Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Detta för att förstå hur förskollärarna kan skapa möjligheter och villkor till barns utveckling samt erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn trots barngruppens storlek. Till vår studie har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986). Teorin bidrar till förståelsen av samband mellan politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser. Vidare analyserar vi i vår text om hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan för att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i tre frågeställningar: - Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet enligt förskollärare? - Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskollärare? - Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar goda villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan? Vi har sedan tidigare haft ett stort intresse över barngruppens storlek i förskolan. Detta väckte vårt intresse och valde att fokusera och få en förståelse över varför barngruppens storlek förknippas som ett problem. Vi vill därför synliggöra och få en uppfattning kring barngruppens storlek, med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod har vi samlat in material till vårt empiri som består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet i vårt studie visar på att de fem förskollärare som intervjuades har en gemensam syn på både möjligheter samt hinder som en stor barngrupp ger. Vidare behöver förskollärarna arbeta i mindre grupper för att minska oron /stressen och för att kunna arbeta utifrån läroplanens intentioner samt höja förskolans kvalitet.

Under de senare åren har vi tagit del av den högaktuella situation som råder ute på förskolorna. Flertalet debatter och grupprörelsen Förskoleupproret vittnar om att pedagoger blir stressade, sjukskrivna och upplever otillräcklighetskänslor. Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna upplever kvalitet i sitt yrkesutövande och hur deras erhållna förutsättningar påverkar kvaliteten på den pedagogiska verksamheten. För att få fram empiri som studien kunde ha som utgångspunkt har vi genomfört kvalitativa intervjuer som en insamlingsmetod. Vi intervjuade sex stycken förskollärare från tre olika förskolor, samtliga förskolor ligger i samma kommun men med olika förskolechefer. För att vi ska kunna förstå vår insamlade empiri har vi använt oss av Dahllöf och P. Lundgrens ramfaktorteori vilket är en teori som tittar på yttre faktorer som kan påverka kvaliteten på den pedagogiska verksamheten.Resultatet av studien visar att förskollärarna har en tydlig bild av vad som är en verksamhet av kvalitet men de erhåller, enligt dem, inte tillräckliga förutsättningar för att kunna uppfylla de krav som åligger i förskollärarprofessionens uppdrag. En handfull med ramfaktorer som påverkar verksamhetens kvalitet, enligt förskollärarna, tas upp och det skiljer inte mycket i förskollärarnas uppfattningar. Det visar sig dock att det skiljer sig i respektive förskolas förutsättningar, trots att de tillhör samma kommun. Nyckelord: förskola, förskollärarprofession, förutsättningar, kvalitet, ramfaktorer

Med denna uppsats var vårt syfte att undersöka hur ett antal förskollärare uttrycker att de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Denna undersökning genomfördes som en kvalitativ intervjustudie. Vi intervjuade åtta förskollärare från olika förskolor och i olika åldrar. Tidigare studier som genomförts har kunnat problematisera olika sätt att dokumentera inom förskolan, liksom de bedömningar som kan bli ett resultat av kartläggningar och pedagogisk dokumentation. Resultatet delas in i tre teman; Verksamhetsutveckling, dokumentationsverktyg och rutin för dokumentation. Under dessa teman synliggörs resultatet från våra informanter. Där visar vi på likheter och skillnader utifrån svaren. Analysen visar därefter att verksamheterna i dag arbetar mer målstyrt för att uppnå hög kvalitet. För att dokumentera använder förskollärarna sig av Ipads. Detta verktyg kan både bidra med kvalitet och begränsa arbetet med pedagogisk dokumentation, på grund av den nya GDPR-lagen som trädde i kraft 2018.

