor som arbetar med kaffe och att naturen inte far illa? Certifieringar är ett sätt, intresset för certifieringar samt det lokala och småskaliga har ökat. Några faktorer som besvarar Lindvalls kontinuitet över tid är: teknik, flexibilitet, kreativitet, innovation, anpassning och samarbetsförmåga. Lindvalls kaffe har utfört lyckade satsningar för att värna om den lokala marknaden. Kvalitativa intervjuer, litteratur, kartor och diagram utgör metoden och empirin för denna uppsats.

Kostnader för bristande kvalitet kan kontrolleras i företagen med mätningar för att få indikationer på om något behöver åtgärdas eller förbättras för att minska kvalitetsbristkostnaderna och i så fall vad. För att genomföra mätningar av dessa kostnader krävs information om de olika parametrar som orsakar att kvalitetsbristkostnader uppstår. Syftet med denna undersökning var att ta fram en arbetsprocess för att kartlägga information för mätning av interna kvalitetsbristkostnader i ett tillverkande företag. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på ett företag med hjälp av dokumentanalyser och intervjuer. Arbetet resulterade i en arbetsprocess som togs fram utifrån den genomförda undersökningen och som är tänkt att underlätta för företag i deras arbete med uppstartning av kvalitetsbristkostnadsmätningar. Arbetsprocessen består av stegen identifiera kvalitetsbristkostnader, bestäm kostnadsslag, hur skall mätning av kvalitetsbriskostnader ske, i vilka system kan den eftersökta informationen finnas, var och hur finns kostnaderna registrerade i systemen samt hur skall icke lokaliserade uppgifter bestämmas.