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Vetenskapsrådet (2015) tar upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Utifrån den tidigare forskning som tagits del av i samband med denna studie så beskrivs det att kvaliteten på förskolor i Sverige skiljer sig åt, detta trots att det står i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Denna studie bygger på en enkätundersökning, en enkät som delats via facebook riktat till vår målgrupp som är alla som arbetar i förskolan. I studiens resultat framkom mer att många tycker att arbetet för en likvärdig förskola är viktigt och att det handlar om alla barns lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Det framkommer också att desomarbetariförskolan             känner att de inte kan påverka arbetet för en likvärdig förskola då förutsättningarna ser olika ut från kommun till kommun. I diskussionen har resultatet från enkätstudien analyserats        tillsammans med den tidigare forskning som tagits del av, och likheter mellan dessa lyfts fram. Bland annat så har det visats i resultatet att förskolans kvalitet skiljer sig åt och att likvärdig förskola för många innebär att alla barns individuella förutsättningar och behov tas i beaktning, vilket också tidigare forskning visar. / <p>2020-06-08</p>

Denna studie syftar till att undersöka undervisningsmiljöer i förskolans högläsningssituationer. Studien blir angelägen då det saknas forskning inom ämnet. Genom vår undersökning vill vi få syn på hur pedagoger skapar möjligheter för barns utveckling och lärande. Lärande och undervisning kan ske på olika sätt och detta kan belysas genom fem undervisningsmiljöer. Datamaterialet samlades in genom observationer av högläsningar och efterföljande intervjuer med vardera pedagog. Materialet har sedan analyserats och bearbetats med utgångspunkt från Blooms taxonomi.       Resultatet visade att pedagogernas undervisning till stor del påverkades av yrkeserfarenheter, särskilt av yrkeslängd. Vid observationerna synliggjordes fyra undervisningsmiljöer utav fem möjliga. Under förskollärarnas observationer fick vi syn på scaffoldingstöttande, allmän och barnutforskande undervisningsmiljöer. För barnskötarna synliggjordes barnutforskande, moralisk, allmän och scaffoldingstöttande undervisningsmiljöer. När det kom till pedagogernas egna tankar kring högläsning framkom det att läsning kan bidra med så mycket mer än bara språkutveckling. Om pedagoger är kreativa och aktiva i högläsningsaktiviteter kan lärande ske på ett fantasifullt och kreativt sätt.

Årligen dör cirka 90000 människor i Sverige. Ungefär 80 procent är till följd av obotlig sjukdom, en så kallad långsam död där patienten kan vara i behov av palliativ vård. Palliativ vård innebär ett förhållningsätt som syftar till att lindra lidande och främja livskvaliten för patienter med obotlig sjukdom eller skada utifrån ett helhetsperspektiv samt ge stöd åt patientens närstående. Vården är under ständig utveckling och det som utgör god kvalitet ändrar sig med tiden. För att följa med i kvalitetsutvecklingen i vården används nationellt framtagna indikatorer inom specifika områden som möjliggör jämförelser med liknande verksamheter runt om i landet. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer utifrån den palliativa vårdens fyra hörnstenar; symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation samt stöd till närstående för den palliativa vården. Av de nio indikatorerna är det åtta indikatorer som går att mäta med hjälp av data från Svenska palliativregistret, ett nationellt kvalitetsregister med fokus på patientens sista vecka i livet. Data som registreras i Svenska palliativregistret används som underlag för kvalitets och förbättringsarbeten inom palliativ vård både nationellt och inom den egna verksamheten. Syftet med studien var att jämföra sjuksköterskors och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät efter dödsfallet med avseende på överensstämmelse. Som metod genomfördes en jämförande studie med kvantitativ ansats med en prospektiv design där sjuksköterskor och läkares registrering i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät samlades in över tid och studerades i avseende på överensstämmelse, om reliabiliteten påverkas. Studien utfördes på två specialiserade palliativa slutenvårdsavdelningar i Stockholm. Reliabilitet innebär tillförlitlighet, att ett instrument eller en enkät mäter det som det är tänkt att mäta och inget annat. Resultatet visade på skillnader när olika professioner registrerade i Svenska palliativregistrets dödsfallsenkät inom områden som information, symtomskattning samt bedömning av förekommande symtom. Professionernas registrering överensstämde i högre utsträckning inom områden som om patienten hade ordinerade läkemedel i injektionsform, om patienten hade dropp eller sondnäring under sista dygnet samt frågor gällande munhälsa och förekomst av trycksår. Som slutsatsen kan sägas att föreliggande studie väcker frågor gällande reliabiliteten när olika professioner registrerar i ett nationellt kvalitetsregister efter att ha vårdat samma patient. Mer forskning behövs för att undersöka om olika professioners registrering i ett nationellt kvalitetsregister påverkar kvaliten och utvecklingen i den palliativa vården.

Today, the construction industry is one of the largest industries in Sweden, with a turnover of nearly 600 billion SEK in 2021 and employing 341,500 people. The civil engineering industry accounted for 19% of the turnover. Ensuring the quality of construction projects is one way for contractors to reduce potential errors and deficiencies in their work. The cost of addressing these deficiencies typically amounts to around 5% of the total contract cost. A part of this is the self-inspections which, generally within the industry, have been at a low level and lacked credibility. One aspect of this is self-inspections, which have generally been at a low level in the industry and have had lower credibility, resulting in quality deficiencies in the work performed.   The purpose of this study is to analyze the significance of self-inspections and the requirements for execution and documentation. The study also aims to provide an overview of how quality management, specifically self-inspections, operates in the construction and civil engineering industry during the production phase. The goal of the study is to provide an updated analysis of the construction industry's work with self-inspections and identify further development opportunities to improve the level of the final product in the company.   A qualitative research method is employed in this study, as it seeks greater knowledge and understanding of the area under investigation, which is not solely based on raw data such as numbers and surveys. The data collected will be based on words and descriptions obtained through a semi-structured interview with a focus group.   The results of the study show that the main purpose of self-inspection for the company is to verify the quality of the work, ensure that the work was done correctly according to the construction documents, and to serve as evidence for billing purposes to the client. The study also shows that the administrative part and requirements from the client can take over, which could distract from other important tasks. The results also show that the company wants to move towards a more digitized self-inspection, which would ultimately reduce administrative work.   The general conclusions drawn from this study are that education on the importance of quality assurance is crucial in providing the necessary knowledge and tools and creating a culture that strives for high quality. Additionally, there is a need for industry-wide standards for self-inspections to promote uniformity, maintain a consistently high level of quality and credibility, facilitate collaboration and knowledge exchange, and promote sustainability within the construction industry. Specifically for the case company, the work on continuous improvement needs to be developed, including encouraging employees to constantly seek improvement opportunities, and creating an environment where knowledge and innovation are shared. Another conclusion from the study is the implementation of digital tools, which would enhance the company's work on self-inspections and quality. This would enable more efficient data collection, reduce the risk of errors, and save time and resources by minimizing paper handling. / Idag är byggbranschen en av de största branscherna i Sverige och omsatte närmare 600 miljarder kronor 2021 samt sysselsatte 341 500 personer. 19 % av omsättningen stod anläggningsbranschen för. Att säkra kvaliteten på byggprojekt är ett sätt för entreprenören att minska eventuella fel och brister på utfört arbete. Kostnaden för att avhjälpa dessa brister och fel ligger vanligtvis runt 5 % av den totala entreprenadkostnaden. En del i detta är egenkontrollerna som generellt i branschen har hållit en låg nivå och haft en sämre trovärdighet vilket lett till brister i kvalitet på utfört arbete.   Syftet med studien är att analysera innebörden av egenkontroller och vilka krav som ställs på utförande och dokumentation. Studien syftar också till att få en övergriplig bild av hur kvalitetsarbetet och mer specifikt egenkontroller fungerar i bygg- och anläggningsbranschen under produktionsfasen. Målet med studien är att ge en uppdaterad analys av byggbranschens arbete med egenkontroller och hitta fortsatta utvecklingsmöjligheter för att höja nivån på slutprodukten på företaget.   I denna studie så används en kvalitativ undersökningsmetod då det eftersöks en större kunskap och förståelse för området som undersöks som i stora drag inte heller baseras på rå data som exempelvis siffror och enkäter. Den data som kommer att tas fram baseras på ord och beskrivningar som fås fram genom en semistrukturerad intervju med fokusgrupp.   Resultatet av studien visar att det främsta syftet med egenkontrollerna för företaget är att kunna verifiera kvaliteten, att utfört moment gjordes korrekt efter bygghandlingar samt att det även fungerar som ett bevis gentemot beställare för att i slutändan kunna ta betalt. Vidare så visar studien på att den administrativa delen och kraven från beställare kan ta över hand vilket i sin tur tar fokus från andra uppgifter. Resultatet visar även på företaget vill gå mot en mer digitaliserad egenkontroll vilket i det långa loppet skulle minska de administrativa delarna.    De generella slutsatserna som kan dras av denna studie är att utbildning om vikten av kvalitetssäkring för att ge nödvändiga kunskaper och verktyg samt skapa en kultur där strävas efter att hålla en hög kvalitet. Sedan bör det även finnas branschövergripande standarder för egenkontroller för att byggbranschen ska kunna främja enhetlighet, hålla en jämnhög kvalitet och trovärdighet, underlätta samarbete och kunskapsutbyte samt främja hållbarhet. Mer specifikt för fallföretaget så skulle arbetet med ständig förbättring behöva utvecklas bland annat genom att uppmuntra medarbetare att hela tiden söka förbättringsmöjligheter och därigenom skapa en miljö där kunskaper och innovation delas. En annan av studiens slutsatser är att implementera digitala verktyg vilket är något som skulle utveckla fallföretaget arbete med egenkontroller och kvalitet. Detta skulle möjliggöra en effektivare datainsamling, minska risken för fel samt spara tid och resurser genom att minska pappershanteringen.

Studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet är en viktig länk för att invånare ska nå högre akademisk utbildning. De har som övergripande mål att erbjuda likvärdigt vägledningsstöd med god kvalitet som är ändamålsenlig och tillräcklig i sin omfattning. För att säkerställa att uppsatta väglednings mål nås är det av vikt att kvalitetssäkra studie- och karriärvägledningen. Vårt syfte är att undersöka de sökandes uppfattning av kvaliteten på Malmö universitets studie- och karriärvägledning. Vi önskar synliggöra vilka faktorer som kan anses bidragande för att sökande skall uppleva att studie- och karriärvägledningen på Malmö universitet uppnår god kvalitet samt på vilket sätt studie- och karriärvägledningen har haft betydelse för de sökande. Studien utfördes genom kvantitativ metod med digitala frågeformulär som skickades ut till sökande som erhållit studie- och karriärvägledning på Malmö universitet. Totalt fick vi 103 svar. Det empiriska materialet har analyserats genom Humes och Mackies teorier om kausalitet, Demings Theory of Profound Knowledge och Egans The Skilled Helper modell. Vår studie visar på flera faktorer som bidrar till god kvalitet: att studie- och karriärvägledaren lyssnar och är lyhörd, att den sökandes förväntningar uppfylls, platsen för studie- och karriärvägledningen och studie- och karriärvägledaren som person. Vidare framkommer att vägledningens betydelse för de flesta sökande har att göra med att de har fått ökad självkännedom samt att de tagit beslut angående start eller val av framtida studier.

Studien syftar till att få en ökad förståelse för det kollektiva lärandet genom reflektion i arbetslagen på förskolorna och har haft sin utgångspunkt från ett sociokulturellt perspektiv med kompletterande teoretiska begrepp. Studien bygger dessutom på en kvalitativ ansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vårt resultat visar att förskolans pedagogiska personal över lag uppfattar det kollektiva lärandet genom reflektion som positivt och kvalitetshöjande. Dock med undantag för när reflektionstiden går åt till att enbart skapa en gemensam förståelse för undervisningen och syftet med reflektionen. Vidare visar resultatet att den pedagogiska personalen främst använder det kollektiva lärandet i utbildningen i form av utveckling av undervisning och förhållningssätt. Studiens slutsats är att kollektivt lärande genom reflektion i många fall uppfattas gynnsamt för utveckling av förskolans kvalitet, undervisning, förhållningssätt och för de yrkesverksammas kompetensutveckling, vilket kräver en samsyn, stöttning, god inställning och trygghet i arbetslaget.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system.Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om. Skolan är en 2-6 skolan med ca 150 elever. Skolan har ett kommunövergripande samarbete med en F-1 skola i en annan kommun och de ingår i samma rektorsområde med en rektor.